Mellan människor

Fråga:
Du skriver det betyder Guds frid

Min fråga är då, från vilket språk det härstammar.

Vore intressant att få veta.

Svar:
Ibland ser man inte sina egna misstag och detta är dessutom en text som skrevs för många år sedan.

Men jag vill minnas att det antingen var Magdalena Ribbing eller Marius Wingårdh som en gång skrev detta och ursprunget få nog anses som okänt då ingen av dessa två längre kan svara.

Att skriva som jag gjort ”betyder Gud Frid” var fel ordval, det ska vara ”har samma innebörd som”.

Detta är nu åtgärdat. Tack för att du uppmärksammade mig på detta.

Hälsningen har sitt ursprung i att man antingen önskade Guds Fred eller en god dag (Goddag).

Båda med samma syfte och tanke.

Klicka här för att läsa min artikel om att säga Goddag >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

 

 

 

{ 0 kommentarer }

Fråga:
Jag ska delta på veterandagen.

Jag undrar vart på kavajen ska jag sätta mina medaljer?

Ovanför bröstfickan eller under eller hur…..?

Svar:
Om du bär medaljer i full storlek, skall ju dessa vila på fickans övre kant (ungefär där ficklocket skulle ha suttit om det varit en uniform).

Då kan du  inte bära näsduk samtidigt.

Klicka här för att läsa hur medaljer bärs >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

{ 0 kommentarer }

Fråga:
Är det tillrådligt att använda sig av SMS vid meddelandet av ett dödsfall. och det om avsändaren är någon som du vet existerar, och ska vara ett halvsyskon till dig, men som man aldrig tidigare har varit i personlig kontakt med?

Jag tycker att ett dödsfalls ska meddelas antingen via telefonsamtal, skrivet brev/kort eller via e-mail.

Ska SMS användas vid ett dödsfallsbesked så är det i så fall något som används inom den egna familjen som man är i daglig kontakt med, men inte kanske som ett så bra alternativ att använda sig av om man är obekanta inför varandra.

Ett personligt telefonsamtal hade varit ett mycket bättre sätt att meddela det hela på, anser jag.

Har jag ett för snävt tänkande här eller?

Svar:
En person som förstår vad ordet medkänsla betyder, håller också med dig.

Oavsett relationen, så ska man alltid kunna ställa en fråga tillbaka och ha en mänsklig röst framför sig när ett besked om dödsfall ges.

Den som lämnar beskedet måste vara beredd på frågor som hur det hände och om allt gick snabbt.

Därför anser jag att sända besked till en nära släkting utan att prata med varandra är ytterst olämpligt.

Du är inte alls snäv i ditt synsätt, du är en person som vi alla andra, med känslor och funderingar.

Klicka här för att läsa min artikel om hur du meddelar dödsfall >>

{ 0 kommentarer }

Fråga:
Mitt barnbarns sambo sedan 8 år stör mig med sitt egensinniga och själviska beteende.

Han ägnar sig åt det som intresserar honom , data och jobbet, det mesta övriga får hon sköta, tom bilen då han vägrat ta körkort som andra killar gör.

Eftersom hon är väldigt framåt, startade eget företag ,tog körkort, köpte bil som han gärna låter sig skjutsas runt i , så kunde det vara nog utan det gäller hyfs och bordsskick.

När vi bjuds på middag hemma hos dem och barnbarnet ställer fram maten på bordet, så far han och småplockar, sätter sig ofta först och tar för sig innan alla kommit till bordet.

Tom på begravningsmiddagen i går så spräckte han tårtan och tog för sig en rejäl bit medan den kvinnliga prästen och vi övriga förvånande tittade på.

Jag markerade mitt ogillande med en skarp blick och ”men det där var ofint” och nickade mot prästen .

Mumlade något som jag inte uppfattade men mer nonchalant än ursäktligt.

Han äter bara med gaffel ofta lutande över tallriken, glupskt,

Han är totalt ointresserad över om gästerna, familjemedlemmarna når eller har det som önskas.

Min dotter handlar, lagar maten, dukar och han tar för sig.

‘Sällan eller aldrig har jag hört honom erbjuda hjälp och han är okunnig på det mesta tom var det mitt barnbarn som renoverade det mesta i lägenheten, han hade ju så mycket på jobbet, kom hem till dukat matbord och en målande, fixande sambo som skulle sköta företaget dessutom.

Där är han ett bollplank då han jobbar med redovisning och siffror liksom han tar hand om hunden när hon reser bort i jobb några dagar.

Han blir medbjuden på fina gala och festföreställningsr som hon inbjudits till eller deltar i men aldrig hört att han erbjudit något tillbaks.

När jag läser vad jag skrivit så inser jag att detta nog inte är rätt forum men skulle behöva utomståendes syn på hur se och agera på det som mitt barnbarn blundar för.

Jag vill ju hennes bästa och hon vill inre se det andra ser!

Svar:
Det är inte lätt att alltid ha överseende med andras ohyfs och i synnerhet när det berör den man älskar.

Det är inte mycket du kan göra, mer än att vid nästa tillfälle det sker och det kanske är hemma hos dig, så kan du säga till honom att vänta tills du sagt varsågod.

Han har förmodligen ingen aning om hur han ska bete sig och har sannolikt aldrig fått lära sig detta.

Får du tillfälle kan du i enrum berätta för honom vad du såg på begravningen och fråga honom hur han såg på saken, vad tror han att andra anser?

Säg som det är, att tyvärr uppfattas detta beteende som väldigt dålig stil och om han någon gång är tveksam kan du föreslå honom att han frågar dig till råds.

Du är hans vän, låt honom vet adet och du säger detta för du bryr dig. Din ovän hade du struntat i.

Vad det gäller hans olater när din dotter och din ditt barnbarn serverar mat, så måste de nog sätta ner foten.

Förmedla det till ditt barnbarn, att han ska inte tillåtas agera så här mot henne.

Som sagt, svårt att hantera, men jag tror man måste vara rak ibland och säga ifrån.

Klicka här för att läsa min artikel om bemötande >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

{ 0 kommentarer }

Svar direkt!

av Etikettdoktorn den 8 maj, 2018

 

 Vi har flera dagars kö till kostnadsfria svar, betala 50 kr och du får svaret senast nästa vardag, direkt via e-post.

  • När du betalat, ser vi detta och skickar svaret. (glöm inte att ange e-post) 


Eller, 
ring Mats Danielsson

Ring 08-231910. Pris 150 kr.

Betalningsalternativ

{ 11 kommentarer }

Fråga:
Som gäst, ska man väl först hälsa på värd/värdinnan innan man hälsar på övriga gäster?

Även om värdinnan står i en grupp med andra gäster?

Svar:
Helt korrekt.

Den som kommer in i ett rum eller ansluter till en grupp försöker hälsa först.

Du hälsar på värdparet och eventuell hedersgäst och därefter övriga gäster.

Läs min artikel om att hälsa >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

{ 0 kommentarer }

Fråga:
Jag ska pensioneras om en månad och slutar på mitt jobb.

Jag vill inte bli avtackad men vill lämna choklad med ett tackkort.

Hur skriver jag tackkortet?

Svar:
Det bästa är väl att du skriver för hand.

Du skriver några enkla rader där du tackar för alla trevliga år och upplevelser.

Klicka här för att läsa min artikel om att tacka >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

{ 0 kommentarer }

Fråga:
Det är så att jag ofta är i starkt behov av att knäcka fingrarna (och ibland nacken jag vet jag är äcklig).

Hur ska man förhålla sig till detta

Är det ofint?

När passar det inte alls och när kan det vara en stämningshöjare?

Svar:
Vi kan konstatera att du har skaffat dig en ovana som inte alltid uppskattas av din omgivning.

Är det en ovana som kanske mer upplevs som ett tvång och du kan inte kan abryta på egen hand, skulle jag rekommendera dig att be om hjälp.

För det inget tillfälle då detta passar sig, det får ske i enrum och utan publik.

Det kan heller inte, i något sammanhang ses som en stämningshöjare.

Klicka här för att läsa min artikel om människor emellan >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

{ 0 kommentarer }

Fråga:
Jag fyller 18 år snart och det är dags för mig att ha min 18 års fest. Men jag har ett problem.

Jag ogillar starkt en släkting det är min kusin, han är ca 50 år så jag har aldrig sett honom som min kusin.

Men eftersom att han är en släkting så bjuds han alltid till kalasen, jag har alltid haft väldigt svårt för honom och det blev så jobbigt förra gången har var med att jag lämnade tillställningen mycket tidigare.

För jag klarar inte av detta, jag berättade dagen efter för mina föräldrar och min ena faster alla dom sa att dom känner samma sak som mig.

Att han är en väldigt svår person, han säger konstiga saker och ska hela tiden bevisa att man har fel vad som än sägs. En riktig besserwisser helt enkelt.

Jag tänker inte bjuda honom oavsett vad vett och etikett reglerna säger för jag tycker inte om honom och det gör ingen annan heller, och jag tänker att när jag fyller 18 blir jag vuxen och då måste jag bestämma vilka jag vill ha i mitt liv och inte.

Tänker jag rätt?

Det skulle också vara intressant att veta vad reglerna säger.

Men min fråga är iallafall, om han ringer och frågar mina föräldrar eller mig varför inte han är bjuden, jag kommer bjuda hans barn så frågan kommer komma upp på ett eller annat sätt.

Hur ska man svara? Hur ska jag bete mig vid andra tillställningar där han kommer vara med?

Om han inte frågar något men är otrevlig vid senare tillfällen ska jag förklara anledning?

Eller om han vet anledning men ändå väljer att vara otrevlig vad gör jag då?

Svar:
Att du ställer dig frågan, hur ska jag göra, tyder på att du tar ansvar och bryr dig. Du gör helt rätt.

Reglerna, de säger att det är du som inbjudare som avgör vilka du vill bjuda och vem du anser passar bra ihop med vem på dina tillställningar.

Den här mannen trivs du inte med, då ska du heller inte bjuda honom.

Får du frågan varför han inte bjöds in, så svarar du helt korrekt att du upplever inte att ni som personer trivs så bra tillsammans.

Men för han ändå det på tal i andra sammanhang, så vidhåller du det nu beslutat dig för att säga ”Jag upplever att vi trivs inte så bra tillsammans”.

Skulle han fortsätta kräva besked (vilket enligt etiketten är oartigt) och ha oförskämdheten ifrågasätta din inbjudan, så säger du ”att det kan vi strunta i och lägga bakom oss”.

Just genom orden ”vi” och ”oss” tar du en del av skuldbeläggandet ifrån honom och markerar att du kan tycka att ni inte trivs ihop kan ligga även hos dig.

Blir det trots dina vänliga försök ändå tjafs, så var helt ärlig. Tala om för honom att du nu medvetet undvikit att säga detta, men eftersom han propsar:

”Jag gillar dig helt enkelt inte! Du är en besserwisser som säger konstiga saker och ska hela tiden bevisa att jag har fel vad som än sägs. Jag har tröttnat på detta.”

Därefter kommer du garanterat inte behöva bry dig om honom mer. Men vad gör det? Du har gjort allt för att vara artig och visa honom respekt.

Klicka här för att läsa min artikel om etikett vänner emellan >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

{ 1 kommentar }

Fråga:
Min kille som jag varit tillsammans med i snart 5 månader har lite tokiga saker för sig . Det är alltid jag som åker till honom då hans 14-åriga son bor hos honom hela tiden och min dotter varannan vecka hos mig.

När jag är hos honom på helgerna står jag ofta för maten och vinet. Ibland när jag köpt fint rödvin för 100:- tycker han att det är okej som han säger och liknar det vid Vino Tinto som går att stjälpa i sig kallt enligt honom.

När jag talar om att man enligt mig och min uppfostran följer klädkoder och att man inte tackar ja till en middag, sedan tackar nej och någon dag innan middagen ringer och bjuder in sig i alla fall. Han stod som ett frågetecken och förstod inte varför?

När han lånar min bil kör han över gupp med hög fart och ställer den i korsningar m.m. samt klagar på att den inte har någon stark motor. Han får faktiskt låna bilen då han inte har någon egen på vintern.  Nu behöver jag laga den då han kört som han gjort och han har han erbjudit sig att betala. Är inte det dåligt?

På min födelsedag köpte han champagne och en bukett blommor och jag köpte en festlig middag till både honom, hans son och mig samt att jag 4 dagar tidigare lagt ut ca 800:- på vin och champagne till en nyårsfest som hans vänner ordnat med.

Känner även att det är lite knasigt att jag ska bekosta maten då han och hans son äter mycket och jag relativt lite, bidrar gärna men allt annat som bensin m.m. borde väl räknas in?

Känner mig aningens utnyttjad och känner att då killen är 50+ kanske man kan förvänta sig lite mer?

Svar:
Relationer är alltid svåra, om man dessutom har livserfarenhet och därigenom fått egna vanor, kan det vara svårt att ändra sig. Det är alltid fråga om en anpassning från båda och givetvis är inga par ”sammanvuxna vid höfterna”  men det handlar ändå om att stå enade utåt och vara till för varandra. Utifrån din beskrivning verkar din kille inte riktigt insett att det krävs något från honom också. Jag tror helt enkelt inte han förstår att han måste bjuda till och du får kanske ställa de kraven på honom.

Särkullebarn är alltid ett dilemma och det får kanske lösas på det mest praktiska sättet, i ert fall verkar ni hittat en lösning som fungerar för både dig, din dotter, din kille och hans son. Men gemensamma lösningar får men tillsammans hitta och om detta medför en ekonomisk belastning för dig bör han vara med och ta sin del av detta.

Alla de exempel du tar upp är sådana saker som ni måste prata om och då menar jag inte att ni ska diskutera så där i förbifarten om att du vill ha pengar. Nej, sätt er ned tillsammans i lugn och ro och samtala om hur ni ska få ert gemensamma liv att fungera i framtiden. Ta fram det positiva med ert förhållande, lyft hans goda sidor och så får du även på ett strukturerat sätt låta honom inse att du lägger ut ganska mycket pengar. Fråga honom hur han föreslår att du ska klara detta i framtiden, be honom inte om pengar. Låt honom komma med förslag på lösningar om hur ni ska kunna fortsätta bygga på er relation.

I detta läge får du utelämna saker som du nämner om hans sätt att tacka ja, sedan nej och så återigen ja. Visst har han fel, så gör man inte, men de kraven kan du ställa när du ska vara med. Hans egna misstag kan du inte ta upp i en diskussion om det jag nyss förslog. Här får du sakta men säkert dela med dig av dina kunskaper. För det handlar om att han inte vet eller kan. Han har inte den kunskapen om hur man uppför sig, men kan lätt ändras om du i framtiden lotsar honom rätt.

Så svaret är, prata, prata, prata. Lyssnar/deltar han inte – du får du göra ett val, för visst kan du förvänta dig mer än så här.

Läs mer i min artikel om vett och etikett vid möten och kärlek >>

Etikettdoktorn  Mats Danielsson

{ 0 kommentarer }

Flyttgröt – kan jag ge kaffe och salt?

februari 13, 2018

Fråga: Kan man ge kaffe och salt till en nyinflyttad? Svar: Att ge kaffe är mer som en flyttpresent, man kan behöva det som nyinflyttad. Salt är mer traditionsbundet, då brödet och saltet har stor betydelse. Man kan se anor från många länder, men framförallt i Tyskland skulle man ge dessa saker eftersom det aldrig [...]

Läs hela artikeln →

Mellan människor – kort tid tillsammans, sedan avled min partner. Men hur gör jag nu?

februari 7, 2018

Fråga: Har känt en man under flera år och vi har nu varit ett par en kort tid. Han har nu avlidit efter en tragisk olycka och vi ska nu ha begravning för honom. Min fråga är. Vart ska jag sitta i kyrkan? Känner hans familj lite grann då vi träffats ett antal gånger och [...]

Läs hela artikeln →

Resor – pojkvännen tog med mig på en resa och vill nu att jag betalar för mig. Hur gör jag?

februari 3, 2018

Fråga: Egentligen vet jag inte om min fråga hör till etikett eller relationsproblem. Semester tillsammans, jag godkänner avgiften för resan (men min pojkvän väljer dyrare hotel och betalar mellanskillnad). Så länge tycker jag är ok. På plats tillkommer utgifter för julfirandet, båtutflykt, drinkar i baren, taxiresor till stan som han betalar. Under tiden bjuder jag [...]

Läs hela artikeln →

Begravning – vän till en vän begravning, ska jag gå?

januari 26, 2018

Fråga: Jag är flickvän till min pojkväns barndomsvän som har har avlidit. Vi är sambo men inte förlovade eller gifta. Ska jag följa med honom på begravningen eller inte? Svar: Hur känner sig din pojkvän just nu, hur mår han? Behöver han ditt stöd? Vill han att du ska följa med honom? Om de frågorna [...]

Läs hela artikeln →

Begravning – syskonen är osams, ingen annons och hur ska jag göra?

januari 15, 2018

Fråga: Bör man gå på en begravning när ens faster gått bort och man ej har setts på 20 år? Syskonen är lite osams , en vill inte gå, en vill bara gå på begravningen och ej efter och den tredje bryr sig inte. Har hört att annonsen inte kommer i tidningen förrän efter begravningen. [...]

Läs hela artikeln →

Människor emellan – jag känner mig utanför i alla samtal de har på sina fester. Vad göra?

januari 13, 2018

Fråga: Jag har en relation med en man sedan sex år tillbaka och nu har vi flyttat ihop och bor där han har bott hela sitt liv. I alla dessa år har jag varit bjuden på olika middagar till hans vänner och bekanta. På i stort sätt alla middagar och fester i det område där [...]

Läs hela artikeln →

Artighet – det tackas allt mindre, varför?

januari 3, 2018

Fråga: Förändringarnas vindar har blåst ! Är så överrumplad över upptäckten att många har svårt att säga tack. Har blivit mer och mer uppenbart, tack för uppvaktningen,tack för presenten mm. Vad är det som skett? Svar: Du har helt rätt, tackandet har absolut minskat. Det ses inte som lika självklart att skriva och tacka för [...]

Läs hela artikeln →

Affärsetikett – måste man ha en konkurrent, är de inte samrbetspartners?

december 16, 2017

Fråga: I en fråga till dig som lyder: ”Att våga rekommendera en konkurrent, när man som leverantör inte upplever att man i nuläget klarar ett åtagande ger kunden ett gott intryck.” Ställs följdfrågan av en annan läsare_ ”Måste man ha ”konkurrenter”? Kan man i stället ha samarbetspartners eller kollegor som arbetar åt samma håll?” Blir [...]

Läs hela artikeln →

Sorg – måste jag följa med min man på tacksägelsegudstjänst för hans avlidne far?

november 27, 2017

Fråga: Måste man gå på tacksägelsegudstjänsten som nära anhörig? Min svärfar har avlidit och min man tycker att vi skall gå på den hela familjen (han, jag och våra barn). Självklart går vi allihop på begravningen då han stod oss nära. Men just tacksägelsegudstjänsten har jag ingen lust att gå på. Det är ju en [...]

Läs hela artikeln →

Presentation – hur presenterar man sig korrekt?

november 23, 2017

Fråga: Hur presenterar man sig artigast när man möter någon? Vad säger du i etikettfrågan? Många säger bara förnamnet. Svar: Du presenterar dig genom att säga både ditt för och efternamn. Att endast använda efternamnet anses inte vara korrekt och att enbart säga förnamnet kan ibland låta okomplicerat, men det räcker inte. Om du presenterar dig själv, [...]

Läs hela artikeln →