Julklappar – hur ska vi agera när sakerna vi fått inte passar, eller inget vi vill ha? Kan vi byta eller sälja?

Fråga:
Nu när det är juldagen med många presenter så uppstår ett dilemma.

En faster firar alltid med oss och hon vill så väl, men kläder till barnen blir ofta fel.

Jag vill ju inte vara otacksam, hon köper i all välmening.

Men det blir så fel ibland, kan jag fråga efter kvittot?

Svar:
Grundregeln är att man utgår ifrån att givaren funderat och planerat för att finna rätt present.

När man sedan får julklappen gäller det att visa sin uppskattning, om inte annat så uppskattar man och är glad för själva handlingen.

Om man, som i ert fall, fått kläder till barnen är det bättre att vara uppriktig.

Förklara att barnen uppskattar kläderna men vill kanske ha en annan färg etc.

Hon kommer antagligen bli glad för den uppriktigheten och ni slipper bekymret med kläder som inte passar.

Böcker, kläder är saker man kan be om kvitto på.

Den kan vara läst eller i fel storlek. Ibland kan en lien nödlögn vara ok, som: ” Åh så fint, men jag har redan en sådan vas…”.

Fundera alltid på vad som kan ske, kommer julklappen förväntas att visas upp igen?

Hänsyn är att överväga vilka konsekvenserna kan bli innan man ber om ett kvitto eller annonserar på Blocket.

 

Läs mer i min artikel om byte av julklappar >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Jul – vad kan man begära av barnen vid matbordet?

 

Fråga:
Bordskick för barn, efter spädbarn innan skolålder, hemma/borta, regler?

Får de t.ex. ha leksaker på dukat matbord?

Äta upp? O.s.v?

Svar:
Ingen kan begära att mindre barn ska kunna ett vuxet bordsskick.

Samtidigt är det ju en del av uppväxten att de stimuleras till att bli duktiga.

Men ett litet barn klarar t.ex. inte att hantera kniv och gaffel samtidigt.

Så man får ha tålamod och överseende.

Vill man som förälder, kan man “leka middag” inför julfesten.

Då ser de kanske fram emot julmiddagen och även andra fester också.

Givetvis kanske man som förälder får töja lite på reglerna en del för att undvika konflikter.

Men leksakerna kanske man kan ta bort.

Även om man vill lämna bordet kanske barnen också kan sitta kvar lite längre.

Sunt förnuft får råda, det brukar bli bäst och i juletider får man också le åt andras små misstag, stora som små.

Läs mer i min artikel om för barn >> >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Presenter – om jag är missnöjd med en julklapp, hur ska jag göra då? Säga det? Låtsas vara glad?

Fråga:
Jag undrar om man nu har fått en julklapp som kanske inte riktigt var helt rätt, låtsas man då att det var en bra present och uttrycker hur bra den var?

Eller säger man att det inte riktigt blev rätt och man vill på något sätt byta eller liknande.

Hur säger man då detta?

Svar:
Vid alla presenter ska man visa uppskattning, om inte annat över att givaren tänkt på dig och försökt ge dig något.

Det är alltså gesten man visa glädje över, tanken på dig, från någon annan.

Sedan kan det mycket väl vara så att julklappen eller presenten inte alls passade, inte så roligt, men då får man hålla god min.

Undantagen är kläder eller böcker.

Ett klädesplagg kan man säga att det inte passade och hoppas på att givaren kanske kommer med kvittot för byte.

En bok kan man säga att man läst eller redan har och då kan man även få be att byta denna.

Andra presenter får man försöka smyga undan lite och kanske byta/sälja lite senare.

Men då gäller det att man gör det diskret och att givaren inte upptäcker detta.

Läs mer i min artikel om att få fel present >> >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Julklappar – värdfolket vill ha julklappslotteri, men jag vill köpa fler än så. Kan jag göra det?

Fråga:
Jag har blivit inbjuden till julfirande med släkten, och i inbjudan anges att vi ska ha ett julklappslotteri samt att varje deltagare förväntas köpa en julklapp med värde av 300 kr till lotteriet.

Julklappslotteri kan vara en kul grej, men jag tycker det är roligare att köpa personliga julklappar.

Kan jag utöver julklappen till lotteriet, även ta med mig personliga julklappar till varje deltagare utan att bryta mot någon etikettregel?

Svara:
Du ska absolut inte köpa med dig några andra julklappar.

Först och främst så ifrågasätter du därmed indirekt värdfolkets önskemål, detta genom att du väljer att göra på annat sätt.

För det andra försätter du de personer som får extra julklappar i en besvärlig situation.

De har ju inte köpt något till dig och då blir plötsligt dina presenter genanta.

Läs mer i min artikel om julklappar >> >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Hälsning – hur lång tid efter jul kan man säga “God fortsättning”?

Fråga:
Från juldagen brukar vi säga ”god fortsättning” som hälsningsfras.

Vad gäller för den hälsningsfrasen över tid?

Hur länge kan man önska varandra god fortsättning ?

Svar:
Det heter egentligen “God fortsättning på julen”  och det kan du säga från 25 december till 30 december

Sedan kan du säga “Gott slut” (på det gamla året) 30 och 31:a december och därefter “Gott Nytt År” från midnatt 31/12 och 1/1.

“God fortsättning” (på det nya året) kan du återigen säga från den 2 januari och den frasen kan du säga fram till och med trettonhelgen.

Läs mer i min artikel om jul- och nyårshälsning >> >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Jul – vad är bakgrunden till att vi tänder ljus i advent och varför julgran med pynt?

Fråga:
Jag har en stor fråga som jag och mina kollegor diskuterar.

Skillnaden mellan adventspynt och julpynt.

Läste en artikel i bohuslänningen där du var med.

Vissa säger att adventspyntet ska ner efter fjärde advent? Vad har du för kännedom kring detta?

Är det så enligt gamla traditioner?

Svar:
Allt är en blandning av traditioner från olika tider och länder.

Advent betyder ankomst och det är en fyraveckorsperiod när vi kan förbereda oss för julen och i den kristna tron, Guds ankomst.

Traditionellt , när det gäller kyrkan, innebär advent en tid av fasta, som förberedelse och väntan inför firandet av jul och och som då blir födelsen av Jesus.

Adventsstjärnan och ljusen symboliserar stjärnan som lyste över Betlehem,  som visade vägen för de tre vise männen .

I dag används är stjärnorna och ljusen som en symbol i väntan på julen, även om många kanske inte riktigt vet varför det är så.

Traditionen att pynta med en adventsstjärna härstammar från kristen rörelse från Tyskland

Adventsljusstaken kom till Sverige i slutet av 1800-talet.

Vid Ersta Diakoni började man på 1800-talet tända sju ljus var vecka och i fyra veckor, de satt i en gran med sammanlagt 28 ljus.

Sammanfattningsvis kan man säga att adventsstaken med sju ljus, vilket är ett ljus för varje dag i veckan och de fyra stearinljusen i adventsstaken är ett ljus för varje advent.

Granen fanns tidigt även i Sverige och den ställde man utanför huset för att skydda mot det onda, sedan blev det traditionen från 1500-talets Tyskland med en julgran.

Att klä granen innebär att man dekorerar den. Dekorationerna skiljer sig från plats till plats och färgas ofta också av egna traditioner.

Den traditionen kommer från julstången som var en kvistad mindre gran som förr under jul var rest på gårdsplanen med ruska, julkors eller liknande i toppen.

Den hade ofta någon dekoration utskuren i barken.

När vi är framme vid jul lyser samtliga ljus och de behöver inte plockas ned, för då är vi framme vid Kristi födelse.

Att vi har granen tänd på julafton kommer från traditionen att helgdagen började firas redan klockan 18.00 dagen innan och det är då julaftons kväll.

Så låt adventsljusen lysa även över julen.

Källor: Nationalencyklopedin – julstänger, Svenska Kyrkan – advent, Nordisk familjebok

Läs mer i min artikel om julen >> >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Mellan människor- varför frågar kollegorna hela tiden om varför en muslim inte firar jul och hur har barnen det?

Fråga:
Jag har bott i Sverige i många år och kan påstå att jag är rätt så integrerad i samhället, men under juletiden mår jag inte alls bra och känner mig helt utanför.

Detta trots att jag har jobbat på samma arbetsplats i över 15 år får jag samma frågor varje Jul; firar du?

Jag: “Nej”

De: “Vad gör du till jul?”

Det är för mig en vanlig dag, vi har kanske lite finare middag.

De: “Har ni julgran?”

Jag: “Nej, inte till jul men till nytt år har vi det.”

De: “Men känner ditt barn sig utanför, alla andra får julklappar?

Nej, det gör han inte , vi förklarar och sen får han klappar till nytt år enligt vår tradition.”

Då säger de: “Men det här med jul har ingenting med religion att göra, det är också en tradition!”

Jag är flykting kom pga. krig hit och varje år runt jul ångrar jag mig att jag kom hit.

Vad är det som gäller enligt vett och etikett?

Borde de ställa såna frågor gång på gång?

Det räcker att jag är ensam här och har ingen släkt men de påminner mig också att jag inte är en del av det hela.

