Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>
Etikettdoktorn Mats Danielsson
- Fråga etikettexperten om vett och etikett. Kostnadsfritt och anonymt
Fråga:
Vad är förväntat bordsskick hos tonåring?
Eller kan man uttrycka det som, vad är vett och etikett hos barn vid middagar?
På restaurang vs hemma? Vad ska man uppfostra dom att kunna i de olika åldrar?
Exempelvis, vad ska 4-åringen kunna vs 13-åringen?
Svar:
Det kan inte förväntas att en tonåring ska klara av ett elegant bordsskick, inte minst då en del vuxna tycks aldrig tycks lära sig det. Det är nog svaret på din fråga vad är förväntat bordsskick hos tonåring?
Vanligt hyfs ser jag som en förväntad nivå hos en 13-åring. Vilket enligt mig ungefär innebär att man börjar äta vid varsågod, väntar på övriga, tuggar med stängd mun, låter bli mobilen, sitter kvar med övriga tills man får lov att lämna och tar av kepsen.
En tonåring bör också ha lärt sig hantera besticken på ett någorlunda bra sätt. Men detaljer som servett i knä, lägga bestick fem i halv fem, konversera bordsgrannen. skåla med mera får anses vara överdrivet.
På restaurangen tycker jag nog samma förväntan gäller hos en tonåring, däremot kan ingen begära att en fyraåring ska klara sådant.
Ett mindre barn får man kanske lägga mer ansvar på föräldrarna, när barnet blir uttråkat, grinigt, ledsen kanske man som förälder får stötta och hjälpa till.
Man kan leka bordsskick med ett mindre barn, sedan kanske även en fyraåring behöver lära sig att sitta stilla en stund om föräldrarna säger det. Men ofta fungerar det bättre att servera dem först och sedan låta barnet leka när vuxna äter färdigt.
Är man på restaurang och barnet blir alltför stökigt, så är det bättre att föräldrarna och barnet kanske lämnar restaurangen en stund för att inte störa andra gäster.
Läs mer i min artikel om barn >> >>
Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>
Etikettdoktorn Mats Danielsson
Här kan du se en film om bordsskick. Den tar 5 minuter.
Det kan vara svårt med att veta allt om bordsskick. Så se en film om bordsskick. Filmen ger dig på några minuter full kontroll på vett och etikett vid middagen.
Läs mer i min artikel om bordsskick >> >>
Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>
Etikettdoktorn Mats Danielsson
Fråga:
Bästa bordsskicket, att ta eller vänta på att bli bjuden? Min fråga gäller ganska informella tillställningar.
Jag är född på mitten av 70 talet och har alltid fått lära mig att vänta tills man blir erbjuden, t ex att ta kaka, mat, dricka etc om man är på fest/kalas.
Den sista tiden har jag märkt att om man gör det så kan man bli utan något hela kalaset…
När jag själv bjuder in till mingel med eller utan barn så ser jag till att alla har fått något att dricka och blivit erbjuden att ta snittar, kakor eller bullar.
Häromdagen tog jag mina barn till ett kalas med jämnåriga. Föräldrarna till födelsedagsbarnet frågade enbart vissa av föräldrarna om de ville ha glögg med pepparkakor under tiden.
Värdinnan frågade alltså vissa gäster direkt och fixade en kopp om de ville ha (det var inget färdigt på bordet, utan hon värmde upp glöggen i glas i micron). Ingen frågade mig, så det blev alltså inget för mig.
Min fråga är om man idag ska vara så framfusig och säga till eller fråga om man får?
Jag tycker att det är ganska pinsamt och motstrider det mina föräldrar lärt mig. Enligt mig är det faktiskt otrevligt att inte fråga ALLA.
Många svenskar idag verkar inte bry sig att ”alla” mår bra eller känner sig som hemma.
Ska man lägga om stil och bara ”ta för sig” även om ingen ”bjudit”? Är det verkligen ”svensk” vett idag?
Svar:
Nej, det är inte svensk vett och etikett av idag att inte bjuda samtliga närvarande gäster.
Di fråga om bästa bordsskicket, att ta eller vänta på att bli bjuden känns berättigad. Vad gäller eegentligen.
Men det du beskriver är lite av den känsla som jag får, både genom frågor och erfarenheter, vi lever mer i en tillvaro där centrum handlar om ”mig och mina behov” än ”dina och gästens trevnad och behov”.
Värdfolkets främsta uppgift är att se till att gästerna trivs och har det bra. Det går före allt annat och även om du är närvarande som förälder till ett av barnen på kalaset räknas du dit. Så givetvis skulle du erbjudits glögg!
För mig är det också självklart att man inte tar för sig innan det sagts varsågod och det är varje värdpars uppgift att sköta den saken. Åter igen handlar det om gäster som sätter sina egna behov först och därmed ”hugger in” för att få mer för egen del. Även detta tyder på ohyfs och bristande etikett.
Men svaret blir att du skulle inte sagt till och du ska inte ta för dig först av alla. Men du lär varken bjuda hem dessa matvrak eller värdparet. Där i ligger poängen, man påpekar inte andras misstag men samtidigt kommer dessa personer inte bli så uppskattade gäster på andras tillställningar. Inte förrän de lärt sig.
Läs mer i min artikel om att vara gäst >> >>
Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>
Etikettdoktorn Mats Danielsson
Fråga:
Har olika uppfattningar på mitt jobb om när man dukar av drycker som gästerna betalar för själva.
Vad är rätt?
Svar:
Oavsett om gästen bjuds eller betalar för sig, står glasen under en middag kvar så länge gästen sitter till bords.
Gästen ska ges möjlighet att välja mellan olika drycker under hela måltiden.
Sedan kan man kanske diskutera hur man gör om gästen hämtar ett nytt glas varje gång, det är ju knappast möjligt att ha fem tomma glas framför sig.
Då får man duka av vartefter och kanske fråga gästen om man druckit klart och om glaset ska tas bort.
Det är oftast inget problem.
När måltiden avslutats om gästerna fått möjligheten att resa sig, då dukar man av de glas som är tomma.
Läs mer i min artikel om servering >> >>
Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>
Etikettdoktorn Mats Danielsson
Fråga:
En liten fundering på hur man i andra länder markerar att man har ätit färdigt?
Som jag har förstått det är ”tjugo över fyra” eller ”fem i halv fem” inte normen överallt.
Jag undrar därför om det finns ett sätt som funkar i de flesta länder och om det är i några länder som denna signal skall undvikas.
Jag undrar vart denna signal härstammar från och hur gammal den är.
Svar:
Det finns enligt FN 195 självständiga stater i världen och det förekommer en mängd olika seder och bruk.
I vissa länder tar man maten med händerna, på andra platser används inte kniv och gaffel. Lista kan göras lång.
Där det serveras med kniv och gaffel, bestick vilket de flesta restauranger i världen tillhandahåller, är deras placering densamma.
Det är en internationellt vedertagen signal till serveringspersonalen att ”fem i halv fem” eller ”tjugo över fyra” innebär att du ätit färdigt.
I Sverige etablerades det vi kallar vett och etikett på 1500-talet, då etikett, finess och behärskning fick fäste i samhället.
Ett regelverk skapades för att ge dem som fått tillträde till samhällets övre skikt att passa in hos dem som redan befann sig där.
Nu ska man betona att över tid, betydligt längre tillbaka än så, har regelverk för umgänge funnits och utvecklats.
Vid den tiden på 1500-talet kunde man även se gaffeln introduceras i de rikaste familjerna, men det dröjde framemot 1800-talets mitt innan den etablerades mer allmänt.
Så det är nog runt den tidsperioden på 1800-talet som markeringen med besticken etablerades fullt ut, för ofta hade gästen egna bestick med sig, långt in på 1800-talet.
Läs mer i min artikel om bestick >> >>
Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>
Etikettdoktorn Mats Danielsson
Fråga:
Är det okej att peta i tänderna vid matbordet.
Om inte, varfor står tandpetarna där?
Svar:
Det är inte ok att peta tänderna vid matbordet.
Inte ens dolt bakom handen eller servetten. Då får man lämna bordet.
Det är rena snusket att sitta med denna syssla vid matbordet, då övriga gäster är inte intresserade av att se gamla matrester.
Att tandpetarna finns på bordet beror snarast på att den som dukat inte besitter den kunskapen.
I så fall får gästen ta en tandpetare, lämna bordet och gå någon annanstans.
Läs mer i min artikel om tandpetare >> >>
Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>
Etikettdoktorn Mats Danielsson
Fråga:
Jag har lärt mig att armbågar aldrig ska nudda bordet under måltid.
Gäller det endast när det finns mat på bordet och man äter?
För när jag ser film, där t.ex. övre medelklass och aristokratiska typer äter, händer det att de – även om det är på ett elegant sätt – har armbågarna på bordet. (t.ex. en kvinna som sitter med knäppta hände under hakan och med armbågarna mot bordet).
Detsamma gäller mina händer. Ibland vet jag inte vad jag ska göra av dem.
Jag brukar luta mina handleder mot kanten, som jag lärt mig att man ska göra.
Men man vill ju ha lite ombyte under kvällen. Måste händerna alltid vara synliga, enligt vett och etikett, alltså ej ligga i knäet, etc.?
Jag vill föra mig på rätt sätt och smälta in i finare kretsar både formella och informella sammanhang. Både i Sverige och utomlands.
Svar:
Det är korrekt att man vilar händerna på bordskanten genom att placera handlederna där.
Men sedan ska denna etikettsiver inte dras för långt, i både formella och informella sammanhang lyfts händer upp på bordet efterhand.
Detsamma gäller att placera händerna i sitt knä, trivs man det det så går det utmärkt. Men man kan ändra position under middagen.
Om du vill klara detta utomlands, så måste du läsa på för respektive land. Det skiljer sig åt i olika länder.
Inga armbågar på bordet, det har nog de flesta med en hyfsad uppfostran lärt sig.
Men få vet varför det är på detta vis och din beskrivning av personer med armbågarna upp är ett bra exempel.
Skälet till denna regel är att man vid måltid har ett kuvert, alltså den yta du har dina glas, bestick och porslin på, som är ca 60 cm brett i normalfallet.
Om du har armbågarna på bordet, stjäler du under måltiden yta för din bordsgranne. Svårare än så är det inte!
Därför kan man, när måltiden är över, även lätt placera armbågarna på bordet.
Läs mer i min artikel om bordsskick >> >>
Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>
Etikettdoktorn Mats Danielsson
Fråga:
Jag har hört att om man överlämnar ett saltkar direkt leder detta till att man blir ovän med den som tar emot.
Svar:
Det finns många skrönor och olika skrock.
I det här fallet kan jag bara gissa att det kan hänga ihop med seden att kasta en nypa salt över axeln.
Då trodde man att saltet hamnade i ögonen på djävulen och därmed förhindrade olycka.
Oavsett, så är det ingen etikettsregel som säger annat än att man ska vara försiktig med att salta på bjuden mat.
Saltar du i förväg kan det betyda att du förutsätter att maten inte är tillräckligt saltad.
Strör du på salt efter att du smakat, så ger du en signal om att det inte var ordentligt saltat.
Som du hör finns det mycket runt salt och hur du än gör kan det bli fel, då uppstår sådana här varianter som du beskriver.
I syfte att motverka att man gör fel och så har många etikettsregler uppstått.
Läs mer i min artikel om bordsskick >> >>
Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>
Etikettdoktorn Mats Danielsson