Får chefen favorisera kollegor?
Får chefen favorisera kollegor

Fråga:

Får chefen favorisera kollegor?

Jag arbetar på en arbetsplats där flera av oss har börjat reagera på hur vår chef behandlar personalen. Det finns några medarbetare som verkar få fler möjligheter, intressantare arbetsuppgifter och större förståelse när något går fel. Vi andra upplever att samma generositet inte alltid gäller för oss.

En del kollegor tycker att det är naturligt eftersom vissa har längre erfarenhet eller tar större ansvar. Andra menar att en chef måste behandla alla lika och att favorisering skapar dålig stämning i arbetsgruppen. Själv vet jag inte riktigt vad jag ska tänka. Jag vill inte framstå som avundsjuk, men samtidigt känns det ibland orättvist.

Nu har frågan blivit ett återkommande samtalsämne vid fikabordet. Är det acceptabelt att en chef verkar ha favoriter, eller bör man ta upp saken om flera medarbetare reagerar?

Svar

Nej, en chef ska inte favorisera medarbetare på ett sätt som skapar känslan av att olika regler gäller för olika personer. Samtidigt är det viktigt att skilja på likabehandling och identisk behandling.

En chef kan behöva ge vissa medarbetare större ansvar utifrån erfarenhet, kompetens eller arbetsuppgifter. Det är ofta både rimligt och nödvändigt. Problemet uppstår när skillnaderna inte går att förstå eller förklara. Då växer lätt misstankar, irritation och osäkerhet i gruppen.

Din fråga, får chefen favorisera kollegor, handlar därför lika mycket om öppenhet som om rättvisa. När beslut uppfattas som godtyckliga påverkas förtroendet, även om chefen kanske inte har några avsikter att favorisera någon.

Om flera reagerar kan det vara klokt att lyfta frågan sakligt och respektfullt. Fokusera på situationer och konsekvenser snarare än på personer. Ofta kan ett ärligt samtal reda ut missförstånd, men ibland kan det också hjälpa en chef att se sådant som annars inte uppmärksammas.

På en bra arbetsplats behöver människor inte behandlas exakt lika, men alla behöver känna sig lika respekterade.

Läs mer i min artikel om på jobbet >> >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Ska jag säga ifrån när svärfar kritiserar barnens bordsskick?
Ska jag säga ifrån när svärfar kritiserar barnens bordsskick?

Fråga:

Ska jag säga ifrån när svärfar kritiserar barnens bordsskick? Jag är en mamma i 40-årsåldern med två barn på 8 och 11 år. Varje gång vi samlas till familjemiddag hos mina svärföräldrar uppstår samma situation. Min svärfar påpekar högt att barnen sitter fel, håller besticken fel eller pratar vid fel tillfälle. Han säger att han bara vill lära dem gott bordsskick, men både barnen och jag upplever att kommentarerna blir pinsamma och sårande.

Min man tycker att hans pappa menar väl och att vi inte ska göra någon stor sak av det. Jag tycker däremot att barnen blir osäkra och att stämningen förstörs. Barnen vill numera ibland slippa familjemiddagarna helt.

Ska jag säga ifrån direkt vid bordet, ta upp det med min svärfar i enrum eller försöka ignorera situationen för att undvika konflikt?
Klicka här för att läsa svaret >>

Läs mer i min artikel om bordsskick >> >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Kan fel klädsel få släkten reagera, när min man vägrar följa klädkoden på bröllop?
Kan fel klädsel få släkten reagera, när min man vägrar följa klädkoden på bröllop?

Fråga:

Kan fel klädsel få släkten reagera, när min man vägrar följa klädkoden på bröllop?

Min syster gifter sig nästa sommar och både hon och hennes blivande make har lagt ner enormt mycket tid på planeringen. I inbjudan står det tydligt att klädkoden är mörk kostym, något som jag tycker är självklart att respektera. Min man tycker däremot att sådana regler är gammalmodiga och säger att han tänker komma i mörka jeans och en snygg kavaj eftersom han vill känna sig mer bekväm.

Under de senaste veckorna har detta blivit en större diskussion än jag hade väntat mig. Han menar att människor borde uppskattas för vilka de är och inte för vilka kläder de har på sig. Jag håller med honom i teorin, men samtidigt känns det som att vi borde visa respekt för brudparets önskemål när de faktiskt har angett en klädkod.

Jag är också rädd att min syster ska bli besviken, även om hon förmodligen aldrig skulle säga något. Min man tycker att jag oroar mig i onödan medan jag känner att han inte riktigt förstår signalvärdet i att medvetet bortse från värdarnas önskemål. Är det jag som gör en för stor sak av detta eller har jag fog för min oro?

Svar:

Nej, din oro är befogad.

Och ja, det kan faktiskt hända, även om de flesta människor är alldeles för väluppfostrade för att säga något direkt. Just därför är frågan, kan fel klädsel få släkten reagera, när min man vägrar följa klädkoden på bröllop?, om fel klädsel kan få släkten att viska bakom ryggen när din man vägrar följa klädkoden på din systers bröllop mer relevant än många kanske tror.

Det handlar nämligen inte i första hand om kläder. Det handlar om hänsyn. När ett brudpar anger en klädkod är det oftast ett sätt att skapa en viss känsla och en gemensam nivå för dagen. Som gäst förväntas man därför normalt anpassa sig efter arrangemanget snarare än efter sina egna preferenser.

Din man har rätt i en sak. Människors värde sitter inte i kläderna. Samtidigt är det ingen motsättning mellan att vara sig själv och att visa respekt för värdarnas önskemål. De flesta klädkoder lämnar stort utrymme för personlig stil utan att man behöver bortse från grundreglerna.

I praktiken är risken inte att någon blir upprörd över ett par jeans. Risken är snarare att uppmärksamheten flyttas från brudparet till den gäst som valt att gå sin egen väg. Det är sällan den typen av uppmärksamhet man vill ha på någon annans högtidsdag.

Mitt råd är därför att försöka se klädkoden som en omtänksam inbjudan snarare än ett krav. Att följa den är ett enkelt sätt att visa uppskattning för allt arbete som ligger bakom ett bröllop och samtidigt bidra till att alla känner sig bekväma i sammanhanget.

Läs mer i min artikel om klädkoder >> >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Slöjan väcker känslor, men måste vi tycka lika?
Slöjan väcker känslor, men måste vi tycka lika?

Fråga:

Slöjan väcker känslor, men måste vi tycka lika?

Jag tycker inte om alltför urringade kläder på kvinnliga kollegor, men jag reagerar lika negativt på den muslimska slöjan.

Varför ska slöjan vara okej överallt?

Vilket svar du än ger mig kommer jag att ogilla det. Jag tycker illa om den muslimska slöjan och tänker inte ändra uppfattning i den frågan. Slöjan är ju symbol för ett antal saker som jag ogillar: religion, islam, ett samhälle styrt av religion, bristande demokrati, patriarkat, kvinnans underordning och, i värsta fall, ett rent kvinnoförtryck.

Givetvis förstår jag att varje slöjbärare lägger in sin egen betydelse i den slöja som hon har valt att bära, men för mig råder det inget tvivel om att slöjan i sig själv står för just de saker som jag har räknat upp. Och jag tänker inte respektera de sakerna.

Svar:

Du är ovanligt tydlig med din inställning, och det har jag respekt för i din fråga, slöjan väcker känslor, men måste vi tycka lika? Samtidigt tror jag att det är viktigt att skilja mellan att förstå och att hålla med.

Min uppgift är inte att ta ställning för eller emot den muslimska slöjan, lika lite som jag tar ställning för eller emot andra religiösa symboler, politiska uttryck eller personliga klädval. Jag arbetar med vett och etikett, alltså hur vi bemöter varandra i olika situationer. Tyckandet får andra stå för.

Jag tror också att mycket av debatten kring slöjan handlar om att människor lägger olika betydelser i samma plagg. Du beskriver slöjan som en symbol för sådant du ogillar: religionens inflytande över samhället, patriarkala strukturer och i vissa fall kvinnoförtryck. Det är en tolkning som många delar.

Samtidigt finns det kvinnor som bär slöja och själva beskriver den som ett uttryck för tro, identitet, tradition, tillhörighet eller ett personligt val. Oavsett vad vi själva tycker om det, är det ett faktum att människor uppfattar samma symbol på olika sätt.

Vett och etikett kräver inte att vi ska uppskatta eller respektera alla idéer, värderingar eller symboler. Däremot handlar det om att visa respekt för människor. De två sakerna är inte samma sak.

Man kan vara kritisk till religion. Man kan vara kritisk till kulturella traditioner. Man kan vara kritisk till politiska system. Men i mötet med en annan människa är det klokt att utgå från personen framför oss, inte från våra egna antaganden om vad hennes kläder berättar om henne.

I ett öppet samhälle kommer människor att göra val som andra ogillar. Det gäller allt från religiösa symboler till politiska åsikter, livsstilar och klädsel. Den verkliga utmaningen är därför inte att alla ska tycka lika, utan att vi kan leva och arbeta tillsammans trots att vi inte gör det.

Du behöver inte ändra uppfattning om slöjan. Men du kan fortfarande möta den som bär den med samma saklighet, vänlighet och respekt som du själv önskar bli bemött med när andra inte delar dina värderingar.

Där någonstans börjar gott bemötande.

Läs mer i min artikel om slöja >> >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

När de övriga inte vill ge dricks på delad nota?
När de övriga inte vill ge dricks på delad nota?

Fråga:

När de övriga inte vill ge dricks på delad nota? Jag har en fråga gällande dricks när man är ute på restaurang, detta just för mat då partnern och jag inte brukar ta hela notan på samma sätt när vi bara går ut och dricker.

Jag vet att i Sverige så är det inte krav på dricks och jag lämnar inte alltid dricks. Sedan om det är den fd. restaurangarbetaren i mig, eller uppväxten i en familj som ofta ätit ute både i Sverige och runt i Europa, så brukar jag lämna dricks när jag tycker de gjort bra service och maten är god. Eller att sällskapet vart större, krångliga beställningar etc. De bättre får lite mer såklart. Dålig service eller mat brukar inte få dricks av mig, men jag är heller inte superkräsen och förstår att fel och missförstånd sker. Där förstår jag att alla inte håller med då det ”inte ska behövas dricksas i Sverige/Europa” enligt en del.

Sedan kan jag inte precis säga att jag endast besökt en massa fem stjärniga restauranger men några finare med några stjärnor har jag ändå besökt.

Gällande det lilla ”problemet” som jag märkt av är att när vi går ut och äter med ett visst familjesällskap så vet jag att även om personalen vänt och vridit på sig för att ge stjärnklassig service till vårt trilska sällskap så skulle ingen i sällskapet vilja dricksa. De är även trilska att ha och göra för mig och min partner med om vi istället ska swisha dem vår del av notan även om det inte dricksas. Anledningen till att jag inte ber personalen att dela upp notan är för ”oj va dyrt” kommentarerna och liknande dyker upp nästpå garanterat på ett rent ut sagt pinsam nivå, så jag brukar säga att jag tar notan och så swishar de mig helt enkelt. De swishar alltid och det brukar vara bra så. Jag brukar dock inte nämna att jag lämnar dricks för jag och partnern hade likaväl gjort det ändå och det gör oss inget att dra upp den procenten mot hela bordets summa så att säga.

Vi har nämnt något lätt i förbifarten de första gångerna i stil om att den förstklassiga service eller maten definitivt förtjänar en dricks i slutet av kvällen men då fått negativa svar angående ämnet. Men det har råkat ske några få gånger att när någon skulle swisha så var de osäkra på vilken rätt de tog eller liknande så de faktiskt ville se kvittot och då såg att jag lämnat dricks. De tog upp det som ett ”blev det SÅ mycket?” och jag försökte så snabbt men artigt borsta undan det och byta ämne. Detta gav senast en liten sur min från några och de höll i sig hos dem resten av kvällen, inte att de sa något rent ut men tonen var genast lite surare hur mycket vi andra än försökte vända på det.

Kan tillägga att denna gruppen är sorten som ser en helt vanlig, enkel restaurangs meny och utbrister utan att tänka ”oj va dyrt” högt och upprepande gånger när de ska beställa och rent allmänt beter sig lite som jag minns minns min släkts yngre barn bete sig, innan de blev stora nog, med att bl.a. högt och tydligt stöna efter att maten dröjer när det gått knappa 10 min från att personalen gick från bordet, lägga oartiga kommentarer om restaurangen/personalen eller att få tag på personalen genom att knäppa med fingrarna alternativt vifta som ett mindre vindkraftverk när det under hela kvällen fungerat utmärkt med en lätt ögonkontakt. Jag har också snällt försökt informera angående rimliga tider gällande ”väntetid”, att priserna faktiskt är väldigt bra, oartiga kommentarer är inte lämpliga utan kan tas senare när vi lämnat restaurangen om de nu tvunget vill det och att knäppande/viftande är oartigt. Detta har dock inte hjälpt tyvärr så har gett upp där.

Hur är då det bästa att hantera dricksen? Det har blivit gånger när jag och partnern rakt av sagt från start att vi står för hela notan om någon blir firad så de kan ignorera priserna redan innan innan ankomst så där underlättar det lite, ibland, men vi gör ju inte detta varje gång. Och, tro mig, kunde vi undvika att någonsin gå ut på restaurang med dessa så skulle vi men det är tyvärr ej möjligt så vi försöker hitta bra men billigare restauranger och har hittills bara hittat guldklimpar.

Och du råkar inte möjligtvis ha något tips på hur man kan åstadkomma underverket med få vuxna människor i 50+ ålder att bete sig bättre än barn under 10? Jag tror dock tyvärr inte att det går att rädda.
Klicka här för att läsa svaret >>

Läs mer i min artikel om ge dricks >> >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Olika efternamn i samma hushåll, hur adresserar du elegant?
Olika efternamn i samma hushåll, hur adresserar du elegant?

Fråga:

Olika efternamn i samma hushåll, hur adresserar du elegant? Jag undrar hur det gäller när man ska skicka ut brev som t.ex. jul-, tack- eller inbjudningskort. Vi brukar bara skicka till närmaste familj och vänner som vi faktiskt umgås med så inget extremt formellt men vill ju fortfarande att det ska se korrekt ut.

Hur det ska adresseras till par som har varsitt efternamn men är i samma hushåll? Skriver jag bara ena personen på kuvertet med bådas i kortet eller bådas på kuvertet?

Exempel 1:
Jan Jansson
Gågatan 1
123 45 Stadbyn
och sedan bara i kortet skriva ”God Jul och Gott nytt år Jan & Erika önskar –”

Exempel 2:
Jan Jansson & Erika Eriksson
Gågatan 1
123 45 Stadbyn

Jag vet att om jag skickar till ett par med olika efternamn som har minst ett barn i hushållet (inte utfluget) så brukar jag köra med ”Familjen” och skriva in det efternamn barnet har, just för att mentalt slippa singla slant på det hela. Är detta ok att göra eller finns det en annan standard där med? Kan det ses som ofint av mig om det är en i paret som är styvförälder/bonusförälder?

Sedan, för att göra det hela ännu krångligare, när det gäller att skriva returadress på baksidan av kurvertet har jag också där ett litet problem. Min partner och jag är inte gifta än och en av oss har dubbelnamn som förnamn och en av oss har dubbla efternamn. Detta gör det väldigt långt att skriva när vi skickar ut till våra familjer, gemensamma vänner och enskilda vänner. Hur ska detta skrivas/hanteras?

Kan erkänna att jag inte riktigt minns hur jag gjort det tidigare år men tror jag kan ha skrivit mitt namn till familj/vänner på ”min sida” och partnerns namn på ”hens sida” och sen valfritt på gemensamma vänner.

Hur adresserar man egentligen julkort, tackkort och inbjudningar till par som har olika efternamn? Ska båda namnen stå på kuvertet eller räcker det med den ena personen? Och hur gör man med familjer där det finns bonusbarn eller olika efternamn inom hushållet?

Dessutom undrar jag hur man på ett praktiskt sätt skriver returadress när namnen är långa och man inte är gifta.

Svar:

Det enkla svaret på din fråga, olika efternamn i samma hushåll, hur adresserar du elegant är att båda vuxna personerna i hushållet bör stå på kuvertet. Det visar att kortet är adresserat till dem båda och att ingen riskerar att uppfattas som ”medföljande” mottagare.

Därför är ditt exempel två det bästa alternativet:

Jan Jansson & Erika Eriksson
Gågatan 1
123 45 Stadbyn

Det är både tydligt och omtänksamt. Att bara skriva den ena personens namn på kuvertet och sedan hälsa till båda inne i kortet fungerar visserligen i nära vänkretsar, men formellt sett är det mindre korrekt eftersom kuvertet egentligen bara är adresserat till en person.

När det gäller familjer med barn är ”Familjen” fortfarande en mycket vanlig och accepterad lösning. Däremot kan jag förstå din tvekan när familjemedlemmarna har olika efternamn eller när det finns bonusfamiljer. I sådana fall brukar jag rekommendera att man hellre skriver förnamnen eller båda vuxnas namn än att försöka välja vilket efternamn familjen ska samlas under.

Exempelvis:

Jan Jansson, Erika Eriksson och familj

eller

Familjen Jan och Erika

På så sätt slipper du både risken att någon känner sig utelämnad och funderingar kring vilket efternamn som ska representera familjen. God etikett handlar ofta mindre om regler och mer om att ingen ska känna sig osedd.

När det gäller returadressen behöver man inte skriva ut alla för- och efternamn i sin fullständiga form. Returadressen har främst en praktisk funktion, nämligen att brevet ska kunna hitta tillbaka om något går fel.

Det räcker därför utmärkt med exempelvis:

Mats och Anna
Gågatan 10
123 45 Stadbyn

eller

Familjen Danielsson om mottagarna vet vem avsändaren är.

Du behöver alltså inte pressa in dubbla förnamn och samtliga efternamn på kuvertets baksida för att det ska vara korrekt. Tvärtom är enkelhet ofta både snyggare och mer lättläst.

Den grundläggande principen är att mottagaren ska känna sig inkluderad och att postgången ska fungera. Om båda dessa syften uppnås har du i praktiken gjort rätt. Etikett handlar sällan om att hitta den enda perfekta formuleringen. Den handlar om att visa omtanke på ett tydligt och naturligt sätt

Läs mer i min artikel om julhälsning >> >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Fräck vana eller ny norm, får man reservera solstolar?
Fräck vana eller ny norm, får man reservera solstolar?

Fråga:

Fräck vana eller ny norm, får man reservera solstolar?

Jag kom nyligen hem från en semesterresa utomlands och en sak irriterade mig mer än något annat. Redan före frukosten var nästan alla solstolar vid poolen upptagna av handdukar, böcker och badväskor.

Problemet var bara att ingen låg där. Ibland stod stolarna tomma i flera timmar medan andra gäster fick leta plats.

Är det verkligen okej att reservera solstolar på det här sättet, eller bryter det mot vanligt hyfs?

Svar:

Nej, enligt min mening är det inte ett särskilt hänsynsfullt beteende.

Det här fenomenet har blivit så vanligt att många nästan betraktar det som en oskriven semesterregel. Men bara för att något är vanligt betyder det inte att det är artigt. Tvärtom.

God etikett handlar inte om att säkra sina egna fördelar, utan om att visa hänsyn till människorna omkring sig. Så svaret på din fråga fräck vana eller ny norm, får man reservera solstolar blir helt enkelt, nej.

En solstol vid en hotellpool är en gemensam resurs. Tanken är att den ska användas av den som faktiskt är där. När någon lägger ut en handduk klockan sex-sju på morgonen och sedan försvinner till frukost, stranden eller hotellrummet i flera timmar blir resultatet att andra gäster nekas en plats som i praktiken står tom.

Jag brukar säga att man inte kan sitta på en stol med en handduk. På samma sätt som en jacka inte går på teater och en väska inte äter lunch, solar inte heller en handduk.

Faktum är att problemet blivit så omfattande att många hotell har börjat agera. På vissa anläggningar plockar personalen bort handdukar från obevakade solstolar efter en viss tid. På andra håll får gäster en tillsägelse, och det finns även hotell som tydligt informerar om att solstolar inte får reserveras i förväg.

Att hotell ser sig tvungna att införa sådana regler säger en hel del om hur störande beteendet upplevs av andra gäster. När sunt förnuft och hänsyn inte räcker, kommer ofta reglerna som ett sista försök att skapa rättvisa.

Det intressanta är att reglerna egentligen inte skapades för att lösa ett praktiskt problem, utan ett hänsynsproblem. Om alla använde solstolarna när de faktiskt ville sola skulle behovet av förbud knappast finnas.

God etikett handlar ofta just om detta, att göra det som fungerar för alla, inte bara för en själv.

Samtidigt är det viktigt att vara realistisk. Om någon lämnar sin plats några minuter för att bada eller hämta en glass är det naturligtvis något helt annat. Problemet uppstår när man försöker göra anspråk på en plats långt innan man tänker använda den.

Många försvarar beteendet med att ”alla andra gör likadant”. Men etikett har aldrig handlat om att följa flocken. Den handlar om att bidra till en trevligare miljö även när ingen tvingar dig.

Mitt råd är därför enkelt. Använd solstolen när du behöver den. Lämna den när du inte gör det. Då får fler möjlighet att njuta av sin semester, och stämningen runt poolen blir betydligt trevligare.

Den verkliga frågan är kanske inte om man får reservera en solstol. Frågan är varför man anser sig ha större rätt till den än den som faktiskt står där och vill använda den.

Om alla gjorde så skulle ingen hitta en ledig plats. Det brukar vara ett ganska bra test på om ett beteende är hänsynsfullt eller inte. Och just därför är reserverade solstolar ofta mer en fråga om egoism än om semesterplanering.

Läs mer i min artikel om resor >> >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Digital etikett och vettigt spelande i moderna underhållning miljöer

Digital etikett och vettigt spelande i moderna underhållning miljöer. Sättet vi umgås, underhålls, kommunicerar och konsumerar digital media på har förändrats drastiskt i och med det moderna internet, mobila nätverk och smarta enheter. När aktiviteter som tidigare krävde fysisk närvaro, tidsbokning, resor och formella klädkoder flyttar in i våra vardagsrum uppstår naturligt nya frågor kring vett, etikett, nätkultur, personligt ansvar och ömsesidig respekt i hverdagen. Oavsett om det handlar om digitala videomöten på jobbet, kommunikation i sociala medier eller deltagande i moderna underhållningsformer, är en god kännedom om spelregler, uppförandekoder, god ton och egenkontroll helt avgörande för att skapa en positiv, harmonisk, trygg och givande upplevelse för alla inblandade parter.

I den digitala underhållningsvärlden har tillgängligheten nått helt nya nivåer, vilket ställer betydligt högre krav på användarens egen balans, hänsyn och självdisciplin i vardagen. För den som söker avkoppling och nöje via ett licensierat online casino finns det idag ett enormt utbud av spännande spelformer tillgängliga dygnet runt. Etablerade plattformar som Betinia erbjuder en strukturerad, trygg, licensierad och mycket säker miljö där användare kan ta del av allt från klassiska bordsspel till moderna spelautomater. Att navigera i denna digitala miljö på ett sunt och balanserat sätt handlar i grunden om klassisk vett och etikett: att visa hänsyn till sin egen personliga ekonomi, sin dyrbara tid och de människor man har omkring sig i sin vardagsmiljö.

Kodex för kommunikation och interaktion i digitala spelrum

Många moderna underhållning plattformar inkluderar idag interaktiva funktioner som livechattar, där spelare enkelt kan kommunicera med både professionella spelledare, croupierer och andra deltagare i realtid under spelets gång. I dessa digitala miljöer gäller exakt samma grundläggande principer för god ton, respekt, ödmjukhet och hövlighet som i vilket fysiskt rum som helst i samhället. Att uttrycka sig vänligt i chatten, undvika olämpligt språk, acceptera spelförluster med fattning och respektera spelreglerna är en självfallet för att bygga en trevlig och väl fungerande gemenskap för alla.

Spelledarna och croupiererna utför ett professionellt och krävande arbete vid borden, och att bemöta dem med respekt och vänlighet skapar en betydligt trevligare stämning för alla runt det digitala bordet. God nätetikett handlar också om att förstå spelets rytm och inte fördröja sina beslut i onödan, vilket visar stor hänsyn och respekt mot de medspelare som deltar i samma digitala session från olika platser i landet. En god ton uppskattas alltid av alla deltagare.

Självdisciplin och verktyg för ansvarsfull konsumtion

En mycket viktig del av god etikett när det gäller digital underhållning handlar om personlig självbehärskning och att sätta tydliga, sundare gränser för sig själv i vardagen. Det är otroligt lätt att glömma bort tiden när spännande underhållning bara är ett klick bort på telefonen eller datorn. Därför är det en mycket god och sund vana att alltid på förhand bestämma exakt hur mycket tid och pengar man vill avsätta för sin underhållning innan man påbörjar en spelomgång.

I Sverige har vi ett mycket starkt och välutvecklat konsumentskydd där alla licensierade spelbolag tillhandahåller smidiga, obligatoriska verktyg för ansvarsfullt spelande. Användare kan enkelt ställa in sina egna dagliga, veckovisa eller månatliga insättningsgränser samt ta pauser från spelandet via det nationella självavstängning systemet Spelpaus vid behov. Digital etikett och vettigt spelande i moderna underhållning miljöer. Att använda dessa tekniska verktyg är ett tecken på god mognad, sunt förnuft och gott omdöme, vilket säkerställer att underhållningen alltid förblir en rolig, avkopplande, trygg och helt kontrollerad del av vardagen.

Frack på alternativt feminint vis?
Frack på alternativt feminint vis?

Fråga:

Frack på alternativt feminint vis?

Är i kontakt med en skräddare för att se om om formen av fracken silhuett kan ändras från en ett V till ett X, dvs målet är att få till en mjukare utformad silhuett istället för den klassiska mer maskulina och bylsiga formen.

Skulle detta kunna anses opassande i något sammanhang?
Klicka här för att läsa svaret >>

Läs mer i min artikel om frack >> >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Trend eller etikettmiss, ska man ta med iskaffe till arbetsintervjun?
Trend eller etikettmiss, ska man ta med iskaffe till arbetsintervjun?

Fråga:

Trend eller etikettmiss, ska man ta med iskaffe till arbetsintervjun?

Jag ser allt oftare att människor kommer till arbetsintervjuer med en stor mugg iskaffe i handen.

Vissa har till och med drycken med sig in under hela intervjun. Är det ett tecken på att tiderna förändras eller uppfattas det fortfarande som olämpligt?”

Svar:

Jag rekommenderar att man avstår. Det blir mitt svar på din fråga om trend eller etikettmiss, ska man ta med iskaffe till arbetsintervjun.

En arbetsintervju är ett av få tillfällen i livet där första intrycket fortfarande har mycket stor betydelse. Redan innan du hunnit presentera din kompetens har intervjuaren bildat sig en uppfattning om ditt omdöme, din anpassningsförmåga och din förståelse för situationen.

Det är därför jag ställer mig tveksam till trenden att bära med sig ett stort iskaffe till intervjun. För det första erbjuds ofta kaffe, te eller vatten på plats.

För det andra väcker det frågan varför man behöver ta med sig en egen dryck till ett möte som vanligtvis pågår mindre än en timme.

För det tredje gäller en enkel etikettregel som sällan är fel, är du osäker på om något passar, låt bli.

Det handlar inte om att intervjuaren stör sig på kaffe. Det handlar om signaler.

En person som kommer in med dator, mobiltelefon, hörlurar, jacka över armen och dessutom en stor mugg i handen riskerar att verka mer fokuserad på sina egna vanor än på mötet.

Arbetsintervjun ska handla om dig som person och din kompetens, inte om vad du har köpt på vägen dit.

Det finns också en praktisk sida. Ska du hälsa, ta fram dokument, slå dig ned och samtidigt hålla reda på en kall dryck? Spill, kondens på bordet eller ett ständigt behov av att ta en klunk blir lätt onödiga distraktionsmoment.

Allt som tar fokus från samtalet är i grunden en nackdel.

Mitt råd inför en arbetsintervju är därför enkelt. Kom i god tid. Lägg undan mobilen. Ta av ytterkläderna. Tacka ja till det som eventuellt erbjuds på plats. Och visa genom ditt beteende att du klarar av att vara fullt närvarande under mötet.

God etikett handlar nämligen inte om kaffe. Den handlar om att förstå sammanhanget. Att kunna anpassa sig efter situationen är en egenskap som arbetsgivare ofta värdesätter minst lika högt som många formella meriter.

Kanske är den viktigaste frågan inte om man får ta med sig ett iskaffe till arbetsintervjun. Frågan är snarare varför man tycker att det är nödvändigt. Om svaret är ”för att jag inte kan vara utan det i 45 minuter”, då är det kanske dags att fundera över vilket intryck det lämnar.

Läs mer i min artikel om anställningsintervju >> >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson