fråga:
Forra året anstollde vi en ny medarbetare.
Intervjun med henne samt telefonreferenserna till två tidigare chefer var goda.
Det har visat sig att hon inte klarar sina arbetsuppgifter. Det är ingen tveksamhet om vad hon ska klara, hon har en legitimation och förväntningarna är tydliga.
För min egen del tror jag att hon helt enkelt är för gammal för att leva upp till kraven av idag.´Nu ska hon, på egen begäran, sluta hos oss.
Hon har bett mig vara hennes referent inför nästa förmodade anställning.
Vad ska jag säga? Hur ska man snyggt och objektivt förmedla att någon inte längre är kapabel/lämplig att genomföra sitt yrke?
Jag borde säga något till henne också, det är svårt.
Har stöttat henne genom anställningen hos oss men samtidigt måst täcka upp för hennes tillkortakommanden.
Svar:
Det framgår inte om du är hennes chef, är du inte det så är den enkla lösningen att du ber henne fråga chefen istället.
Då är du av med bekymret, men har knappast gjort vare sig henne eller andra arbetsgivare en tjänst.
Är du hennes överordnade måste du tänka på hur du själv uppfattas, är du missnöjd och döljer detta för andra arbetsgivare förlorar du trovärdighet om du inte är uppriktig vid givandet av referenser.
Därför ska du i ett enskilt samtal fråga henne hur hon själv upplevt sin insats, ser hon sig vara fullgod i sin kapacitet och om hon ser brister kan du fylla i och instämma.
Är hon däremot ovetande kan du återberätta några situationer där du bedömt att hon inte nått ända fram. Säg: ”Hur ser du på det?”
Därefter kan du plocka fram några goda exempel, men återvända till dessa tillkortakommanden och där också säga att du kan givetvis inte vid referenser undanhålla att hon inte klarat sina uppgifter fullt ut.
Var vänlig, säg gott men också uppriktig. Det är den enda möjlighet hon får att komma vidare skulle jag vilja påstå. Annars misslyckas hon på nästa ställe också.
Läs min artikel om vett och etikett på jobbet >>
Etikettdoktorn Mats Danielsson
