Hur skrivs elegant att studentmottagningen är alkoholfri?

Hur skrivs elegant att studentmottagningen är alkoholfri?

Fråga:

Hur skrivs elegant att studentmottagningen är alkoholfri?

Vi skall i juni ha studentmottagning och kommer då servera endast alkoholfri dryck, p.g.a önskemål från en i familjen.

Vi kommer att bjuda både nykterister (min mans släkt) och de som är vana vid att man bjuder på alkohol ( min släkt).

Visserligen känner min släkt till hur vi ser på saken, men min fråga är hur man kan skriva i inbjudan att det bjuds på mat samt lättdryck, eller hur uttrycker man sig?

Jag vill på ett fint sätt tala om att det blir alkoholfritt utan att det blir en stor grej.

Svar:

Tack för din fråga hur skrivs elegant att studentmottagningen är alkoholfri, och det är inte så svårt. Det gäller att var tydlig och på ett trevligt sätt lyfta fram budskapet.

Mitt förslag är att du på inbjudan skriver: ”Vi bjuder på alkoholfria drycker som alla kan njuta av”.

Ett annat förslag kan vara: ”Vi bjuder på studentbuffé samt alkoholfri dryck”.

En studentmottagning är i första hand en högtid för studenten, inte ett tillfälle där alkohol i sig står i centrum. Inom vett och etikett är utgångspunkten alltid att värdfolkets förutsättningar och önskemål gäller, så länge gästerna bemöts med omtanke och tydlighet.

Att välja en alkoholfri mottagning är därför inte ofint, märkligt eller något man behöver försvara, det är helt enkelt ett val som ska respekteras.

Det är viktigt att komma ihåg att gäster inte kan förvänta sig alkohol, oavsett sammanhang. Precis som vid en lunch, ett dop eller ett födelsedagsfirande är det värden som avgör vad som bjuds. Inom svensk etikett betraktas alkohol som ett tillval, inte som en självklarhet.

Nyckeln ligger i saklig och avdramatiserad information. Man behöver varken ursäkta sig eller förklara varför mottagningen är alkoholfri. Ju mer neutralt det uttrycks, desto mindre uppmärksamhet väcker det.

Begrepp som lättdryck, alkoholfri dryck, läsk, mineralvatten och festliga alkoholfria alternativ är alla etablerade och artiga formuleringar. Det viktiga är att informationen finns där, inte hur utförlig den är.

Ett vanligt misstag är att göra alkoholen till en större fråga än den behöver vara. Ju mer man markerar, betonar eller förklarar, desto större risk att det uppfattas som laddat.

Att gästerna har olika bakgrund och förväntningar är mycket vanligt – och inget som kräver särskilda åtgärder. Etikett bygger inte på att alla ska känna igen sig, utan på att alla ska känna sig välkomna.

De gäster som är vana vid alkohol kommer att anpassa sig. De nyktra gästerna kommer att känna sig inkluderade.

Och studenten står i centrum, precis som det ska vara!

Läs mer i min artikel om alkoholfritt>> >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Annons:

Den eviga bröllopstraditionen, måste klänningen vara hemlig?

den eviga bröllopstraditionen, måste klänningen vara hemlig

Fråga:

Den eviga bröllopstraditionen, måste klänningen vara hemlig? Jag ska gifta mig och planerar att sy min brudklänning själv. Detta gör att jag undrar över traditionen om att blivande make ser brudklänningen före bröllopsdagen.

Gäller detta bara att se mig i klänningen eller att han över huvud taget ser klänningen?

Det senare blir lite knivigare, eftersom jag då behöver gömma sömnadsprojektet här hemma.

Är det en gammal svensk tradition? Eller kan man egentligen glatt strunta i den?

Svar:

Det finns ingen gammal svensk tradition som förbjuder brudgummen att se själva brudklänningen innan bröllopsdagen. Du kan glatt strunta i den, den delen är mer internationellt exponerad, inte svensk tradition. Det är det korta svaret på din fråga  om den eviga bröllopstraditionen, måste klänningen vara hemlig?

Enligt gängse bröllopssed är det själva ögonblicket då den färdigklädda bruden visar sig inför vigseln som traditionen vill värna, inte att plagget som sådant måste hållas fullständigt hemligt under planeringen.

Det som ofta lyfts fram inom vett och etikett är att bröllop i dag präglas av personliga val, inte av tvång. Att anpassa sig efter vad som känns bäst för relationen är både tillåtet och rekommenderat. Det betyder att även om traditionen säger att brudgummen inte ska se dig “i klänningen”, så är det inget brott mot etiketten att han sett plagget tidigare, för traditionen gäller den högtidliga stunden, inte sömnad och planering.

För många par är just ögonblicket när han ser dig färdigklädd för första gången en stark och känslomässig del av dagen. Den blir speciell oavsett om han sett klänningen tidigare eller inte.

I äldre skrock och seder formuleras det som att brudgummen inte bör se sin blivande maka i brudklänning före vigseln, men detta förstås i modern etikett som en symbolisk markering av högtid och förväntan snarare än ett förbud mot att se tyget, provningen eller klänningen i arbetets olika steg.

Etiketten i Sverige är i dag pragmatisk: den betonar omtanke, respekt och att traditioner får tolkas så att de passar paret. Därför väljer många att låta brudgummen se klänningen i förväg om det underlättar beslut, budget eller sömnad, samtidigt som man fortfarande bevarar den ceremoniella överraskningen när bruden är helt klädd och redo.

Denna frihet, att följa, anpassa eller avstå från inslag, lyfts återkommande i mina vägledningar om bröllop, där fokus ligger på att traditionerna ska stödja upplevelsen snarare än styra den.

Du kan läsa mer om hur sedvänjor och skrock kring bröllop tolkas och sätts i ett nutida sammanhang i min genomgång av brudgummens traditioner, liksom i materialet om bröllopsetikett i stort. Se till exempel “Bröllop – vilka traditioner och bröllopsskrock finns det för brudgummen?” på Etikettbloggen och översikter över bröllopets etikett och talordning på Vett och etikett.

Mot den bakgrunden är mitt formella etikettråd följande: det är fullt godtagbart att låta din partner se klänningens tyg, skisser eller provningar under arbetets gång, om ni båda finner det praktiskt och rogivande.

Den högtidliga symboliken knyts till stunden då du framträder färdigklädd inför vigseln; den blir lika betydelsefull även om själva plagget varit synligt under förberedelserna.

Vill ni fördjupa er i närliggande frågor om klädkoder och brudklädselns utformning, finns vidare vägledning i mina artiklar om brud- och brudgumsklädsel samt brudtärnors klänningar, som illustrerar hur nutida svensk etikett tillåter anpassning efter stil, plats och värdskap. Bröllop – brudklänningens utformning och Brudtärnors klänningar är exempel på sådana fördjupningar.

Läs mer i min artikel om klädkoder bröllop >> >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Kan jag ge en elegant doppresent i efterskott?

Kan jag ge en elegant doppresent i efterskott?

Fråga:

Kan jag ge en elegant doppresent i efterskott?

Ger man doppresent i efterskott, även om man inte varit inbjuden på dopet?

Svar:

Om man vill och känner för det kan man ge barnet en gåva med sig ut i livet, men det är absolut inget som förväntas. Det är korta svaret på din fråga kan jag ge en elegant doppresent, eller namngivningspresent i efterskott. Men låt mig utveckla svaret lite.

Om du vill ge ge en doppresent eller till en namngivning, i efterskott, även när du inte varit inbjuden till dopet (jag skriver enbart dop i resten av svaret men avser även icke religiösa ceremonier). Då är det är helt okej att ge en present i efterhand om du känner att det är en fin och omtänksam gest. Det finns inga krav eller förväntningar på att du ska göra det, just eftersom gåvor i samband med dop är något som främst hör till gästerna som faktiskt närvarat.

Samtidigt, om du tycker att det känns trevligt att uppmärksamma barnet, så är det inget som helst problem att göra det i efterhand.

I mina artiklar framgår det att doppresenter traditionellt är något som gästerna tar med sig, och förr var det särskilt vanligt att faddrar gav till exempel en silversked. Men idag är gåvokulturen mycket friare, och det viktigaste inte är själva tidpunkten utan tanken bakom gåvan.

Det gör att du kan känna dig trygg i att det inte spelar någon avgörande roll om du ger den på dopdagen eller vid ett senare tillfälle, för modern etikett öppnar för båda alternativen.

Samma synsätt stöds i den mer fördjupade informationen om dopets minnesgåvor, där det förklaras att en omtänksam gåva är något som ska spegla omtanke, symbolik och långsiktighet. Där betonas att gåvor aldrig är ett måste, utan snarare ett tillfälle att visa värme när man själv vill.

En present i efterskott kan vara minst lika uppskattad som en present på själva dagen, just eftersom den inte är styrd av plikt utan av frivillig omtanke.

Om vi sammanfattar allt landar jag därför det tydligt i att du absolut kan ge en doppresent i efterskott, även om du inte var inbjuden till dopet. Du gör det bara om det känns naturligt och vänligt från din sida, och du vet att ingen förväntar sig det.

Presenter vid dop handlar om omtanke, inte om formella regler, och det skapar en frihet att göra det som känns rätt i stunden för dig.

Läs mer i min artikel om doppresenter >> >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Annons:

Följdfråga angående klädkoden kavaj?

Följdfråga angående klädkoden kavaj?

Fråga:

Följdfråga angående svar om klädkoden Kavaj på fråga som jag skickade dig.
Läser man i dina vett och etikett artiklar – klädkoder – kavaj hon och han – klädkod kavaj för honom.

Står det följande ”Idag betyder det Kavaj och byxa i samma färg och tyg med en valfri färg.
Det kan även vara en Blazer eller udda Kavaj med byxa i avvikande färg”
Är det något jag inte förstår här eller har jag missuppfattat något?

Svar:

Om du läser lite mer, som svar på din följdfråga angående klädkoden kavaj och på den sida du refererar till, så under utformning och färg, sjätte punkten kan du läsa: ”Står det Kavaj på inbjudan och det är en formell fest, välj mörk kostym.”

Det är med andra ord så att det äldre begreppet Kavaj gäller vid formella tillställningar och du skriver också i din fråga att du vill vara noga med etiketten. Då är mitt råd att du väljer en mörk kostym och inget annat.

För trots allt, så är du ju där för att hedra brudparet och då kanske din önskan om att få klä dig efter eget tycke och smak får stå tillbaka. Sedan kommer du garanterat se andra gäster i diverse märkliga kombinationer av byxor och kavajer, samt kostymer i varierande färger.

Men det gör inte saken mer korrekt, det visar enbart att dessa personer inte har så bra koll på hur man klär sig på ett formellt bröllop.

Läs mer i min artikel om klädkoder >> >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Hur har vett och etikett utvecklats i sociala sammanhang?

Hur har vett och etikett utvecklats i sociala sammanhang?

Fråga:

Jag skriver en gymnasieuppsats om vett och etikett.

Jag undrar hur synen på vett och etikett utvecklats i sociala sammanhang sedan 1950-talet?

Jag hoppas att du kan hjälpa mig med detta!

Svar:

Etikett är inte något statiskt, utan en levande ledstång i det sociala livet. Den har förändrats i takt med samhället, kulturen och våra vardagliga behov. Från att ha varit starkt förknippad med högtider och traditioner har den alltmer kommit att handla om folkvett och vardagliga situationer.

Jättetrevligt att du skriver om detta ämne, glöm nu inte att ange mig som källa när nu skriver uppsatsen, och sedan vore det roligt att få läsa den.

Du ska omedelbart få ett exempel, utan att jag för den skull avser att vara dum eller språkpolis. I din fråga inleder du samtliga tre meningar med ”Jag”. Detta hade aldrig förekommit på t.ex 1960-talet. Där ser du en tydlig förändring. Ur ett etikett- och stilperspektiv undviker man att börja meningar med ”jag” eftersom det uppfattas som egocentriskt eller självupptaget. Detta var oerhört viktigt för bara 50 år sedan. I min generation ses detta än idag som en brist ifall man skriver så, ur ett etiketts- och språkligt perspektiv.

Men det belyser en väldigt viktig förändring, vett och etikett har alltid stått för att man bryr sig mer om andra än sig själv, ”Gästen gör festen” är ett gammalt uttryck, man ska som gäst göra allt för att andra ska trivas. Idag har det skett ett tydligt ändrat fokus, till ”mina behov” ”jag behöver” och ”jag är viktigast”. Du kan nog ställa den frågan till vem som helst i generationen som föddes på 50- och 60-talet. Du kommer få samma svar.

Utvecklingen över tid från 1950-talet och tidigare kan man säga att då var etikett var en självklar del av vardagen. Kunskapen fanns hos äldre generationer, man kunde fråga farmor om hur man skulle uppträda vid bröllop, begravning eller middagar. I många fall finns den kunskapen inte, dels för att många  Sverige växt upp i en generation där detta inte var viktigt, men även vår kulturella mångfald med medborgare från andra delar av världen. De har inte den bakgrundskunskap som man fick på 1950-, 60- och 70-talet.•

Så kom 1960-talet och 68-rörelsen, hippiekulturen och studentrörelsen bröt med traditionerna. Klädsel och uppförande blev mer informellt, som att ta studenten i jeans och t-shirt, vilket jag själv gjorde. Etiketten förlorade sin självklara plats och ifrågasattes.

På senare decennier har trenderna vänt. I vissa sammanhang, som bröllop, kan det idag nästan gå till överdrift med regler och förväntningar. Samtidigt har vardagliga frågor om kärlek, sorg, vänskap och grannsämja blivit allt viktigare.

Globalisering och internet har fått allt större inflytande. Resor, migration och digital kommunikation har gjort oss mer globala. Vi möter människor från olika kulturer och behöver nya riktlinjer för respekt och samspel. Vi har också utvecklat en helt nyvett- och etikett i sociala medier.

Vi får heller inte missa COVID-pandemin. På mindre än ett år förändrades sociala beteenden som funnits i hundratals år. Ett exempel är att handslaget försvann, och handen på hjärtat blev en accepterad svensk hälsning. Det visar hur snabbt etikett kan anpassa sig. Det blev också godtagbart att avstå sammankomster med mera för att t.ex. undvika infektioner eller smitta andra. Nu har vi åter börjat ta varandra i hand, men det är ok att avböja handslaget. Det är helt nytt.

Med detta kan vi sammanfatta att etikett är inte längre en fråga om högborgerliga traditioner, utan om folkvett i vardagen. Den utvecklas ständigt och speglar samhällets förändringar, från farmors råd vid högtider till dagens frågor om relationer, grannsämja och kulturell mångfald.

Jag själv, i egenskap av media utsedd till någon form av expert på vett och etikett och folkvett menar att etikett är en ledstång i det sociala livet. Den hjälper oss att skapa trygghet och respekt i möten med andra, oavsett om det gäller bröllop, vardagsbekymmer som grannar eller ända till digitala kontakter. Att förstå dess förändring är att förstå hur vi människor utvecklas tillsammans.

Med det kan jag också konstatera att etikett är inte en kvarleva från det förgångna, det är vår gemensamma karta för att navigera i ett föränderligt samhälle. Från farmors köksbord till globala möten online, är den alltid närvarande, alltid i rörelse.

Läs mer i min artikel om om behovet idag >> >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Annons:

Måste man verkligen följa klädkoden, även om något annat känns snyggare?

Måste man följa klädkoden om något annat känns snyggare?

Fråga:

Måste man verkligen följa klädkoden – även om något annat känns snyggare?

Jag ska på bröllop i sommar där klädkoden är kavaj, och jag vill gärna hålla mig strikt till etiketten, men samtidigt sticka ut lite snyggt och elegant.
Min tanke är att bära svarta kostymbyxor och en cremevit kavaj, alltså i praktiken en kostym fast där över- och underdel är i olika färger.

Är det inom etikettens ramar vid klädkoden kavaj ok att bära olika färg på kavaj och byxor, eller bör det strikt sett vara en kostym i samma tyg?

Svar:

Din fråga måste man verkligen följa klädkoden, även om något annat känns snyggare kan bara besvaras med ett Ja. Vid ett bröllop innebär klädkoderna kavaj eller mörk kostym alltid en mörkblå, mörkgrå eller svart kostym med vit skjorta och slips eller fluga, och det finns inget utrymme för att avvika från detta. Det är tydligt beskrivet i vett- och etikettreglerna, där mörk kostym specificeras som just dessa färger tillsammans med vit skjorta och formell halsaccessoar. Vid bröllop betyder även klädkoden “kavaj” fortfarande mörk kostym enligt samma regler, och ska därför följas lika strikt. [vett-och-etikett.com], [vett-och-etikett.com], [blogg.vett…tikett.com]

Anledningen till att man inte bör improvisera, även om förslaget någon ger dig kan vara både snyggt och elegant, är att den typen av variation helt enkelt inte passar i detta sammanhang. Bröllop är ett formellt och traditionstyngt tillfälle där värdparet genom klädkoden anger nivån på högtiden, och då förväntas gästerna följa den utan egna tolkningar. Formella klädkoder är inte utbytbara eller flexibla, mörk kostym, kavaj, smoking och frack har egna tydliga ramar som inte ska blandas eller moderniseras efter personlig smak. Att välja något utanför den givna klädkoden signalerar att man sätter sin egen stil framför värdarnas intentioner, vilket i just ett bröllopssammanhang kan uppfattas som respektlöst.

Därför gäller: hur stiligt ett alternativt förslag än kan vara, så är det inte rätt vid ett formellt bröllop. Elegansen ligger i att följa etiketten – inte i att förändra den.

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Hur visar man respektfullt sitt avsked med en handblomma?

Hur visar man respektfullt sitt avsked med en handblomma?

Fråga:

Hur visar man respektfullt sitt avsked med en handblomma? När man har en vacker kistdekoration i en viss färgskala ska man lägga sin handblomma på kistan ändå och ”förstöra” dekoration?

Eller var ska man lägga den?

Svar:

Din fråga hur visar man respektfullt sitt avsked med en handblomma kan besvaras med att  enligt vett‑ och etikett är handblomman en djupt förankrad tradition vid begravningar.

Vid många begravningar är det begravningsentreprenören som föreslår var medhavda handblommor ska placeras innan ceremonin börjar. Ofta ordnas ett bord, en skål eller liknande intill kistan där gästerna kan lägga sina blommor tills det är dags för avskedet.

Detta skapar lugn och tydlighet i ceremonins flöde och säkerställer att alla som vill delta i denna tradition får möjlighet att göra det på ett värdigt sätt.

Den tas med av både kvinnor och män och fungerar som ett personligt och symboliskt avsked. Vanliga val är rosor, nejlikor eller liljor, där exempelvis röda rosor uttrycker kärlek och respekt och vita liljor symboliserar oskuld och renhet.

Under själva avskedet lägger gästerna sin blomma på kistan eller, vid jordbegravning, på graven – en ritual som kallas defilering och som markerar det sista farvälet.

Handblomman är mer än en blomma – den är en personlig gest som uttrycker minnen, band och stöd till de anhöriga. Att välja en blomma som haft betydelse för den avlidne eller er relation kan göra handlingen ännu mer meningsfull.

Läs mer i min artikel om handblomma >> >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Annons:

Firar man examen vid högskola och universitet?

Firar man examen vid högskola och universitet?

Fråga:

Firar man examen vid högskola och universitet? Jag undrar lite kring examen från högskola. Är det något man ska fira stort?

Det känns som att student är så mycket mer firat i Sverige. På din sida här finns inte mycket skrivet om högskole- och universitetsexamen.

Är ceremonin till dessa mer högtidlig? Ska man ha med en ros till den som tar examen?

Svar:

Du har helt rätt i din känsla, i Sverige är det gymnasiestudenten som traditionellt firas stort, med studentmössa, flak, mottagning och presenter. Här får du svaret på din fråga firar man examen vid högskola och universitet. Tack för ditt tips om en text vid högskole- eller universitetsexamen. Nu finns en artikel om detta.

Högskole- och universitets examen däremot har inte samma folkliga firandekultur, även om det är en minst lika stor prestation. Det är snarare en personlig milstolpe, och firandet varierar mycket beroende på individ, familj och sammanhang.

Ceremonin vid högskoleexamen är ofta mer högtidlig än studentfirandet, särskilt om lärosätet erbjuder en examenshögtid. Då är det vanligt med tal, musik och diplomutdelning, och klädseln är vårdad men inte nödvändigtvis festklädd.

Det är dock inte alla som deltar, och vissa universitet har ingen ceremoni alls, vilket gör att firandet ofta sker privat, med familj eller vänner. Att ta med en ros eller en liten blomma till den som tar examen är en fin gest, men inget krav. Det visar omtanke och uppskattning, och passar särskilt bra om du är inbjuden till en examenshögtid eller en mindre mottagning. En ros är enkel, vacker och symbolisk, och den säger mycket utan att vara överdådig.

Så vett och etikett vid högskoleexamen säger, att det är god ton att uppmärksamma den som tagit examen, gärna med en blomma, ett kort eller några väl valda ord.

Det är inte nödvändigt att fira stort, men det är alltid rätt att fira med hjärtat.

Läs mer i min artikel om högskole- eller universitetsexamen >> >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Får man gå husesyn utan att fråga först?

