Fråga:
Hur bemöter jag (enstaka) släktingar som hälsar och skriver Gud välsigne er till oss och vår dotter 9 år?

Jag har respekt för alla människor och syner och är öppen, ser många sidor utifrån sett och positiv bara så du vet.

Frågan grundar sig i att jag inte alls håller med, är vaksam för påverkan mot vår dotter som på sitt sätt sker smygvägen med finlir eller att jag kan ta emot deras budskap inombords.

Egentligen skulle jag vilja säga allmänt tack snälla för hälsningen men skulle vilja påminna om att det inte alls känns som en hälsning till mig för den har ingen som helst verkar eller relevans.

En sak är bordsbön som de har där jag (en gång år) inte knäpper händer eller säger ett ljud.

De vet mer än väl att jag inte är på den linjen alls.

Intresserad av din vinkling.

Svar:
Ordet och hälsningen ”Goddag” kommer ursprungligen från begreppet ”gå i Guds frid”.

Det fanns en tid då man inte visste om den man mötte skulle finnas till nästa gång, allt från sjukdomar till överfall kunde drabba personen.

En artighet och en önskan om att slippa det onda.

När en troende person önskar dig, din familj eller dotter ”Guds välsignelse” så är det den personens uttryck för att hen vill dig allt det bästa.

För den troende är den välsignelsen sannolikt det finaste man kan önska er och då ges det uttryck för detta.

Mitt svar är att du varken ska invända eller uppleva det som ett sätt att påminna dig om att du borde tänka mer på Gud.

Säg istället tack, se det som ett vänligt sätt att önska dig allt gott.

Att vid en bordsbön inte delta aktivt, men ändå tyst finnas med är ett sätt att visa de troende respekt.

När du är hos dem deltar du i detta, när de är hos dig får de finna sig i att bordsbön inte förekommer.

Läs mer i min artikel om hälsning >> >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson