Fråga:
Man tror man inte är snarstucken, utan generös och saktmodig..ändå har jag reagerat på följande: När vi gifte oss för 8 år sedan bjöd vi en manlig vän till min man, även hans föräldrar och syster, de är vänner till familjen. Vi har sedan dess väntat på att han ska träffa någon, och nu blev det dags för bröllop.

Vi var själaglada för hans skull. Kan erkänna att vi tog för givet att vi skulle bli bjudna. Men det är vi inte. Han har ett stort bröllop, har bjudit många. Men kanske är det mer distingerade människor än vi.

Man är naturligtvis fri att bjuda vem man vill på sitt bröllop. ändå är jag ledsen och förvånad, för min mans skull, det är hans vän sedan barnsben, att vi inte fått inbjudan. När vi träffar paret nu beter de sig som vanligt, som om det regnar. Andra av våra vänner är bjudna, inte vi. Inte är detta ”rätt”? Inte i min begreppsvärld av hyfs och fason och för hur man behandlar en vän. Men vi är väl inte tillräckligt intressanta, de bjudna tillhör mer ”high society” inom våra kretsar.

Svar:
Bekymret vid bröllop är alltid att vissa ”måste” man bjuda, andra ”bör man bjuda” och till sist de man ”vill bjuda”. Inte sällan blir det så många, så det blir prioriteringar av olika skäl. Det kan vara så i ert fall och det är, precis som du skriver, inget man som gäst kan påverka. Det är upp till var och en  att bjuda de man önska, men om din man och vännen är så nära bekanta kan din man säkert slå en signa och önska honom lycka till. Han ska inte ta upp bröllopet, endast det faktum att hans vän vill lyckönska inför dagen. Kanske får han en förklaring, annars är det bara att släppa det hela och gå vidare. Vänskap får inte falla för saker som detta.

Klicka här för att läsa min artikel om att skriva en inbjudan >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn