Mellan människor

Fråga:
Måste man gå på tacksägelsegudstjänsten som nära anhörig?

Min svärfar har avlidit och min man tycker att vi skall gå på den hela familjen (han, jag och våra barn).

Självklart går vi allihop på begravningen då han stod oss nära.

Men just tacksägelsegudstjänsten har jag ingen lust att gå på.

Det är ju en vanlig gudstjänst där man nämner svärfars namn.

Jag har själv gått ur kyrkan och är inte troende. Inte min man heller.

Är det ofint att inte gå?

Svar:
Ofint? Du ska istället ställa dig frågan om du kan tänka dig att gå för att visa din man respekt i sorgen efter hans far.

Om det var du som förlorat en förälder, skulle du då önska att din man fanns vid din sida i de tankar du då upplever?

Så byt perspektiv, vett och etikett är inte om du ska gå eller inte gå, det är om du är redo att finnas för din man.

Så mitt svar blir att du ska gå, utan att fundera på varför din man önskar närvara.

När din make kanske blir ledsen i kyrkan när han hör sin fars namn läsas upp, då är du och barnen hans största stöd.

Livet tillsammans är inte enbart att dela glädje, man delar även sorg.

Klicka här för att läsa min artikel om begravning och dödsfall >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

 

{ 0 kommentarer }

Fråga:
Hur presenterar man sig artigast när man möter någon? Vad säger du i etikettfrågan?

Många säger bara förnamnet.

Svar:
Du presenterar dig genom att säga både ditt för och efternamn.

Att endast använda efternamnet anses inte vara korrekt och att enbart säga förnamnet kan ibland låta okomplicerat, men det räcker inte.

Om du presenterar dig själv, så säger du aldrig din titel eller ditt yrke (om någon annan presenterar dig är det ok och givetvis har det ett värde i affärssammanhang att veta din position).

Säg ditt namn klart och tydligt, någon återhållsam blyghet som ska likna diskretion fungerar dåligt.

Den du möter ska inte behöva fråga om efter namnet.

Läs mer i min artikel om att presentera sig >> 

Etikettdoktorn Mats Danielsson

{ 0 kommentarer }

Fråga:
Min morfar har nyligen gått bort och detta är första gången någon nära anhörig till mig avlider sen jag blivit ”vuxen”.

När jag berättade detta för en nära vän så sa han att han beklagar, vilket är normalt men jag blev helt ställd för jag visste inte vad jag skulle svara men fick tillslut ut ett tack.

Men att säga tack kändes på något vis fel.

Vad svarar man när någon säger beklagar eller beklagar förlusten?

Är det tack man säger eller vad är det som gäller?

Svar:
Du kan svara ”tack”,  ”det var vänligt” eller ”jag uppskattar din omtanke”.

Det finns flera sätta att framföra detta på, använd de ord som du känns mest naturliga för dig.

Läs mer i min artikel om kondoleanser >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson 

{ 0 kommentarer }

Fråga:
Min chef och jag har lite olika åsikter om hur man ska göra i en situation.

Jag kommer från ett annat land och när min mamma ringer mig och jag sitter i närheten av t ex min chef eller någon annan så pratar jag med min mamma på vårt språk men det tycker min chef är helt fel eftersom att hen inte förstår vad som sägs.

Jag och min mamma pratar alltid svenska när vi har svenskt sällskap men när vi pratar i telefon så känns det konstigt att prata svenska.

Jag vill ju kunna bevara mitt språk och det känns som att det är svårt att göra det eftersom att det nästan alltid finns någon svensk i närheten.

Så hur tycker du att man ska göra i denna situation?

Svar:
Den absolut bästa och förmodligen mest korrekta lösningen är att du talar med din mamma utanför arbetstid.

Privatsamtal på arbetstid bör man hålla korta och inte bli alltför generös med.

Det är trots allt din arbetsgivare som betalar för den tid du lägger på samtalen och det blir ganska uppenbart när det sker om du talar annat språk vid dessa tillfällen.

Sedan kan man fundera på varför din chef eller kollegor ska lyssna på dina samtal, det tillhör god arbetsetikett att man, om inte annat, låtsas att inte höra.

Fråga hen om det är att du avsätter tid till samtalen som stör, för om det är så är det bättre att han säger det istället.

Läs mer om vett och etikett på jobbet

Etikettdoktorn  Mats Danielsson

{ 0 kommentarer }

Fråga:
Har Du några råd angående hur man ska lägga ett brev/kort i ett kuvert.

Med brevryggen uppåt eller neråt?

Svar:
Normalt lägger man det med brevryggen nedåt, och adressaten namn mot baksidan på kuvertet.

Då kan läsaren omedelbart se ingressen när kuvertet sprättas upp.

Läs mer om skrivandets etikett

Etikettdoktorn Mats Danielsson

{ 2 kommentarer }

Fråga:
En kanske lite udda fråga.

Jag har varit sambo i 30 år med min livskamrat.

I somras avled han.

Är jag då änka eller??

Svar:
Jag får beklaga din förlust av en livkamrat.

En änka är, citat: ”benämning på en tidigare gift kvinna vars make avlidit och som heller inte ingått nytt äktenskap.
(källa: Nationalencyklopedin)

Formellt är du därmed inte änka, men i ett mer socialt och etikettsmässigt sammanhang skulle jag ändå betrakta dig som änka.

Ni har ju levt tillsammans i hela 30 år och sorgen efter din man blir ju inte mindre för att det formella säger annorlunda.

Läs mer i min artikel om svåra dagar >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

{ 0 kommentarer }

Fråga:
Jag har ett ”problem” på min arbetsplats.

Jag arbetar som frukostvärdinna på ett hotell och har en kollega, han kommer ifrån Thailand och kan inte direkt mycket norska (bor i Oslo).

Vår husfru/chef är också från Thailand och varje gång hon kommer in i köket så pratar dom endast thai.

Jag förstår inte ett ord av vad dom säger och tycker faktiskt att detta är jobbigt, speciellt när jag vet att min kollega är lite ”falsk” och gärna pratar skit bakom ryggen på andra.

Ska jag ta upp detta med hotelldirektören?

Jag känner att det inte hade gett någon effekt att prata med husmor om detta då hon klart favoriserar honom framför mig.

Svar:
Om du upplever att det är ett så stort bekymmer att det besvärar dig hela tiden bör du nog ta upp det. Det tillhör god ton att man talar ett språk så samtliga medarbetare förstår.

Men samtidigt får du räkna med att ”korrigeringen” från hotelldirektören hamnar hos din husfru och då är du åter på ruta ett.

Om du inte förstår och de pratar ”skit”, då kan du ju lika gärna strunta i problemet.

För du vet ju inte om det är så, oavsett så kan den personen i alla fall prata om dig när du inte hör på.

Sedan kan man ju anse att din husfru borde visa dig mer respekt och använda ett gemensamt språk.

Men jag tror att du ska släppa det och kanske tydligt meddela henne att om de pratar Thai och du inte förstår kan hon heller inte förvänta sig att du ska kunna efterleva något som då sagts anknutet till arbetsplatsen.

Läs mer om vett och etikett på jobbet >>

Etikettdoktorn  Mats Danielsson

{ 0 kommentarer }

Fråga:
Efter 35 års liv varav 13 som exilnorsk i Sverige noterar jag nu att folk oftast i muntligt samtal nämner sig själv innan andra: ”jag och x gjorde så”, ”Jag och barnen ska simma” Jag och kompisen ska bowla” osv. – istället för att nämna sig själv till sist: ”x och jag gjorde så”, ”barnen och jag ska simma”, ”kompisen och jag ska bowla.”

När jag frågat vuxna och ungdomar både välutbildade och andra om de känner till regeln så möts jag av förundrade blickar.

De säger att de aldrig lärt något om att det ska vara jaget till sist.

Har det någonsin varit allmänbildning i Sverige att lista sig själv sist?

Och om det har varit det – när tog det slut?

Och varför?

Vad tycker du själv?

Svar:
Det är en gammal skrivregel du beskriver och det är sannolikt en generationsfråga.

De flesta födda på 50-talet eller tidigare brukar vara lärda att du börjar aldrig med ditt eget pronomen, precis som du beskriver.

Så svaret är ja, det lärde du dig i skolan, åtminstone fram till 1970-talet.

När tog det slut, svårt att svara på, mer en fråga för språkforskarna.

Men det finns teorier om hur vi placerar oss själva i förhållande till varandra och lite av den tidens anda när ”jag” är viktigast, ”jag ska förverkliga mig själv” etc dök upp tidsmässigt med att TV programmet Expedition Robinson lanserades.

Det gick ut på att framhäva sig själv framför andra och det var för 20 år sedan det dök upp. Men jag har inga vetenskapliga belägg för detta, men att attityden har gått från att ”du är viktigare än jag” till ”jag är viktigare än du” den framgår i massor av sammanhang.

TV programmen med detta ”jag-fixerade” upplägg har därefter kommit på rad.

Vad jag tycker är kanske mindre intressant, men vett och etikett går helt och hållet ut på att ”du är viktigare än jag”.

Klicka här för att läsa min artikel om vett och etikett vid skrivande >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

{ 0 kommentarer }

Fråga:
Vi har en liten hund som är väldigt söt.

Vi lydnadstränar henne och en av uppgifterna kan vara att sitta och vänta utanför en butik.

Men hon får aldrig vara ifred, folk med småbarn går fram och ska klappa, ungarna sitter med ansiktet precis vid hennes nos.

Dels förstör de vår träning, men det kan ju hända något också. Vad tycker du att vi ska göra?

Svar:
Som hundägare är du ansvarig om något händer, vare sig de satt sig intill eller inte.

Det innebär att du måste säga ifrån, direkt när du ser folk som gör så.

Troligen skulle de inte skickat fram barnet till en Schäfer, men en liten hund kan snarare känna sig mer trängd och bitas.

Det är ett oskick och man måste säga till ordentligt.

Barn förstår ju inte faran.

Sedan förstörs ju även er lydnadsträning.

Läs mer i min artikel om hundägarens etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

{ 0 kommentarer }

Fråga:
Ska jag sköta hushållssysslorna själv för att min sambo jobbar mycket och jag jobbar 50%?

Jag lever med en man som jobbar mycket eftersom han är chef. själv jobbar jag 50% och har andra halvan sjukpension.

Jag har kronisk migrän och muskelvärk. Jag arbetar varannan helg.

Vi har skild ekonomi, inga gemensamma barn och är inte gifta.

Han äger ett nytt hus som jag också bor i , han köpte det nya boendet till oss för att jag skulle vilja flytta till honom.

Han vill inte att jag också ska stå som hälftenägare.

Jag står för hälften av driftkostnaderna. resten står han för eftersom han är ägare.

Vi delar på matkostnaderna, var och en sköter sin ekonomi.

Jag äger en bostadsrätt som min son är snäll och hyr av mig tillsvidare, jag betalar ränta och amortering på den.

Jag sköter hushållssysslorna själv för att jag jobbar mindre, han tycker att jag kan göra det för hans jobb tar så mycket tid och han orkar med annat efter jobbet.

På helgerna har han sitt fritidsintresse att pyssla med.

Jag ber och har bett honom om att hjälpa till för att jag känner mig som en hushållerska, känner mig utnyttjad, så han kan få sitt att gå ihop.

Kanske det är fel av mig att inte sköta hushållet själv eftersom han har så mycket annat?

Så jag undrar är det vett & etikett att jag som är mer hemma skall sköta hushållet?

Svar:
Det är kanske inte så mycket om vett och etikett i din fråga, snarare en relationsfråga.

Självklart delar man på skötseln av ett hem i den mån det går, kanske bidrar man med olika insatser.

Om den sambo vill ha en hushållerska så kanske han kan anlita en städfirma istället för dig och det är du som måste markera detta för honom.

Du har ju en reträttväg, om han inte försöker finns ju inget som hindrar att du flyttar hem till den egen bostad och ni fortsätter förhållandet som särbo.

Men innan dess ska ni prata om saken, går det inte utan hjälp så föreslår jag att ni tar hjälp av en familjeterapeut eller motsvarande.

Du är självklart ingen hushållerska men han tänker nog inte på allt du gör, det kan vara sanningen.

Då måste han får veta och sedan ta ställning till hur han vill göra i framtiden.

Klicka här för att läsa min artikel om kärlekens etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

{ 0 kommentarer }

Tilltal – vem gillar att bli kallad ”Ni”?

oktober 5, 2017

Fråga: Under de sista åren,har DU-reformen försvunnit i Sverige. Kan ta ett exempel ,har själv varit i Stockholm ca. 10 dagar,nu under oktober. Jag bodde på hotell och gjorde staden som det heter ,varje dag. På hotellet så sa alla” Ni” till mig ,även om jag hela tiden pratade i Du -perspektiv. Likadant på tunnelbanan [...]

Läs hela artikeln →

Gäster – de tackade inte ens, tre dagars uppassning. Ska vi påpeka deras ohyfs?

oktober 3, 2017

Fråga: Vi har just haft långväga gäster hos oss i tre dagar och bjudit på samtliga måltider till hela deras familj, två vuxna och två barn. Stora frukostar, luncher, goda middagar med vin, mellanmål, kvällssnacks etc. De kom tomhänta och åkte utan att göra någon gest av att vilja gottgöra oss. Oförlåtligt tycker vi, som [...]

Läs hela artikeln →

Skilsmässa – dottern ska skiljas, de är osams om barnen

september 27, 2017

Fråga: Jag är en orolig mormor som funderar på min dotters skilsmässa. Bekymret är att de är så upptagna av sin separation att de verkar glömma barnens behov. Äldste sonen bra biter ihop och blir tystare för var dag som går och till mig säger de att pappa tycker de ska bo hos honom, men [...]

Läs hela artikeln →

Vett och etikett på jobbet – är det en kollega eller vän?

september 21, 2017

Fråga: Har en kollega som jag även träffat och fikat med på fritiden, bjudit hem och våra barn har lekt ihop vid ett tillfälle. Vi har även ringt varandra under föräldraledighet och pratat om allt mellan himmel och jord och rådfrågat varandra gällande barnen. Vid en formell tillställning nyligen presenterade hon mig som sin kollega, [...]

Läs hela artikeln →

Artighet – varför kindkysser inte svenska män?

september 12, 2017

Fråga: Min fråga är hälsningsfraser, handskakning och kvinnors kyssande på kinden. Hur kommer det sig att många kvinnor hälsar på varandra och andra män med att kyssa dem på var kind, medan de flesta männen hälsar på varandra med en handskakning? Är det samhällets standarder som avlat fram denna tradition? Dessutom – varifrån kommer dessa [...]

Läs hela artikeln →

Vett och etikett – kan man gratulera en ungdom när de sluppit sin tandställning?

september 2, 2017

Fråga: Är det fel att gratulera en ungdom i äldre tonåren när denne fått sin rälstandställning borttagen? Svar: Det beror helt och hållet på hur känsligt ämnet varit för bäraren av tandställningen. Om du är minsta tveksam om detta varit ett bekymmer, då tror jag det bästa är att avstå från kommentarer. Etikettdoktorn Mats Danielsson

Läs hela artikeln →

Disputation – min partner är inte inbjuden till middagen, kan jag tacka nej?

augusti 31, 2017

Fråga: En nära och god vän till mig har inte bjudit min pojkvän till hennes disputation. Jag har tackat nej för att det inte känns bra för mig att gå utan min partner. Eftersom hon ringde och frågade varför jag inte kunde komma och hon sa att hon var besviken, förklarade jag hur det var. [...]

Läs hela artikeln →

Människor emellan – vad är vett och etikett när man önskar be om förlåtelse?

augusti 31, 2017

Fråga: Det är så att jag råkade såra en person som betyder väldigt mycket för mig och som jag även är kär i! Så jag skulle vilja skicka blommor som ett stort förlåt och även vissa att har kvar känslorna för henne! Då hon inte har pratat med mig sen mitt misstag. Så har ni [...]

Läs hela artikeln →

Hälsning – hon hade ett märkligt handslag, varför?

augusti 26, 2017

Fråga: Jag var på ett tjusigt event i Stockholm en gång och hälsade då på en fin dam från Östermalm som jag träffat ett par gånger. Jag förvånades över hennes handslag, istället för ett vanligt handslag där pek-, lång-, ring- och lillfinger omsluter varandras händer av nederdelen av handflatan så omslöt våra händer överdelen av [...]

Läs hela artikeln →

Hund – gör kvällstidningen rätt?

augusti 24, 2017

Fråga: Ska man verkligen ställa en fråga om någon vill ta hand om en herrelös hund, som en kvällstidning gör. Att om någon vill ta hand om en hund som behöver omvårdnad så måste man bli PLUS-kund hos dem. Det känns väldigt tråkigt. Letar själv efter en hund som jag kan ta hand om. Vill verkligen [...]

Läs hela artikeln →