Fråga:
Jag bor i ett hus och har förmånen att inte behöva betala hyra.
Mamman till mitt barn, trots att vi inte är sambos, vi är heller inte en ett par, bor här och betalar inte någon hyra.
Jag har tröttnat på att hon tar för givet att hon inte behöver betala för sig. Hon har en egen lägenhet. Är det ohyfsat av mig att begära hyra?
Är det fel av mig att vilja bo själv med vår gemensamma dotter? Har jag en plikt att se till att hon hittar boende?
Jag skall genomgå en stor operation för övervikt. Jag behöver utvecklas själv i positiv bemärkelse och känner inte att jag vill ha en kollektiv-verksamhet i mitt eget hem.
Jag vill bo ensam med vår dotter och göra upp så bra som vi kan genom ett samarbetssamtal.
Det känns ju verkligen som att vi glidit isär. Det är inte första gången heller. Vi är överens om att en separation är den enda utvägen.
Jag ville ju inte att det skulle sluta så här. Jag tycker att vi fortfarande är goda vänner, och av olika skäl så har vi fortsätta att bo tillsammans inte minst för vår dotters. Även där var vi överens.
Längtan och saknaden finns efter en fungerande kärleksrelation. Hela tiden håller jag fasaden uppe.
Jag känner mig ledsen, orolig. Ibland känner jag också att vi måste separera på riktigt, helt och hållet innan hon träffar någon ny. Jag tror inte klarar det.
Hur klarar man sånt här?
Hon har sagt till mig att hennes känslor för mig är helt borta. Att det inte finns något kvar. Det känns lite som pest eller kolera.
Att bo tillsammans förenklar kanske den dagliga tillvaron rent praktiskt.
Jag tycker det är en förbannad lögn och känner mig gravt utnyttjad av att hon inte kan respektera mig och flytta iväg.
Jag tror att en riktig separation skulle innebära väldigt mycket lidande på flera olika sätt för oss båda.
För hela familjen givetvis. Samtidigt skulle det vara en riktig och ärlig nystart. Men hur som är det en hjälp från kommunen. med ett samarbetssamtal är strukturerat samtal under ledning av en eller två familjerättssekreterare.
Målet är att dottern ska ha tillgång till oss båda sina och andra viktiga personer i hennes närhet.
Planeringen ska utgå från hennes bästa och att vi var för sig som föräldrar tar ansvar.
Jag vill inte hamna i någon vårdnadstvist om vår dotter, eller tvister om betalningar för gemensamma kostnader.
Vi behöver få gå vidare så vi måste ta ett beslut.
Jag behöver få bli den bästa personen jag kan vara framförallt för vår dotter. Och jag hoppas hon kan vara med i den resan.
Svar:
Du har skrivit en väldigt lång fråga , som kortats av.
Jag har läst den och jag har tagit bort detaljer som visar vem du är eller din dotters namn.
Du resonerar väldigt klokt, men är samtidigt lite dubbelbottnad i dina frågeställningar.
Om du begär hyra, vilket du självklart ska göra, då har du också givit er dotters mamma erbjudandet att bo kvar.
Du har ingen skyldighet att försörja dotterns mamma eller erbjuda henne annat boende. Hon har ju dessutom en egen bostad.
Precis detta skriver du sedan att du inte vill ska ske, du vill kunna gå vidare och då med en god relation som leder fram till att er dotter får det så bra som möjligt.
Att bygga en framtida relation i ett gemensamt boende enbart på grunderna att dottern ska ha båda föräldrarna nära är inte helt enkelt.
I synnerhet då du skriver att du är tveksam till om du kan hantera dina känslor för dotterns mamma om hon får en ny relation.
Ibland måste man gå vidare, släppa taget och om ni fortfarande kan vara gemensamma föräldrar med en vuxen och sansad relation kommer det också bli en bra lösning.
Om du kräver att dottern enbart ska bo med dig, då har du redan konflikten nära. Du måste förstå att såväl en mamma som pappa hyser samma känslor för henne och ni får hitta en fungerande lösning.
Att då be om en hjälp utifrån kan vara en god idé, men innan dess måste du säga tydligt vad du vill.
Se till att dottern inte är hemma, sätt dig ned och prata med hennes mamma i lugn och ro. Berätta hur du känner och skapa en gemensam plan.
Att er dotters mamma bor gratis hos er är en förmån, men kanske även ett väldigt bekvämt sätt och på gränsen till att utnyttja dig.
Var tydlig med att det kan inte fortsätta.
Du måste ta ett beslut och gå vidare, kanske utan den kvinna som inte säger att hon har några känslor för dig.