Får man gå husesyn utan att fråga först

Fråga:

Får man gå husesyn utan att fråga först? Kan man som gäst gå husesyn utan att fråga värden/värdinnan?

Min (79 år) åsikt är att normal artighet och hänsyn kräver att man frågar värden/värdinnan.

Min dotter (55 år) säger att är det nya tider och generationer så en gäst som är intresserad eller nyfiken gör som den vill.

Vad är rätt idag?

Svar:

Din fråga får man gå husesyn utan att fråga först är intressant och som rör både etikett och generationsskillnader. Det finns faktiskt ingen formell regelbok för hur man ska bete sig vid en husesyn i sociala sammanhang, men man kan se på det ur två perspektiv. Men bifogat sist i detta svar hittar du enlänk till en artikel om husesyn.

Traditionell etikett

Artighet och respekt: Äldre etikettregler och sociala normer säger att man som gäst bör vänta på att värden eller värdinnan erbjuder en rundtur. Att själv gå runt i huset utan att fråga kan uppfattas som påträngande eller respektlöst.

Privatliv: Hemmet är en privat sfär, och att gå runt på egen hand kan kännas som ett intrång.

Moderna attityder

Öppenhet: Yngre generationer tenderar att ha en mer avslappnad syn på hemmet som social plats. Det kan uppfattas som naturligt att gäster visar intresse och nyfiket tittar runt, särskilt om relationen är nära.

Kulturell förändring: I många sammanhang idag är det mindre formellt, och vissa tycker att det är helt okej att spontant gå runt – men det beror mycket på relationen till värden.

Vad gäller idag?

Det finns ingen ”rätt” eller ”fel” som gäller för alla. Men det säkra och respektfulla är fortfarande att fråga först. Det är en liten gest som visar hänsyn, och de flesta värdar uppskattar det.

Om värden är av den mer avslappnade sorten kommer de sannolikt säga ”Självklart, gå runt och titta!” och då är det fritt fram.

Kort sagt:

Din ståndpunkt (fråga först) är fortfarande den artiga normen och så är mitt definitiva svar. Man frågar alltid först, även om din dotters syn speglar en mer modern, informell attityd som blivit vanligare så betyder inte det att det är rätt.

Lite mer diplomatiskt skulle jag säga att det bästa är att anpassa sig efter situationen och relationen. Hos nära vänner kan det kännas naturligt att gå runt, men hos bekanta eller i mer formella sammanhang är det alltid bäst att be om lov.

Läs mer i min artikel om vid husesyn >> >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Annons:

Måste jag delta vid min brors bröllop?

Måste jag delta vid min brors bröllop?

Fråga:

Måste jag delta vid min brors bröllop? När en nära anhörig ska gifta sig så förväntas man delta. Men jag känner också till att missnöje och negativa känslor inte hör hemma på ett bröllop,

Det ska vara en glad fest utan bråk.

Senare detta år ska min bror, som jag inte alls kommer överens med- gifta sig. Vad är bäst att göra här?

Om jag inte kan vara uppriktigt glad så känns det meningslöst att delta, men det kanske är min skyldighet?

Svar:

Det här är en situation där etiketten möter det personliga. När en nära anhörig gifter sig förväntas man i regel delta, men samtidigt är det sant att bröllopet ska vara en glad fest utan bråk eller negativa känslor.

Det första steget är att fundera över relationen mellan dig och din bror, det är grunden i din fråga måste jag delta vid min brors bröllop. Vill han verkligen att du ska vara där, eller är inbjudan mer en artighetsgest? Det kan vara klokt att ta kontakt och säga som det är, att du känner er relation som svår och att du undrar om han verkligen önskar din närvaro. På så sätt ger du honom möjlighet att själv uttrycka sin vilja.

Om han säger att han vill ha dig där, då är det din uppgift att lägga missnöjet åt sidan för den dagen och delta med ett öppet sinne. Men om han själv tycker att det vore bäst att du avstår, då är det också ett respektfullt beslut.

Det viktiga är att bröllopet inte blir en arena för gamla konflikter. Att avstå kan vara lika mycket en gest av omtanke som att delta. Din skyldighet är inte att närvara till varje pris, utan att agera så att dagen blir så harmonisk som möjligt för brudparet.

Kort sagt: tala med din bror, var uppriktig, och låt honom avgöra om din närvaro är en glädje eller en belastning. Då gör du det som är mest hänsynsfullt.

Läs mer i min artikel om avböja inbjudan >> >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson