Relationer – snål, ouppfostrad eller bara respektlös?

av Etikettdoktorn den 19 februari, 2018

Fråga:
Min kille som jag varit tillsammans med i snart 5 månader har lite tokiga saker för sig . Det är alltid jag som åker till honom då hans 14-åriga son bor hos honom hela tiden och min dotter varannan vecka hos mig.

När jag är hos honom på helgerna står jag ofta för maten och vinet. Ibland när jag köpt fint rödvin för 100:- tycker han att det är okej som han säger och liknar det vid Vino Tinto som går att stjälpa i sig kallt enligt honom.

När jag talar om att man enligt mig och min uppfostran följer klädkoder och att man inte tackar ja till en middag, sedan tackar nej och någon dag innan middagen ringer och bjuder in sig i alla fall. Han stod som ett frågetecken och förstod inte varför?

När han lånar min bil kör han över gupp med hög fart och ställer den i korsningar m.m. samt klagar på att den inte har någon stark motor. Han får faktiskt låna bilen då han inte har någon egen på vintern.  Nu behöver jag laga den då han kört som han gjort och han har han erbjudit sig att betala. Är inte det dåligt?

På min födelsedag köpte han champagne och en bukett blommor och jag köpte en festlig middag till både honom, hans son och mig samt att jag 4 dagar tidigare lagt ut ca 800:- på vin och champagne till en nyårsfest som hans vänner ordnat med.

Känner även att det är lite knasigt att jag ska bekosta maten då han och hans son äter mycket och jag relativt lite, bidrar gärna men allt annat som bensin m.m. borde väl räknas in?

Känner mig aningens utnyttjad och känner att då killen är 50+ kanske man kan förvänta sig lite mer?

Svar:
Relationer är alltid svåra, om man dessutom har livserfarenhet och därigenom fått egna vanor, kan det vara svårt att ändra sig. Det är alltid fråga om en anpassning från båda och givetvis är inga par ”sammanvuxna vid höfterna”  men det handlar ändå om att stå enade utåt och vara till för varandra. Utifrån din beskrivning verkar din kille inte riktigt insett att det krävs något från honom också. Jag tror helt enkelt inte han förstår att han måste bjuda till och du får kanske ställa de kraven på honom.

Särkullebarn är alltid ett dilemma och det får kanske lösas på det mest praktiska sättet, i ert fall verkar ni hittat en lösning som fungerar för både dig, din dotter, din kille och hans son. Men gemensamma lösningar får men tillsammans hitta och om detta medför en ekonomisk belastning för dig bör han vara med och ta sin del av detta.

Alla de exempel du tar upp är sådana saker som ni måste prata om och då menar jag inte att ni ska diskutera så där i förbifarten om att du vill ha pengar. Nej, sätt er ned tillsammans i lugn och ro och samtala om hur ni ska få ert gemensamma liv att fungera i framtiden. Ta fram det positiva med ert förhållande, lyft hans goda sidor och så får du även på ett strukturerat sätt låta honom inse att du lägger ut ganska mycket pengar. Fråga honom hur han föreslår att du ska klara detta i framtiden, be honom inte om pengar. Låt honom komma med förslag på lösningar om hur ni ska kunna fortsätta bygga på er relation.

I detta läge får du utelämna saker som du nämner om hans sätt att tacka ja, sedan nej och så återigen ja. Visst har han fel, så gör man inte, men de kraven kan du ställa när du ska vara med. Hans egna misstag kan du inte ta upp i en diskussion om det jag nyss förslog. Här får du sakta men säkert dela med dig av dina kunskaper. För det handlar om att han inte vet eller kan. Han har inte den kunskapen om hur man uppför sig, men kan lätt ändras om du i framtiden lotsar honom rätt.

Så svaret är, prata, prata, prata. Lyssnar/deltar han inte – du får du göra ett val, för visst kan du förvänta dig mer än så här.

Läs mer i min artikel om vett och etikett vid möten och kärlek >>

Etikettdoktorn  Mats Danielsson

Lämna en kommentar