ÖVER 7700 VETT- & ETIKETTTIPS!

Fråga:
Vad är förväntat bordsskick hos tonåring?

Eller kan man uttrycka det som, vad är vett och etikett hos barn vid middagar?

På restaurang vs hemma? Vad ska man uppfostra dom att kunna i de olika åldrar?

Exempelvis, vad ska 4-åringen kunna vs 13-åringen?

Svar:
Det kan inte förväntas att en tonåring ska klara av ett elegant bordsskick, inte minst då en del vuxna tycks aldrig tycks lära sig det. Det är nog svaret på din fråga vad är förväntat bordsskick hos tonåring?

Vanligt hyfs ser jag som en förväntad nivå hos en 13-åring. Vilket enligt mig ungefär innebär att man börjar äta vid varsågod, väntar på övriga, tuggar med stängd mun, låter bli mobilen, sitter kvar med övriga tills man får lov att lämna och tar av kepsen.

En tonåring bör också ha lärt sig hantera besticken på ett någorlunda bra sätt. Men detaljer som servett i knä, lägga bestick fem i halv fem, konversera bordsgrannen. skåla med mera får anses vara överdrivet.

På restaurangen tycker jag nog samma förväntan gäller hos en tonåring, däremot kan ingen begära att en fyraåring ska klara sådant.

Ett mindre barn får man kanske lägga mer ansvar på föräldrarna, när barnet blir uttråkat, grinigt, ledsen kanske man som förälder får stötta och hjälpa till.

Man kan leka bordsskick med ett mindre barn, sedan kanske även en fyraåring behöver lära sig att sitta stilla en stund om föräldrarna säger det. Men ofta fungerar det bättre att servera dem först och sedan låta barnet leka när vuxna äter färdigt.

Är man på restaurang och barnet blir alltför stökigt, så är det bättre att föräldrarna och barnet kanske lämnar restaurangen en stund för att inte störa andra gäster.

Fråga:
Får man tala om en närvarande deltagare i tredje person?

Är det lämpligt att vid samtal mellan tre eller flera personer omtala en närvarande person som ”han”?

Svar:
Att tala om en annan människa i tredje person var förr en klassmarkör.

Den som avsågs var t.ex. en i staben av tjänstefolk och kund omnämnas med ”han”, ”hon” eller ”fröken”.

Att vid ett samtal idag, omtala en tredje person som är närvarande, får anses som ohyfsat och oartigt.

Blir som ett avståndstagande, så det får nog anses vara fel. Så svaret på din fråga får man tala om en närvarande deltagare i tredje person blir nej, det ska man inte.

Fråga:
Varför sitter kavajerna så tight?

Jag vet att det när man har kavaj ska man knäppa den när man står upp, men jag tycker det ser hur dumt ut som helst när folk har kavaj och det stramar i kavajen på många.

Jag ser detta framförallt i TV och det ser ”knäppt” ut.

Är det bara jag som reagerar?

Svar:
Det är nog inte bara på TV utan många män som fått en viss ”rondör” med åren, ställer sig nog samma fråga. Varför sitter kavajerna så tight?

Vi får nog konstatera att det handlar väldigt ofta om mode och är det en smal man kanske det fungerar bättre med en slimmad kavaj.

Att du ser det på TV betyder enbart att det synliggörs på ett tydligare vis.

Undertecknad och säkert många med mig är lite rundare om magen och då får man anpassa storleken på kavajen.

Hur det sedan ser ut väljer jag inte att kommentera med annat än en man som har en alldeles för liten kavaj, bör nog öka storleken.

Fråga:
Jag vill vägra frack, kan jag det?

Min svägerska ska gifta sig med en så kallad adelsman i Riddarhuset och hon har som krav att alla inbjudna herrar ska ha frack på sig.

Jag vill inte det av mina ideologiska skäl.

Min sambo propsar på att jag ska hyra en frack och skulle väl inte bli helt illa till mods om jag kom i annat.

Jag kan tänka mig att svägerskan blir lite sur och kanske att någon lyfter på ögonbrynen ifall jag kommer i annat.

Kan jag komma i en kostym som jag trivs i ändå?

Eller finns det något annat alternativ?  Jag vill verkligen inte blidka någon så kallad överklass.

Svar:
Svaret på din fråga jag vill vägra frack, kan jag det är kort och gott nej.

Det enda alternativ som du har är att avböja inbjudan och stanna hemma.

Klädkoden är inte avsedd att ”markera överklass”, den är till för att gästerna ska veta vilken klädsel som passar.

Detta är din svägerskas stora dag i livet, kanske den största. Paret vill ha en festlig inramning, då är det inte lämpligt att hävda sin egen ideologi eller syn på andra människors sociala status.

Valet är endast ett och det är att avstå, för komma i annan klädsel vore fel och därtill skulle många höja på ögonbrynen och undra vad det är du inte förstått.

Sedan kan det tilläggas att den som bjuder in med frack som enda alternativ, får räkna med att flera gäster kommer avböja.

Alla äger inte en frack, anser det vara för dyrt att hyra eller köpa en och det får man som inbjudare ta med i beräkningen och respektera.

Jag brukar därför ge rådet att mixa två klädkoder, som frack eller mörk kostym. Vilket i ditt fall hade gjort att du kan delta utan att för den skull hävda dina egna intressen.

Vad kan man ge i bröllopspresent till någon som har allt? Att bli bjuden på bröllop är alltid trevligt. Något som däremot kan ställa till med en del huvudbry för många bröllopsgäster är presenten till brudparet.

Ofta finns det en underliggande förväntan om att en bröllopspresent ska vara dyr, även om det inte är uttalat. En bröllopsgåva behöver dock inte alls hålla sig inom någon specifik prisklass. Det viktigaste är istället att det är en present som ges med omtanke. Vi ska lista några tips på trevliga bröllopspresenter i olika prisklasser som går att de till brudparet som redan ”har allt”.

Smycken är tidlösa presenter

En gåva som alltid är uppskattad – och framförallt tidlös – är smycken. Du kan välja fritt från vilket märke och så vidare som du vill, så länge du har en tanke bakom presenten. På sajter som exempelvis Valmano finner du gott om alternativ att välja bland. Med en tanke menar vi så klart inte att du behöver ha en hel biografi dedikerad till varför du valde den aktuella presenten. Men däremot är det fint att ha valt just det specifika smycket av en specifik anledning. Det kan till exempel vara att du valt att ge ett varsitt lyckoarmband till bröllopsparet för att bringa lycka till deras förhållande. Pris och tanke bakom presenten är alltså något du väljer helt själv. Huvudsaken är att det är något som kommer från hjärtat.

En upplevelse går alltid hem

Något annat som alltid uppskattas är att ge bort en upplevelse. Så, vad kan man ge i bröllopspresent till någon som har allt?  Vad menas med upplevelse kanske du tänker nu – så fundera över vad bröllopsparet verkligen gillar och försök sedan tänka ut en upplevelse som passar deras intresseområden. Det behöver inte nödvändigtvis vara något de provat på tidigare. Är paret till exempel väldigt glada i djur kan du ge dem en guidad tur med islandshästar, gillar de musik och underhållning kan en dansföreställning vara den perfekta presenten, och så vidare. Det fina med att ge bort en upplevelse är också att det är en present som bröllopsparet kommer minnas länge. En del presenter har en tendens att bli liggande i skåp och hyllor och kommer att ha dammsamlande som sin främsta uppgift. Något sådant behöver du aldrig riskera om du ger bort en upplevelse till brudparet.

Ge något du själv tillverkat

”Ära vare Gud i höjden, detta har jag gjort i slöjden”. Det gamla klassiska rimmet har för många en nästintill hånfull klang, men faktum är att en present man själv tillverkat till brudparet kan vara något av det finaste – om inte det finaste – de får under hela kvällen.

Det är trots allt något speciellt med en gåva som någon har tillverkat för hand. En sådan gåva innebär att man inte bara ger något som man har plockat med ”av bara farten” när man varit och handlat. En present som är egentillverkad har man lagt något av det värdefullaste man har i – nämligen sin egen tid. Om du är kreativ på något vis och vill ge brudparet något unikt och något från hjärtat ska du därmed inte vara rädd för att ge dem något du själv har gjort. Det brukar vara en otroligt uppskattad present.

Fråga:
Säger man parentation för eller över avlidna medlemmar?

Jag undrar om man säger parentation över avlidna medlemmar eller parentation för avlidna medlemmar?

Svar:
Det är alltid intressant med vett och etikett i språket.

Frågan du ställer, säger man parentation för eller över avlidna medlemmar, besvaras enklast med ett enda ord.

Man håller parentation över avlidna medlemmar.

Parentation är ett högtidligt minnestal över en nyligen avliden person.

Fråga:
Kan du ge tips på en bra bröllopspresent?

Vad köper man till sin man när det är 40-årig bröllopsdag?

Svar:
Den frågan du ställer, kan du ge tips på en bra bröllopspresent, är inte helt enkel att besvara.

För det beror på din makes intressen, vad har han, vad önskar han med mera.

Sedan kan man ställa nästa fråga, planerar han att ge dig en present?

Har ni funderat på att samordna era önskemål och kanske belöna er båda med en resa, en helg på SPA eller någon annan upplevelse.

Din man kanske gillar fotboll, en resa till England för att se en match, gillar han vin så kanske tur till Tyskland kan vara en annan upplevelse.

Lite mer jordnära saker som kläder, en god middag, restaurangbesök är också trevliga alternativ kan vara svar på din fråga kan du ge tips på en bra bröllopspresent.

Försök fundera på hans intressen och vad som skulle kunna göra honom glad.

Fråga:
Är det korrekt att skära upp kaffebrödet i förväg?

Vid fikastunder på en arbetsplats eller då en grupp ses i annat sammanhang händer det ofta att någon i sällskapet resolut skär upp hela kransen eller längden i jämna bitar innan fikat börjar.

Något som retar mig lite eftersom det då blir svårare att för varje gäst att själv avgöra hur stor bit man vill äta.

Finns det någon tradition eller etikett som förklarar denna hantering, som säkert är idel välmening avsedd att underlätta för gästerna?

Svar:
Om en person köpt kaffebrödet, så är densamma som avgör om det ska fördelas i lika bitar så det räcker åt alla.

Sannolikt är det samma syfte när någon tar sig an uppgiften, utan att vara den som bjuder.

Därtill är det praktiskt och så slipper man att övriga är och tar i kaffebrödet, en del kanske inte har helt nytvättade eller spritade händer.

Så svaret på är det korrekt att skära upp kaffebrödet i förväg får bli att det är inget fel i detta, någon sådan etikettsregel finns inte.

Önskar du en mindre bit, går det säkert bra att dela en redan uppskuren bit vetebröd.

Fråga:
Hur hälsar jag välkommen och skålar vid minglet?

Vi ska ha årsstämma med efterföljande mingel och trerätters middag.

Är nybliven ordförande och är osäker på välkomnandet.

Svar:
Vid minglet presenterar du dig själv helt kort och därefter hälsar du gästerna välkomna och önskar dem en trevlig kväll.

Det är så svaret får inledas vid din fråga hur hälsar jag välkommen och skålar vid minglet.

T.ex. ”Som ordförande i föreningen är det en sann glädje att se så många här. Jag heter NN och är ny ordförande. Med de orden hälsar jag er varmt välkomna. Skål!”

Har du planerat ett tal, leverera det inte vid minglet, det ska du ta senare. Däremot kan det vara bra att informera om praktiska detaljer, som toaletternas placering, nödutgångar, var man får röka etc.

Vid middagen, en bit in i förrätten och som första talare tar du till orda igen. Här kan du med ett kort tal på någon eller ett par tre minuter hälsa alla välkomna på nytt, säga några väl valda ord och utbringa en bordsskål.

Fråga:
Vad gäller för vett och etikett vid olycksfall eller händelser? Jag har två frågor om snarlika situationer vid olycksfall och vad som är korrekt beteende:

Vi satt några stycken runt ett bord. Kvinnan mitt emot mig reser sig för att gå på toaletten varpå jag passar på att sträcka lite på benen och stöter i hennes stol och då ramlar hennes mobiltelefon i golvet. Det var ingen hård spark från min sida, stolen kanske rörde sig ett par cm pga min stöt, telefonen måste ha legat på kanten av sitsen om den skulle ramla ner på det här sättet. Den här gången gick det bra, det var trägolv och telefonen låg i ett gummifodral men om den inte legat i ett fodrar och det varit stengolv kunde ju resultatet blivit en spräckt skärm som kunde kosta ett par tusen att laga.

Hur ska man se på den här händelsen?

Jag är ju jävig men jag tycker inte det vore skäligt att jag skulle vara ansvarig. Jag visste inte att telefonen låg där, det är inget ”normalt ställe” att lägga en telefon på osv, däremot är det inte ovanligt eller ett tecken på allvarlig vårdslöshet att man råkar stöta i en stol antingen under bordet eller om man bara går förbi och det är lite trångt.

Jag åkte bil med någon (mest för hennes syfte – jag skulle vara bärhjälp, men jag tycker inte syftet med resan borde spela roll för bedömningen). Hon parkerar vid ett dike i ett villaområde och jag, som sitter i passagerarsätet, öppnar dörren på ett normalt sätt (alltså jag varken slänger upp dörren eller är väldigt försiktig) varpå dörren slår i en grushög som är kanske 3-4 dm hög och osynlig från min plats när vi parkerat. Däremot hade jag förstås sett den om jag varit uppmärksam när vi närmade oss platsen och körde in mot kanten, men som passagerare har man ju inte samma uppsikt framåt som den som kör, utan man är ju fri att ägna sig åt annat.

Den här gången blev det ett mindre märke på dörren.

Återigen känner jag, från min jäviga position, att det inte var mitt fel. Jag tycker föraren, som såg den här grushögen och undvek att köra in i den när hon parkerade borde ha uppmärksammat mig på den och bett mig öppna dörren försiktigt (så som man gör när man parkerar tätt intill en annan bil och måste ”pressa sig” för att komma ut), är ansvarig eftersom hon kan förväntas ha uppsikt medan hon kör och parkerar på ett annat sätt än jag som passagerare.

Vad säger du?

Sist undrar jag varför det är tre fält att fylla i sin e-postadress?

Svar:
Vi kan väl börja med frågan om e-postadresser. Den första är för att jag ska kunna meddela dig när jag har svarat, det är inte obligatoriskt. Den andra är för ett nyhetsbrev, jag tycker det är artigast gentemot dig som besökare att du aktivt får svara om du vill ha ett nyhetsbrev och i så fall var jag ska skicka det. Det tredje fältet är ett att du måste ge ditt samtycke till vår dataskyddspolicy.

Nu till din fråga vad gäller för vett och etikett vid olycksfall eller händelser?

Det bästa svaret är att du frågar egentligen om ansvar för de händelser man orsakar, vilket då är mer ett juridiskt spörsmål. Så den delen kan jag inte besvara, du får vända dig till jurister.

Etikettsmässigt blir mitt svar att förorsakar du en skada eller liknande, även om du inte är direkt vållande, så erbjuder du dig artigt att ersätta skadan.

Det kan ju ske via ditt försäkringsbolag eller att du tar kostnaden själv.

Den artiga person som du nyss ställt till med lite oreda för, svarar givetvis att det var personens eget fel. T.ex. att hen inte placerat mobilen säkert eller att bilen parkerats på ett sätt som förorsakade skadan.

Med andra ord, så är det god etikett om ”målsäganden” svarar att du behöver inte ersätta något då det var ganska självförvållat.