Annons:

Dödsfall – när kan man börja tömma den avlidnes hem?

Fråga:
När någon har avlidet hur länge bör man vänta tills man tömmer dennes villa?

Svar:
Det beror, vad jag vet, helt och hållet på hur dödsboet ser ut.

Är man ensam arvinge kan man börja precis när man vill.

Finns det flera arvingar behöver dödsboet delas, eller att de kommer överens direkt.

Någon stipulerad tid i vett och etikett finns inte. Det är en juridisk fråga.

Klicka här för att läsa min artikel om dödsfall i hemmet >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Begravning – hur gör vi med blommor och krans?

Fråga:
Hur gör jag/vi när begravningsceremonin är på lokal i Stockholm och man är inbjuden till efterföljande
minnesstund?

Bör man ha blommor med sig?

Bör det ordnas med krans/bukett inför ceremonin?

Svar:
Om du var nära vän/bekant med den person som avlidit kan en bukett eller krans med en sista hälsning beställas till båren.

Det gör du via en blomsterhandlare som levererar denna.

Annars är en handblomma till kistan ofta tillräckligt att ha med sig.

Till minnesstunden tar du inget med dig, men kanske har man önskat en gåva till något välgörande ändamål.

Vid minnesstunden läses namnen upp på de som givit. Vill du finnas med där ger du gåvan i förväg och vad och hur det sker brukar begravningsbyrån veta eller dödsannonsen innehålla information om.

Klicka här för att läsa min artikel om gäst på begravning >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson
Annons:

Begravning – kan man begravas två gånger och läggas i två urnor om släkten inte kommer överens?

Fråga:
Kan man ha en begravning två gånger?

Till exempel om familjen inte kommer överens, kan efter kremering dela upp askan på två urnor?

Om man vill ligga på två minneslunder?

Svar:
Du kan aldrig genomföra en överlåtelse av stoftet i en kyrklig ceremoni mer än en gång.

Däremot kan man hålla ytterligare en ceremoni, t.ex en borgerlig sådan. En sorts minnesstund och det är nog inte omöjligt att även göra det med kyrkans stöd.

Att dela upp stoftet tror jag är svårt, i det fallet är jag ingen expert utan kan enbart referera till fall där man levt större delen av sitt liv i Sverige. Personen ville även vila i sitt födelseland och med sin släkt, samt att barnen skulle få en plats att gå till i Sverige.

Detta medgavs inte. Men den frågan svarar kyrkogårdsförvaltningen eller begravningsbyrån bäst på.

Klicka här för att läsa min artikel om begravning >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Begravning – ska frånskild sitta med före detta familjen?

Fråga:
Min före detta svägerska ska begravas.

Mina två vuxna barn och min f.d man tycker att jag ska vara med på begravningen.

Hur blir placeringen i kyrkan under begravningsakten ?

Sitter barnen tillsammans med sin far och övrig släkt till höger i kyrkan och jag som frånskild, till vänster i kyrkan?

Svar:
Som frånskild är du inte längre en del av släkten och därmed sitter du enligt formell placering ibland övriga begravningsgäster.

Om det är till vänster eller höger kan inte besvaras, då det varierar mellan olika församlingar.

Det är nästan alltid enbart de närmast anhöriga som idag berörs av denna tradition om vänster eller höger sida, övriga gäster sprider sig över kyrkan. Men det innebär att du sitter längre bak i kyrkan och din f.d man och era barn sitter på de främre bänkarna.

Men det var formalia, sedan avgörs det givetvis beroende på er relation idag.

Vill din f.d man och era barn att du ska sitta tillsammans med dem och känns det ok för dig så finns det ingen anledning att du sätter dig någon annanstans.

Så det är inget du kan förvänta dig eller begära, men det är något familjen kan önska att du gör.

Klicka här för att läsa min artikel om att vara gäst på begravning >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson
Annons:

Begravning – vilken klädsel ska jag bära?

Fråga:
Min bror har gått bort, vilken färg på slipsen ska jag ha?

Ska jag ha en svart eller vit?

Svar:
Din fråga har besvarats ett hundratal olika gånger.

Om du sökt eller läst min artikel hade du hittat svaret direkt och därmed sluppit vänta på svaret.

Du fick en länk via mail, så du vet därmed förmodligen redan vad som gäller.

Klicka här för att läsa alla frågor och svar om färg på slipsen >> 

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Begravning – när fick den som tagit sitt liv begravas på en kyrkogård?

Fråga:
När slutade man begrava de som tagit livet av sig utanför kyrkogården?

Svar:
Fram till 1908 kunde en så kallad ”självmördare” inte få en i kyrkan benämnd hederlig begravning.

Att begå suicid, eller självmord, var ett brott som inte kunde bestraffas på annat sätt än att de inte fick begravas i vigd jord.

Man skilde på en ”neslig begravning” som gjordes för en del grova brottslingar och en  ”stilla begravning” som saknade sång och klockringning. Den senare var en förkortad ritual för t.ex. odöpta barn och de som begått självmord.

Klicka här för att läsa min artikel om begravning >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson
Annons:

Begravning – på vilken sitta sitter jag när min kusin ska begravas?

Fråga:
Vilken sida i kyrkan sitter man på om det är en kusin som avlidit?

Svar:
Det varierar från kyrka till kyrka på vilken sida de närmast anhöriga sitter.

Kusin kan i en del familjer räknas som närmast anhörig, annars sitter du bakom eller på samma sida som dem.

Klicka här för att läsa min artikel om gäst på begravning >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson
Annons:

Begravning – hur fungerar en lit de parade för oss anhöriga?

Fråga:
Vad är det för regler som nära anhörig vid lit de parade?

Svar:
Lit de parade eller paradsäng på franska är mer vanligt inom den katolska kyrkan och oftast för offentliga personer.

Här i Sverige och i Norden är det ganska sällsynt och den senaste personen var prinsessan Lilian som låg på lit de parade i Slottskyrkan 2013.

I katolska länder kan de ligga på lit de parade upp till en vecka, men hos oss oftast endast en dag.

Klädsel för gästerna är ofta diskret och mörk, vilket avser er då ni är släkt, även om det vid offentlig lit de parade inte ställs sådana krav.

Rent generellt innebär det att man som gäst visar vördnad för den avlidne, precis som vid en begravning och ett sista farväl går man fram till kistan och i det här fallet den avlidne.

Ni bugar respektive niger inför den dödes bädd och stannar upp en stund. Ibland går man motsols, ärevarvet runt kistan.

Stanna upp någon minut och kanske väljer du att stå i egna tankar, eller att säga några ord. Det är valfritt.

Buga/nig på nytt och lämna därefter den avlidne.

Klicka här för att läsa min artikel om begravning >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson