Fråga:
Min syster visade mig brevet (papperskorrespondens, inte e-mail) hon fått av sin bankkvinna.
Fäst på dokumenten satt en handskriven lapp, trevligt.
I sitt namn hade bankkvinnan infogat en smiley på ett sätt som jag gissar är hennes ”signatur”.
Jag reagerade likadant som min syster; tappade respekt för bankkvinnan som yrkesperson, brevet kändes plötsligt barnsligt.
På något sätt vill vi framföra till henne att det kanske inte är så lämpligt med sådan signatur.
Men det kanske är vi som är trångsynta?
Vad tycker du?
Svar:
Den lilla extra lappen bredvid gjorde hon för att vara personlig och markera en relation till din syster. Jag är övertygad om att de känner varandra väl, därför tillät bankkvinnan sig denna mer privata signatur. I tanken ett bra initiativ, men kanske blev det lite för privat i sin karaktär.
Är din syster nöjd med hennes sätt att sköta sitt uppdrag i övrigt tycker jag att hon ska låta det hela passera. Det viktiga är att de trivs ihop och din syster är en nöjd kund. Skulle din syster ändå ha reagerat så negativt att hon avser byta kontaktperson på banken, då ska hon berätta varför och att signaturen kändes ”för privat”.
Klicka här för att läsa min artikel om att vinna kunders förtroende >>
Mats Danielsson, Etikettdoktorn
Tack för svaret.
Kan tillägga att min syster och bankkvinnan inte känner varandra väl, de är i inledningen av sin kund- bankrelation.
Hade de varit närmare bekanta tror jag min syster reagerat annorlunda på smileyn.
Då kan man givetvis bli fundersam på hur bankkvinnan tänkte, men avvakta och se är mitt råd. Det kan vara en miss.