ÖVER 7700 VETT- & ETIKETTTIPS!

Fråga:

Jag skriver en gymnasieuppsats om vett och etikett.

Jag undrar hur synen på vett och etikett utvecklats i sociala sammanhang sedan 1950-talet?

Jag hoppas att du kan hjälpa mig med detta!

Svar:

Etikett är inte något statiskt, utan en levande ledstång i det sociala livet. Den har förändrats i takt med samhället, kulturen och våra vardagliga behov. Från att ha varit starkt förknippad med högtider och traditioner har den alltmer kommit att handla om folkvett och vardagliga situationer.

Jättetrevligt att du skriver om detta ämne, glöm nu inte att ange mig som källa när nu skriver uppsatsen, och sedan vore det roligt att få läsa den.

Du ska omedelbart få ett exempel, utan att jag för den skull avser att vara dum eller språkpolis. I din fråga inleder du samtliga tre meningar med ”Jag”. Detta hade aldrig förekommit på t.ex 1960-talet. Där ser du en tydlig förändring. Ur ett etikett- och stilperspektiv undviker man att börja meningar med ”jag” eftersom det uppfattas som egocentriskt eller självupptaget. Detta var oerhört viktigt för bara 50 år sedan. I min generation ses detta än idag som en brist ifall man skriver så, ur ett etiketts- och språkligt perspektiv.

Men det belyser en väldigt viktig förändring, vett och etikett har alltid stått för att man bryr sig mer om andra än sig själv, ”Gästen gör festen” är ett gammalt uttryck, man ska som gäst göra allt för att andra ska trivas. Idag har det skett ett tydligt ändrat fokus, till ”mina behov” ”jag behöver” och ”jag är viktigast”. Du kan nog ställa den frågan till vem som helst i generationen som föddes på 50- och 60-talet. Du kommer få samma svar.

Utvecklingen över tid från 1950-talet och tidigare kan man säga att då var etikett var en självklar del av vardagen. Kunskapen fanns hos äldre generationer, man kunde fråga farmor om hur man skulle uppträda vid bröllop, begravning eller middagar. I många fall finns den kunskapen inte, dels för att många  Sverige växt upp i en generation där detta inte var viktigt, men även vår kulturella mångfald med medborgare från andra delar av världen. De har inte den bakgrundskunskap som man fick på 1950-, 60- och 70-talet.•

Så kom 1960-talet och 68-rörelsen, hippiekulturen och studentrörelsen bröt med traditionerna. Klädsel och uppförande blev mer informellt, som att ta studenten i jeans och t-shirt, vilket jag själv gjorde. Etiketten förlorade sin självklara plats och ifrågasattes.

På senare decennier har trenderna vänt. I vissa sammanhang, som bröllop, kan det idag nästan gå till överdrift med regler och förväntningar. Samtidigt har vardagliga frågor om kärlek, sorg, vänskap och grannsämja blivit allt viktigare.

Globalisering och internet har fått allt större inflytande. Resor, migration och digital kommunikation har gjort oss mer globala. Vi möter människor från olika kulturer och behöver nya riktlinjer för respekt och samspel. Vi har också utvecklat en helt nyvett- och etikett i sociala medier.

Vi får heller inte missa COVID-pandemin. På mindre än ett år förändrades sociala beteenden som funnits i hundratals år. Ett exempel är att handslaget försvann, och handen på hjärtat blev en accepterad svensk hälsning. Det visar hur snabbt etikett kan anpassa sig. Det blev också godtagbart att avstå sammankomster med mera för att t.ex. undvika infektioner eller smitta andra. Nu har vi åter börjat ta varandra i hand, men det är ok att avböja handslaget. Det är helt nytt.

Med detta kan vi sammanfatta att etikett är inte längre en fråga om högborgerliga traditioner, utan om folkvett i vardagen. Den utvecklas ständigt och speglar samhällets förändringar, från farmors råd vid högtider till dagens frågor om relationer, grannsämja och kulturell mångfald.

Jag själv, i egenskap av media utsedd till någon form av expert på vett och etikett och folkvett menar att etikett är en ledstång i det sociala livet. Den hjälper oss att skapa trygghet och respekt i möten med andra, oavsett om det gäller bröllop, vardagsbekymmer som grannar eller ända till digitala kontakter. Att förstå dess förändring är att förstå hur vi människor utvecklas tillsammans.

Med det kan jag också konstatera att etikett är inte en kvarleva från det förgångna, det är vår gemensamma karta för att navigera i ett föränderligt samhälle. Från farmors köksbord till globala möten online, är den alltid närvarande, alltid i rörelse.

Fråga:
Jag och min sambo flyttade ihop för några månader sedan. Vi tycker båda om att umgås i stora grupper, och sedan vi flyttat ihop har vi slagit ihop våra vänskapsgrupper.

Med anledning av att det varit svårt att umgås och lära känna människor på samma sätt som innan COVID-19 pandemin upplever vi att flera av våra vänskaper accelererat väldigt fort.

Till dilemmat: vi har försökt ordna mindre middagsbjudningar, men upplever det svårt att avgränsa.

Ofta möts vi också av frågan ”men ska ni inte bjuda med X?”, varpå vi känner oss skyldiga och bjuder med X.

Eftersom vi också bor väldigt nära våra vänner känns det som ett statement om vi inte bjuder med någon. Det betyder att vi nu står och rullar köttbullar till nio personer när vi initialt bjudit två. Och vi gräms över de två som inte får plats hemma hos oss.

Hur gör man för att avgränsa? Är det okej att bara bjuda delar av en grupp?

Vi bor utomlands och tillhör samma ”bubbla”, vilket gör att det är okej enligt nuvarande regler att träffas så många.

Svar:
Det beror mycket på i vilket land ni bor och vilken nationalitet era vänner har. Seder och bruk varierar.

Ska vi utgå från att det avser svenskar, så får man anse det som synnerligen ohyfsat att som inbjuden ens föreslå att andra gäster ska inbjudas.

Som värdpar avgör ni och avgränsar. Det diskuterar man överhuvudtaget inte.

Under pandemin är det ännu enklare, då svarar ni helt enkelt att ”på grund av smittorisk begränsar vi antalet gäster, så det får bli en annan gång”.

Att ni ingår i en grupp och reglerna tillåter det antalet spelar ingen roll, vill ni sätta en gräns i antalet så gör ni det.

Det svaret kan ni egentligen alltid ge, ni avgör vilka som ska inbjudas. Det ska ni inte behöva känna er besvärade av.

Får ni kommentarer som det ni nämnde, så svarar ni ”vi hade tänkt oss en mindre middag, så det får bli en annan gång”.

Vett och etikett är konsten att få människor omkring dig att trivas. Här finns likheter – men också skillnader mellan det fysiska och digitala mötet. I coronatider när många jobbar hemifrån har fysiska möten alltmer ersatts av olika digitala mötesplattformar.

Att mötas på distans skapar utmaningar. Hur undviker ni teknikstrul, deltagare som pratar i munnen på varandra och andra irritationsmoment? Här hittar du alla vett-och-etikettregler för ett lyckat digitalt möte. För vid lyckade webbmöten har deltagarna lärt sig att hantera mediets outtalade regler.

Läs vidare genom att följa länken sist i denna text.

Fråga:
Förr hade man lysningsmottagning.

Vi ska gifta oss och undrar om man kan ha det även idag, vi tycker det låter trevligt?

Fast vi får ju vänta tills pandemin är över.

Svar:
Javisst kan ni ha det, inga problem.

Förr  gick alla som tyckte sig ha en anledning på besök vid lysningsmottagningen.

Förutsättningen var att brudparet hade annonserat denna. Idag är det oftare en enklare tillställning.

Man bjuder på lite kaffe och smörgås om det är på eftermiddagen och är det på kvällen kan det serveras en liten buffé.

Det låter klokt att ni avvaktar.

Fira INTE Halloween lördag 31 oktober 2020!

Lördag 31/10 är Alla Helgons Dag, en helgdag till minne av de döda.

2020 har dessutom många gått bort i COVID-19.

Visa alla anhöriga respekten att inte ”spöka” denna dag!

Halloween är på fredagen den 30 oktober.

Fråga:
Min kollega disputerar snart och i dessa coronatider har hon valt bort att ha en sittning.

Vi ska i stället ha en mingeltillställning kring ståbord. Jag är toastmadam.

Vem tackar då för maten?

Det är min kollega som har betalat all mat och hon vill gärna tacka cateringpersonalen.

Är det OK eller ska någon annan ta till orda?

Svar:
Hon kan själv tacka cateringpersonalen.

Det finns ingen som är tacktalar vid en mingeltillställning.

Du kan hålla tacktalet och om du vill inkludera cateringpersonalen.

Detta i din roll som toastmadame.

Fråga:
Vår son är snart 6 månader och vi har inte döpt honom än.

Vi är medlemmar i Svenska Kyrkan, men vi är inte religiösa.

Nu i tider med Coronavirus har vi inte velat ha något dop med efterföljande kalas.

Häromdagen hörde vi att man kan ha namngivningistället och det tyckte vi lät väldigt bra.

Kan vi ha detta i hemmet och måste vi bjuda in all släkt och vänner?

Behöver vi ha gudföräldrar?

Svar:
Begreppet dop har med ordet doppa att göra, man sänks ned i vatten och den handlingen är symbol för att man då renas ifrån syn och kan ta emot Guds nåd.

Den som blivit döpt är därmed en del av kristenheten.

Dopet var förr mer som en familjeangelägenhet, detta har alltmer utvecklats till att bli ett kalas med familj, släkt, vänner och även arbetskamrater.

Istället för denna religiösa ceremoni kan man ha en namnfest, eller namgivningsceremoni.

Det ska då inte ske med något som liknar dopet och med vatten, det blir helt fel.

I övrigt är det helt fritt att utforma högtiden som man vill, med de närmsta eller ett kalas.

Ni kan alltså göra som ni önskar, ett dop i kyrkan med få personer närvarande och som en familjehögtid.

Eller en ceremoni på annan plats där ni ger er son hans namn. Hur det sker kan ni läsa mer om i följande länk.

Fråga:
Min vän gick bort i mitten av mars och pga Covid-19 så har minnesstund inte kunnat hållas förrän nu.

Minnesstunden kommer att hållas i hemmet för familj och vänner och jag undrar vad man tar med sig till den?

Blomma?

Gåvor till familjen?

Övrigt att tänka på?

Svar:
En blomma att lägga vid fotot av den bortgångne brukar vara fullt tillräckligt.

Presenter ska du inte ta med, men undersök om familjen önskat en minnesgåva till något välgörande ändamål.

Fundera på om du vill säga några minnes ord och ta reda på vilken klädsel som gäller.

Fråga:
Jag har två par (vita, det finns tydligen svarta också numera) glacéhandskar, i skinn respektive textil.

Vad gäller för användning av dem vid formella klädkoder?

Framförallt undrar jag om jag kan ha dem på fest och liknande sammanhang då mörk kostym (alltså svart eller mörkblå kostym med vit/ljusblå skjorta) respektive på begravning där formell begravningsklädkod gäller (alltså svart kostym med vit/ljusblå skjorta och svart slips)?

Särskilt begravningar är ju inte rätt tillfälle för modevisningar men jag tycker det är skönt att minimera exponeringen av bar hud i den sortens sammanhang så jag skulle gärna ha handskar på mig, även inomhus.

Svar:
Forna tiders aftonhandskar var av sidentunnt skinn eller tunnaste mocka, även kallade glacé.

Det finns även handskar i syntet, både svarta och vita.

Båda dessa handskar kunde  förr ses vid begravningar, idag förekommer de hos kistbärarna.

Svart eller vit färg för dessa bärares handskar, är lokalt betingat och olika i församlingarna.

Backar vi tillbaka 80 år och mer, till 1940-talet, kan man finna att handskar bars av män inomhus och till högtidsdräkt vid stor bal vid dans, kunglig audiens samt vid kyrkliga högtider som bröllop och begravning.

I modern tid förekommer handskar för män inomhus i stort sett endast vid uniformer och i olika logesammanhang.

Vid begravning bar en man förr svarta handskar, då till frack som var det plagg som herrar bar vid en sorgehögtid.

I nutid omfattas ”bar hud” endast kvinnan och hennes axlar i en kyrka, allt det övriga är historia och förekommer inte längre inom vett och etikett.

Undantag är just i dessa tider med en pågående pandemi i Coronavirus (även om begravningar och bröllop undviks och ställs in).

Då kan åter handskar vara på sin plats och användas, men då som skydd och utan koppling till klädsel.

Fråga:
Vi skulle gifta oss i början på juli men det verkar nu som att det eventuellt inte kan bli av p.g.a Corona.

En del av våra gäster skulle flugit långväga för att komma hit men kommer nu hindras att delta.

Frågan är, om vi nu inte kan hålla bröllopet som tänkt, är det okej att vi gifter oss ändå med bara vår närmsta familj närvarandes och håller en middag nästa sommar?

Eller bör vi avboka även vigseln och skjuta fram den ett år?

Svar:
Den första fråga ni måste ställa er är om det är viktigt att ni har många gäster eller alla de ni önskat ska delta.

Är svaret ja på den frågan, då kan ni flytta fram bröllopet ett år.

Det ni önskat finns kvar och det möter inga hinder att i tider som dessa välja att flytta ett bröllop.

Är er prioritering istället att det är viktigare att gifta sig än att ha några gäster närvarande, då ska ni välja det alternativet.

Tänk då på att ni inte kan räkna med några av era äldre släktingar, att bröllopet kan komma ske endast i närvaro av några enstaka vittnen.

Ingen av oss vet i nuläget hur lång tid restriktioner och försiktighet måste finnas kvar. Alla äldre gäster måste i så fall stanna hemma.

Åtgärderna mot smitta kan vara kvar i augusti, så ni måste ta med i beräkningen att i princip inga gäster kan närvara.

Är det alternativet ok för er, då kan ni gifta er i augusti.