ÖVER 6900 VETT- & ETIKETTTIPS!

Fråga:
Kan jag ha blommor i håret men även ha en brudbukett?

Svar:
Visst kan du ha det.

Frisyren är fri och den räknas inte som en del av brudens klädsel.

Fråga:
Vilket trossamfund har vanan att vid begravningar omfamna kistan flera gånger från bägge sidor, och samtidigt, vid varje omfamning, lägga en blomma?

Svar:
Just denna ceremoni som du beskriver känner jag inte till.

Därför kollade jag med Sveriges Begravningsbyråers Förbund, SBF, men inte heller där kände man till just detta med att omfamna kistan och att det skulle kopplas till något särskilt samfund.

Omfamningen förekommer inom flera religioner eller trossamfund och utan direkt anknytning till trosuppfattning.

Det närmaste jag kommer är den Kristet Ortodoxa Kyrkan där man lägger blommor i eller bredvid kistan och alla gäster får gå runt denna motsols.

Fråga:
Får man ha Adidas vid bröllop?

Svar:
Du får bära vilket klädmärke du vill, så länge som det följer angiven klädkod.

Sedan vet jag inte vad du menar med Adidas. Är det skor, byxor, tröja, mössa eller en väska?

Men är det något av ovanstående klädesplagg, så låter det tveksamt med fritidsklädsel vid en så formell händelse som bröllop.

Fråga:
När min anhörig avled, fick vi se honom en sista gång vid bårhuset, jag var med där och hjälpte till med klädsel dessutom.

Sen andra dagen var det begravning och den avlidne låg i kistan, stängd med nyckel, och klar.

Vi hade vår ceremoni i Svenska Kyrkan, böner överlåtelse till Gud, allt var jätte fint och vi tog alla vårt avsked.

Alla gick sen, förutom vi anhöriga som var kvar.

En anhörig ville se den avlidne en sista gång med klädsel och tänkte inte mycket på det just då.

Men kändes fel efteråt, då man redan sagt sitt hejdå till kroppen och haft ceremonin. Var det fel?

För det känns så, begravningsbyrån sa inte åt oss.

Ingen sa något även om det är självklart så tänkte vi inte på det just då.

Kändes dumt och jag mår jättedåligt.

Svar:
Din fråga är lite otydlig och jag vet inte om du mår dåligt för att kistan öppnades, eller att den inte öppnades.

Men oavsett vad du frågar om, så var ni överens om att se den avlidne en sista gång så ser jag inget bekymmer med det.

Det är ett fint sätt att se personen, överlåtelsen är klar och kyrkans rum är en värdig plats.

Om det var tvärtom, ni öppnade inte kistan och du mår dåligt för det, så är detta lika lite fel.

Ni anhöriga tog ett beslut att kistan inte skulle öppnas och den som ville se den avlidne fick acceptera det.

Så varför ska du ta på dig skulden för detta? Avskedet är klart, begravningen var fin.

Se det goda i stället.

Fråga:
Jag undrar vad som gäller för snusare vid middagar och liknande.

Är det samma som för rökare?

Svar:
I princip kan man säga att samma sak gäller för snusare som för rökare, att lägga in en snus eller ännu värre, lägga ut, är definitivt inget man gör vid ett middagsbord.

Man avvaktar helst till middagen är över eller lämnar bordet för sådana saker om behovet är akut.

Fråga:
I vår familj har vi alltid sagt att man börjar med torrdoppat först.

Finns denna oskrivna regel?

Vad går som torrdoppat?

Svar:
Det finns inga direkta etikettsregler omkring detta som ofta kallas “kaffe med dopp“.

Självklart kan det också vara lokala skillnader och även inom familjer kan det skapas olika traditioner.

Jag gissar att du med torrdoppa, åsyftar de kakor och bullar som serveras. Inte sällan sju sorter.

I vissa kretsar ses det som normalt att doppa, i andra anses som ofint det vara ett kaffeskick att doppa fikabrödet i kaffet.

Många använder dock orden doppa trots att de inte är så förtjusta i att doppa saker i kaffet.

Kaffe med dopp eller kaffekalas  är 1900-talets nya umgängesform,  detta istället för stora middagar och som idag ofta benämns som fika.

Att man tar torrdoppat först, innebär vanligen att det först serveras bullar och kakor, därefter t.ex tårta.

Fråga:
Min sambos bror med fru har precis fått barn.

Det har pratats konstant om detta barn ända sedan de gick ut med att de väntar barn.

Jag har själv en ansträngd relation kring barnafödande och jag varken kan eller vill själv skaffa barn.

Jag gör det sedvanliga när någon fått barn, gratulerar, kanske skickar en blomma om det är någon närstående, med mera.

Ofta brukar det räcka, folk brukar inte tjata vidare.

Min sambos föräldrar pratar väldigt ofta om vad mamman (min sambos brors fru) gör och hur hon mår.

Jag kan allt om hennes graviditet, via föräldrarna.

Saken är den också att jag och min svågers fru inte heller kommer överens.

Hon är väldigt dominant, dömande mot mina livsval rent allmänt, tilltalar mig inte självmant och undviker mig i största mån.

Hur mycket måste jag intressera mig för deras barn och mammans hälsa?

Jag har gratulerat men inte hälsat på dem, men det har min sambo.

Hur mycket måste jag för egen del åka och hälsa på dem, köpa presenter och liknande?

Hur mycket måste jag ställa frågor och visa intresse för barnet? När jag träffar barnet första gången, måste jag sitta och lyssna på timmar efter timmar om varje detalj om barnet, eller kan jag gå undan efter ett tag?

Hur mycket intresse ska jag visa? Jag vill inte verka oartig eller otrevlig men jag har verkligen annat för mig.

Det är dessutom triggande för mig att hela tiden prata barn.

Svar:
Att din svåger och svägerska som nyblivna föräldrar pratar om sitt barn större delen av tiden är helt naturligt.

Detsamma gäller barnets farfar och farmor, det är stort för dem också.

Där är det bara att gilla läget, det kommer lugna ned sig med tiden.

Ni ska ju fortsätta umgås med varandra, förhoppningsvis under många år och då gäller det att hitta en bra nivå.

Om din svägerska tydligt visar sitt ogillande mot dig, då kan du vid lämpligt tillfälle berätta för henne att du känner att hon undviker att prata med dig, har synpunkter på dina val i livet.

Då kanske du inte heller behöver vara så intresserad av hennes val även om du tycker det är roligt att de fått barn.

Det går utmärkt att avstå från att närvara om det inte är nödvändigt, då slipper du lyssna och din svägerska kanske inte upplever det som besvärande om ni inte trivs ihop.

Att gå undan kanske är mindre bra, försök istället fundera ut några intressanta ämnen i förväg och när du kan leder du in samtalet på detta istället.

Väldigt ofta väcker det föräldrarna lite och de inser att man kanske ska prata om något annat än barnets utveckling, sömn och mattider

Däremot behöver du inte köpa en massa presenter till barnet, några sådana förväntningar har inte etiketten.

Men vill din sambo göra det är ju problemet löst.

Fråga:
Kan en 14-årig pojke vara ringbärare när vi ska vigas?

Går han i så fall efter oss, eller ska han stå längst fram och vänta?

Svar:
Begreppet ringbärare är ingen svensk sed och enligt amerikansk sed framförs ringarna på en liten kudde som bärs av ett barn.

Välj gärna falska ringar för att förhindra olyckor och förenkla ceremonin.

Barnet är inte sällan en pojke i fyra-fem års ålder, upp till åtta år, men eftersom det inte är någon svensk sed kan det säkert vara en kille på 14 år.

Han går enligt denna sed framför blomsterflickan, som i sin tur går framför brudtärnan.

