fråga:
Min syster fyller 60 år och har sagt ifrån uppvaktning, hon planerar att resa bort med sin dotter då.
Nu tycker hennes snart 40-åriga dotter – att jag och min andra syster ska vara med och logga en del pengar på resan, ”så det blir billigare for dom”, trots att hon ej ska ha någon bjudning och sagt ifrån sig.
De har även tänkt sig att vi ska gå ut och äta längre fram, men då är tanken att vi betalar var och en för sig (eller som jag kan tänka mig – att vi ska bjuda vår syster, trots att hon sagt ifrån).
Vi tycker att detta är helt galet och befängt, ska vi verkligen vara med och lägga pengar på en resa, som de själva tänkt göra för att slippa allt besvär?
Svar:
Har man avsagt sig, så har man.
Därmed upphör alla ”förpliktelser” om uppvaktning.
Hade det funnits en önskan om uppvaktning, då kunde ni gemensamt samlat in till ett presentkort eller liknande, det hade bara varit trevligt.
Men inte i detta fallet, att begära pengar av er är ohyfsat och tecken på bristande respekt för jubilarens önskemål.
Därmed är middagen och den frågan också besvarad, ni ska inte göra något alls.
Jubilaren, din syster, har sagt: ”Jag vill inte bli uppvaktad” .
Klicka här för att läsa min artikel om att avsäga sig uppvaktning >>
Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>
Etikettdoktorn Mats Danielsson
Som följare av etikettfrågor och analys av min egen person håller jag med etikettdoktorn i detta fallet.
Privata funderingar. Eftersom det finns nära familjeband så bör dottern agera på eget ansvar. Ett bidrag till resan, rätt framförd, kan eventuellt ses som en värmande gest.
Relationen till mamman avgör helt om det blir en plus eller minus. Frågan är känslig.
Själv är jag inte den lättaste personen att uppvakta även om gesten kan värma mig på insidan.
En fin dag önskar jag bloggens ägare och er andra
trevligt skrivet tycker jag faktiskt
Bra skrivet. Har man avsagt sig så har man.