Ska jag behöva ljuga?

Svar:
Det är tråkigt att du ångrar dig att du kom hit, så ska man inte behöva känna.

Men jag tror att du missar en väldigt väsentlig sak i den här frågan och kanske måste du sätta dig in i en  lång och djupt rotad tradition och stor högtid i det land du fick fly till.

Julen är en stor religiös högtid och att dina arbetskamrater säger annat är ganska obegripligt. Hur kan de missat en sådan sak, men samtidigt agera enligt det kristna budskapet.

Julen är en av kristendomens absolut största högtider och firas med omtanke om andra.

Att bry sig om andra är ett av julens djupaste budskap och det är detta du hör.

Du har din religion, dina seder, din tradition och de ska du bevara och föra vidare till dina barn. precis som du nu gör..

Dina arbetskamrater har andra traditioner och de ska också bevara dem på samma sätt.

Att bry sig om dig, att fråga om du är ensam, om dina barn har det bra är tecken på omtanke och kärlek. Kanske lyfts det fram mer inför julen då vi i Sverige inte alltid är så bra på att fråga om sådant under resten av året.

Det är så du måste se på saken, inte se  deras intresse som ifrågasättande eller tveksamheter. Se det som omtanke om dig och din familj.

De bryr sig om dig!

 

Läs mer i min artikel om julens etikett >> >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Julafton – vi ska ha knytkalas, kan vi ta med mat hem?

Fråga:
Jag och min man och son är bjudna att tillbringa julafton hos min svägerska och det är också ett knytkalas där alla ska ta med sig lite av varje.

Det kommer att bli både lunch och snacks och middag.

Vi kommer bara att kunna närvara vid lunch och en liten stund lite senare men stannar inte vid middagen.

Är det fult att ta med sig medtagen mat och dryck (vi ansvarar bl.a för öl och några rätter) hem från värdparet eftersom vi inte kommer att närvara på middagen, vi vill även ta med hem mat från de övriga eftersom vi inte kan/avser stanna hela aftonen.

Svar:
Som jag ser det, tar du med, efter att diskuterat detta med värdparet, egen förtäring för lunchen.

Det finns ingen anledning att ni ska bidra till kvällen då ni inte är där, men om detta redan är uppgjort får ni nog acceptera den uppgörelsen.

Att ta med sig den egna maten hem efter lunchen är inte brukligt och om det skulle vara aktuellt med något från de övriga till er på kvällen är det enligt mitt förmenade endast på uppmaning av värdfolket det kan ske.

Att be om detta avråder jag ifrån, låt istället värdparet komma med det erbjudandet.

 

Läs mer i min artikel om julaftons vett och etikett >> >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Jul och nyår – vilka regler gäller för jul och nyårshälsande?

Fråga:
Hur hälsar man vid Jul och Nyår? God Jul från när? Gott Nytt År från när?

Hur ska alla dessa uttryck användas?

När säger man de olika uttrycken?

Svar:
När jag undersökt detta kan jag hitta ett svar som de flesta verkar överens om:

God Jul och Gott Nytt År sägs från 1:a advent fram till Jul till de man inte träffar innan årets slut
God Jul sägs från 1:a advent fram till och med 24 december (även här är de tidiga hälsningarna till de man inte känner).
God fortsättning (på julen) från Juldagen den 25 december till 30 december
Gott slut säger du från den 30:e till och med den 31:a december
Gott Nytt År från midnatt 31/12 och 1/1
God fortsättning (på det nya året) från 2 januari

Därför – det viktigaste av allt är inte NÄR eller HUR utan ATT man hälsar på varandra!

 

 

Läs mer i min artikel om jul- och nyårshälsning >> >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Jul – vi fick en julsmörgås, men inga bestick. Är det ok?

fråga:
Julsmorgås, med skinka med breda fettkanter, serverades av en förening till 200 personer.

Inga bestick var dukat och dormed inget val att skära bort fettet med kniv och gaffel.

Vi var flera som slet och drog, i skivorna för att få bort fettet, med fingrarna.

Detta upprörde mig mycket.

Vi betalade för smörgås, kaffe och underhållning över 100 kr.

Hur ser ni på detta?

Svar:
Tror att du syftar på min åsikt om besticken och inte om priset.

För priset 100 kr för både kaffe, smörgås och underhållning var ju ganska överkomligt.

Hade jag varit där som gäst, så skulle första åtgärden vara att be om bestick.

I andra hand hade jag valt bort att äta smörgåsen.

Där tror jag min åsikt blev ganska klar.

Kladda med fingrarna i maten, det är inget undertecknad vill syssla med.

Klicka här för att läsa min artikel om julbordets etikett >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson