ÖVER 7400 VETT- & ETIKETTTIPS!

Fråga:

Exmaken lämnar mig inte ifred, vad göra?

Min exmake har haft många jobbiga gränsöverskridande saker för sig efter vår skilsmässa men det mesta har åtminstone lugnat ner sig nu.

En sak han fortsätter göra är att i stort sett komma på alla av min körs uppsjungningar i kyrkorna i min närhet.

Oftast kommer han med min dotter, men jag tycker det känns för intimt och jobbigt.

De andra i kören har ibland sina nuvarande makar och familjer i bänkarna men mitt ex är nästan alltid där.

Jag är jätteglad när min dotter kommer men mår inte bra av att exet sitter bredvid.

Hur ses detta på rent etikettmässigt?

Svar:

Den första frågan du måste ställa dig är, exmaken lämnar mig inte ifred, men är det han eller dottern som önskar närvaron?

Är det er dotter som ber pappa följa med, då kommer ju allt i en annan dager.

Om din exmake tar med er dotter för att han ska få närvara, då är det något som inte stämmer i hans beteende.

Då använder han er dotter som argument för att besöka, störa eller på annat sätt följa dig och det är definitivt inte ok!

Om ni kan prata med varandra, så börja där. Säg som det är, ni är skilda och du har inte behov av hans närvaro.

Uppmana honom att avstå och om ni inte kan föra ett förnuftigt samtal så får du helt enkel meddela honom att han är inte välkommen och beteendet inte är önskvärt.

Är det dottern som vill ha med pappa, då kanske ni får prata om en annan lösning.

Vill du att dottern ska vara där, då kanske du eller någon annan får följa med henne.

Fråga:

Är det fel att, vid barndop/namngivning, ta släktnamn från bara ena sidan?

Min mor hävdar att det är vett och etikett att ge namn från varannan sida men jag har inte hört något liknande och finner det konstigt.

Måste vi ge barnet ett namn från varannan sida enligt vett och etikett?

Jag vill inte ge släktnamn och min man vill, därför har vi valt att komma på ett gemensamt tilltalsnamn och två andra namn som vi får vardera bestämma där jag inte kan säga något om hans val och han inte om mitt val.

Svar:

Svaret på din fråga är det fel att, vid barndop/namngivning, ta släktnamn från bara ena sidan, blir ett enkelt nej.

Det finns inga som helst vett och etikettsregler som påverkar detta ert val av namn.

Däremot är det väldigt vanligt och ofta förekommande att föräldrarna väljer ett av barnets namn utifrån släktens tradition.

Men ni är barnets föräldrar, ni avgör och om ert barn i framtiden väljer att lägga till eller ta bort något av namnen, så är det fullt möjligt.

Att ni sedan, er föräldrar emellan, väljer att ge barnet extra namn som ni inte ens berättar för varandra kan ställa till det lite.

Borde ni inte som föräldrar prata ihop er först, så ni plötsligen vid namngivning eller dop bara står där och ifrågasätter den andres val.

För kom ihåg, ert barn ska bära dessa namn resten av livet om hen inte väljer att ändra som jag förut skrivit.

Fråga:
Vår dotter gifter om sig med en man vi inte tycker om, vad ska vi säga?

Vad säger jag som mamma till bruden?

Hon ska efter 25 års äktenskap med tre barn och hastig skilsmässa, nu gifta om sig med en för oss helt obekant man som vi verkligen inte tycker om.

Svar:
Mitt svar på er fråga vår dotter gifter om sig med en man vi inte tycker om, vad ska vi säga. Det svaret blir att lyckönska henne.

Jag ska vara rakt på sak, ni upplever att hon lämnar sin man för en annan kärlek. Det är er dotters val och lycka och ta inte ställning emot henne.

Ni vet inte hur hennes tidigare äktenskap upplevts av henne, ni vet heller inte varför hon väljer att leva med denna man.

Däremot vet ni att han kommer bli er svärson och ni har inget annat att välja på. Möjligen att framledes undvika honom, men hur blir det?

Därför ska du som mamma lyckönska din dotter, lyfta det positiva och vara hennes mamma även i talet.

Hon har garanterat gått igenom ett och annat med skilsmässa etc. och hon önskar nog inget mer än att du ska stötta henne och finnas vid hennes sida.

Du ska säga grattis och lycka till.

Fråga:
Hur ska man egentligen dela på kostnader, per person?

Jag är ensamstående med barn och reser ibland tillsammans med vänner vars familj består av två vuxna och lika många barn.

Det jag undrar är hur man ska tänka kring gemensamma kostnader som t ex boende och taxiresor.

För mig är det självklart att den som har två ekonomier betalar mer dvs är vi sammanlagt tre vuxna så betalar vi 1/3 var även om vi är två familjer, men så verkar inte alla tänka utan oftast utgår de från att man delar 50/50 mellan familjerna.

Vad är det som gäller?

Jag vill inte framstå som snål så det känns svårt att ta upp frågan med dem de berör.

Svar:
Det bästa är att redan i förväg ta upp sådant som berör gemensamma kostnader.

Att prata om det i förväg betyder ju inte att man är snål, mer förutseende.

Det går inte att svara rent generellt på din fråga hur ska man egentligen dela på kostnader, per person, det beror på situationen.

Om man har god ekonomi så kanske det inte spelar någon roll hur man delar. Är det däremot lite mindre av den varan kan det betyda mycket.

Så om ni ska dela lika så får ni ju även räkna barnen i taxiresan. Har du två barn och vännerna två får ni dela beloppet på sju personer. Då betalar du. för tre sjundedelar och där tror jag mänga tycker det blir lite krångligt.

Man väljer helt enkelt 50/50 för enkelhetens skull.

Boende är kanske mer tydligt, man betalar kostnaden för de rum du och din familj behöver.

Fråga;
Kallas även pojkar för brudnäbbar?

Jag skriver en bok och en text inför ett dubbelbröllop. Det ena paret har redan två söner, 10 och 12 år.

Bruden ska ledas fram till altaret och den väntande brudgummen av sin far och jag har tänkt mig att de båda pojkarna ska gå bredvid varandra bakom dem.

Men vad kallas de?

Brudnäbbar är yngre har jag läst mig till och marskalkar bör tydligen vara vuxna eftersom de har diverse uppgifter och ansvar.

Svar:
Du kanske har en annan plan för din bok, men jag passar på att tipsa dig om hur de ska gå fram och svarar inte enbart på din fråga kallas även pojkar för brudnäbbar?

Sedan, som övrig information och detta att bruden ska ledas fram till altaret. Är det en bok som handlar om USA, UK eller svenskt tidigt 1800-tal är det ett korrekt sätt.

Fråga:
Vilken klädsel passar till tonåring som ska på bröllop?

Vi ska på bröllop i sommar där klädkoden är “Kavaj”. Vår son på 16 år vägrar att ha kostymskor.

Min fråga är om han till sin mörkblå kostym kan ha dressade sneakers?

Är det acceptabelt för tonåringar på bröllop? Vita är snyggast till men är det att föredra mörk färg om du tycker att sneakers på tonåring är okej?

Dagen innan bröllopet är det middag för alla gäster med klädkod “sommarfin“.

Kan vår son då bära finare jeans (vita eller beige) med skjorta eller bör han ha finbyxor?

Det är verkligen inte lätt med tonåringar när de ska kläs i kläder/skor de vantrivs i.

Svar:
Det är nog många föräldrar som ställt sig samma fråga, vilken klädsel passar till tonåring som ska på bröllop?

Man brukar säga att det är ingen idé att köpa en massa nya kläder till ett barn eller växande tonåring. De har snart vuxit ur allt.

Så låt dem bära det finaste de har, klädkoderna får vi vuxna förhålla oss till.

Låt honom bära sina dressade sneakers, det är ingen som förväntar sig en tonåring i fullriggad mörk kostym.

Dagen innan, så har de en påhittad och obegriplig klädkod. Sommarfin? Är det grå kostym eller snygg Hawaii skjorta med vita kortbyxor?

Du hör själv, hur ska det tolkas? Så tycker er son att finare jeans mär sommarfint, så ska han ta det. Ingen har ju talat om vad en sådan klädsel innebär.

Fråga:
Vad är förväntat bordsskick hos tonåring?

Eller kan man uttrycka det som, vad är vett och etikett hos barn vid middagar?

På restaurang vs hemma? Vad ska man uppfostra dom att kunna i de olika åldrar?

Exempelvis, vad ska 4-åringen kunna vs 13-åringen?

Svar:
Det kan inte förväntas att en tonåring ska klara av ett elegant bordsskick, inte minst då en del vuxna tycks aldrig tycks lära sig det. Det är nog svaret på din fråga vad är förväntat bordsskick hos tonåring?

Vanligt hyfs ser jag som en förväntad nivå hos en 13-åring. Vilket enligt mig ungefär innebär att man börjar äta vid varsågod, väntar på övriga, tuggar med stängd mun, låter bli mobilen, sitter kvar med övriga tills man får lov att lämna och tar av kepsen.

En tonåring bör också ha lärt sig hantera besticken på ett någorlunda bra sätt. Men detaljer som servett i knä, lägga bestick fem i halv fem, konversera bordsgrannen. skåla med mera får anses vara överdrivet.

På restaurangen tycker jag nog samma förväntan gäller hos en tonåring, däremot kan ingen begära att en fyraåring ska klara sådant.

Ett mindre barn får man kanske lägga mer ansvar på föräldrarna, när barnet blir uttråkat, grinigt, ledsen kanske man som förälder får stötta och hjälpa till.

Man kan leka bordsskick med ett mindre barn, sedan kanske även en fyraåring behöver lära sig att sitta stilla en stund om föräldrarna säger det. Men ofta fungerar det bättre att servera dem först och sedan låta barnet leka när vuxna äter färdigt.

Är man på restaurang och barnet blir alltför stökigt, så är det bättre att föräldrarna och barnet kanske lämnar restaurangen en stund för att inte störa andra gäster.

Fråga:
Argument för att inte män eller pojkar inte bär mössa, keps, hatt inomhus?

Mössa,  keps, hatt på pojkar och män inomhus.

Stör mig på då de inte tar av dessa på bio, teater, konserter och alldeles väldigt störd blir jag i kyrkan!

Vad kan jag säga för argument som tar skruv utan att uppfattas som kränkande?

Svar:
Din fråga argument för att inte män eller pojkar inte bär mössa, keps, hatt inomhus är ganska svår att besvara, för inget verkar bita på dessa  med avsaknad av hyfs.

Argumenten att riddaren tog av hjälmen och det är bakgrunden kommer sannolikt endast resultera i ett hånskratt.

En gång satt jag bredvid en 14-åring, han hade mössan på inne på en restaurang och satt bredvid mig vid samma bord.

Jag upplyste honom att det uppskattades att han bejakade sin kvinnlighet och bar mössa inomhus, för det gör enbart flickor och kvinnor.

Han tog av mössan, men jag tror inte heller det argumentet fungerar så bra idag.

En restaurang i Nyköping införde mössförbud för män och hade en skylt uppe. Nu var den borta och jag frågade varför. De hade blivit så ifrågasatta och påhoppade att de gav upp.

Så där har du motståndet du kan möta. Vid ett annat tillfälle började jag inte föreläsa förrän mössorna var av, det var rektorn (privatskola) som krävde detta av eleverna och det gick utmärkt.

Det bästa är nog om den person som t.ex. leder samlingen i kyrkan ber besökarna ta av sig mössor etc. På bio får man säga till om det är i vägen, annars är det nog ingen idé att du försöker fostra dem.

Lika på konserter och andra arrangemang. Jag kan bara konstatera att jag har vid föreläsningar säkert ställt frågan till tusentals personer.

Alla tycker lika, mössan ska av. Men det är föräldrarna som måste lära barnen vad hyfs är. Kanske skolan skulle sätta tvång, men det får de väl inte för idag blir väl den stackars eleven kränkt om skolan säger ifrån.

Jag föreläser ibland på skolor där eleverna fått ansöka om plats, många bor på internat och eleverna är väldigt trevliga. Där är detta en ickefråga, de skulle inte ens fundera på att bära mössa eller keps inomhus.

Så mitt svar blir, påverka föräldrarna att lära barnen grundläggande hyfs från början. Annars är rådet strunta i det hela, ingen idé att du försöker argumentera.

Fråga:
Vem ska bjuda vem först, föräldrarna eller det unga paret?

Är det ungdomarna som ska bjuda hem respektive föräldrar först?

Eller är det tvärtom?

Svar:
Det spelar ingen roll idag.

Om vi backade bandet 100 år kanske frågan hade större betydelse.

Då bjöd flickans föräldrar hem fästmannen.

Han däremot, förväntades inte kunna bjuda hem hennes föräldrar då han inte ansågs ha förmåga att arrangera det.

Därför tog han alltid med sig blommor hem till flickvännens föräldrar.

Det var hans gest istället för att bjuda hem dem.

Så svaret på frågan vem ska bjuda vem först, föräldrarna eller det unga paret får bli lite öppet.

Om paret inte bor ihop, så är det väl mer praktiskt att föräldrarna bjuder hem dem.

Fråga:
Vilken klädsel vid konfirmation?

Bör man bära slips till mörk kostym och kan man som kvinna vara klädd i långbyxor?

Svar:
Din fråga om vilken klädsel vid konfirmation kan enklast besvaras med ett ja.

Förr hade mannen alltid mörk kostym med vit skjorta, det fungerar än idag.

Men även grå eller ljusa byxor och en mörk udda kavaj eller blazer med skjorta och slips.

En mer sommarbetonad klädsel, konfirmationer sker oftast på våren eller sommaren, fungerar utmärkt idag.

Så även långbyxor på kvinnan är rätt.