Kombinerar vi detta med svenska traditioner ska ringbäraren alltså gå efter brudparet, framför brudtärnan och marskalkarna.

Bakom er blir därmed svaret.

Fråga:
Jag har en stor fråga som jag och mina kollegor diskuterar.

Skillnaden mellan adventspynt och julpynt.

Läste en artikel i bohuslänningen där du var med.

Vissa säger att adventspyntet ska ner efter fjärde advent? Vad har du för kännedom kring detta?

Är det så enligt gamla traditioner?

Svar:
Allt är en blandning av traditioner från olika tider och länder.

Advent betyder ankomst och det är en fyraveckorsperiod när vi kan förbereda oss för julen och i den kristna tron, Guds ankomst.

Traditionellt , när det gäller kyrkan, innebär advent en tid av fasta, som förberedelse och väntan inför firandet av jul och och som då blir födelsen av Jesus.

Adventsstjärnan och ljusen symboliserar stjärnan som lyste över Betlehem,  som visade vägen för de tre vise männen .

I dag används är stjärnorna och ljusen som en symbol i väntan på julen, även om många kanske inte riktigt vet varför det är så.

Traditionen att pynta med en adventsstjärna härstammar från kristen rörelse från Tyskland

Adventsljusstaken kom till Sverige i slutet av 1800-talet.

Vid Ersta Diakoni började man på 1800-talet tända sju ljus var vecka och i fyra veckor, de satt i en gran med sammanlagt 28 ljus.

Sammanfattningsvis kan man säga att adventsstaken med sju ljus, vilket är ett ljus för varje dag i veckan och de fyra stearinljusen i adventsstaken är ett ljus för varje advent.

Granen fanns tidigt även i Sverige och den ställde man utanför huset för att skydda mot det onda, sedan blev det traditionen från 1500-talets Tyskland med en julgran.

Att klä granen innebär att man dekorerar den. Dekorationerna skiljer sig från plats till plats och färgas ofta också av egna traditioner.

Den traditionen kommer från julstången som var en kvistad mindre gran som förr under jul var rest på gårdsplanen med ruska, julkors eller liknande i toppen.

Den hade ofta någon dekoration utskuren i barken.

När vi är framme vid jul lyser samtliga ljus och de behöver inte plockas ned, för då är vi framme vid Kristi födelse.

Att vi har granen tänd på julafton kommer från traditionen att helgdagen började firas redan klockan 18.00 dagen innan och det är då julaftons kväll.

Så låt adventsljusen lysa även över julen.

Källor: Nationalencyklopedin – julstänger, Svenska Kyrkan – advent, Nordisk familjebok

Fråga:
För vilket land är gaffelns historia skrivet ur ?

Generellt för Sverige eller?

Var det inte Polens prinsessa gift med Sigismund som tog gaffeln med sig till Sverige?

Svar:
Det är en Europeisk blandning och historiens början är delvis nedtecknad av Norbert Elias, som var från Tyskland och skrev om denna i en avhandling i sociologi.

Därifrån kommer historien om prinsessan som gifte sig med en Italiensk affärsman och hennes stickor av guld.

Sigismund var kung av Sverige 1592 och i hans andra äktenskap gifte han sig med en polsk drottning, Konstantia av Steiermark.

Det kan mycket väl vara så att hon hade seden med gaffeln med sig till Sverige, för som så mycket annat kom etiketten via adeln och så småningom till allmogen.

Bruket av gaffeln spred sig från 1100-talet, upp genom Europa för att vid den tid som Sigismund regerade nå Frankrike.

En av dessa som tog gaffeln med sig var hertiginnan Medici, drottning av Frankrike, giftes bort 1553 med hertigen av Orléans.

Hon tog hon med sig tvåtenade gafflar från sitt hov i Florens.

Tidsmässigt stämmer dessa två kvinnors kungliga liv och etiketten vid hoven.

På 1850-talet ser vi i Sverige ett mer folkligt bruk av detta bestick.