ÖVER 7700 VETT- & ETIKETTTIPS!

fråga:
Jag har blivit ombedd av min tidigare chef sedan 45 år, numera god von efter att ha pensionerats, att vara toastmadame på hans 80-årskalas.

Jag känner mig orolig for det här då jag inte känner många av hans vänner.

Vet dock att han har några gamla släktingar som älskar att tala länge.

Middagen är buffé vilket ju kommer göra att det blir mycket rörelse.

Egentligen hade jag tänkt försöka hålla något lättsamt men kärt tal själv till honom, men passar det sig nu?

Min erfarenhet efter många år i näringslivet omgiven av den här generationen män är att de oftast vill ha det ”their way, så jag måste hitta ett bra sätt att
försöka styra dem.

Svar:
Att du inte känner hans vänner är inget bekymmer, det är du som är kvällens regissör och då avgör du hur upplägget ska vara.

Det gör inte vännerna, men om du är väl förberedd kommer de att uppskatta din insats och du lär säkert känna några av dem.

Vad det gäller talen, så ska du ganska snart och helst innan ni går till bords deklarera att du är kvällens toastmadame och det är till dig de ska anmäla sina eventuella tal.

Berätta även att du kommer hjälpa dem med tiden för talet, så det inte blir några 15 minuters tal.

Då kommer du självklart att resa dig och hjälpa dem att avsluta efter så där fem-sex minuter.

Självklart kommer du att påkalla gästernas uppmärksamhet och meddela nästa talare, så de kan sitta i lugn och ro med maten utan att behöva knacka i glaset.

Om någon ändå gör det, så reser du dig leende och säger att här har vi minsann en ny talare ”Jag skriver upp dig på listan! Och nu till nästa talare…”

Det räcker med ett enda försök och din glada stämma som kallar upp en annan talare för det inte kommer att upprepas.

Om det blir för stökigt med buffén, kan du alltid be gästerna att avvakta lite med påfyllning under ett tal (för många av oss självklart, men inte för alla).

Så ta det med ro, använd dig av din ”auktoritet” denna kväll, skratta le och visa hur härligt det är med en väl förberedd toastmadame.

Vanligen håller toastmaster- eller madame inga egna tal, men samtidigt är det din vän så skriv upp dig själv på talarlistan.

Klicka här för att läsa mer om toastmadames uppgifter >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

fråga:
Har bjudit in till kroftskiva, min vän fyller 70 år dagen innan och vill gärna ta med lite bubbel for att fira detta.

Han fick OK för detta.

Nu kom ett erbjudande att gästen även vill stå för kräftorna och sedvanliga drycker dvs min kräftskiva har blivit ett 70-års kalas.

Fräckt och inte alls roligt.

Hur avspisar jag på bästa sätt detta, som jag ser det, oerhörda etikettsbrott, utan att äventyra vänskapen.

Svar:
Det är säkert i all omtanke din vän erbjudit sig detta, se det inte som en ”kapning” av din fest.

Men du ska givetvis stå för det du vill och det är alltid du som värd som har sista ordet.

Därför ska du meddela din vän att du uppskattar tanken.

Men det är du själv som ordnar maten och därför tackar du vänligt, men bestämt nej till erbjudandet om kräftor.

Det lär inte uppstå det minsta bekymmer om du bara är tydlig och vänlig.

Klicka här för att läsa min artikel om etikett mellan vänner >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

fråga:
Tackar man for gratulationskort?

Om man blir bjuden till en 60-årsfest och tackar nej, ska man ondå uppvakta?

Svar:
Du kan alltid framföra ett tack för gratulationerna.

Det kan ske muntligen.

Är det en person du verkligen vill uppvakta, men inte har möjlighet.

Då kan du alltid skicka en blomma och ett kort.

Klicka här för att läsa min artikel om att fylla jämnt >> 

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

fråga:
Jag har blivit bjuden på 30-årskalas som vi inte kan norvara på, måste man ändå ge present till henne?

Min sambo är morbror till henne.

Svar:
Man ”måste” inte ge en present.

En present är en lyckonskan.

Om du är nära bekant med 30-åringen, då kan du skicka en blomma.

Annars behöver du inte göra mer än att tacka för inbjudan och avböja din närvaro.

Klicka här för att läsa min artikel om när man ger en present >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Fråga:
En fråga om 50-års kalas. Jag vill inte ha några presenter på min 50-års dag men vill gärna fira denna dag med mina nära och kära.

Kan man ha en fest där de inbjudna betalar en kuvertavgift istället för present?

Har själv blivit inbjuden till bröllopsfest på detta sätt tidigare och tyckte det var en jätte trevlig idé.

Svar:
Det går alldeles utmärkt att bjuda in till en fest med anmälningsavgift där gästen betalar för sig.

Det viktiga är att det redan vid inbjudan framgår att de ska betala och även kostnaden brukar vara en fördel om man skriver.

Det du får räkna med att en del gäster kommer att utebli pga detta.

Men det kan handla om allt från att man inte har råd till ren snålhet. Ett sådant nej tack kan man inte ha synpunkter på.

Klicka här för att läsa min artikel om inbjudan >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

fråga:
Jag har en nora släkting som inte kunde komma när jag bjod till födelsedag.

Jag vet att man inte behöver ge anledning till ett nej tack för inbjudan, men det är en födelsedag som alla andra tidigare år varit möjlig att komma på, och det finns inga uppenbara orsaker än ren ovilja.

Denne ville istället bjuda mig på middag på stan.

När jag fick veta detta så erbjöd jag en annan dag med inte heller det passade.

Min släkting säger nu att middagen det är dennes present, men den vill jag inte ha?

Fast jag har en känsla av att min släkting vill undvika min familj och/eller boendesituation så jag känner mig bara bortvald och vill inte gå på middag.

Middagen skulle ske utan min partner och jag är orolig att detta ska omsättas till en tradition som jag inte vill ha.

Att tacka nej skulle i min släktings ögon innebära att jag är otrevlig, undvikande och otacksam.

Hur ska jag svara? Känner mig förkrossad.

Svar:
Låt oss börja med din kommentar om ovilja att besöka dig.

Är du säker på det? Eller är det en ren gissning?

För din släkting visar ju trots allt intresse av att visa dig att hen ändå vill uppvakta dig på något sätt.

Du kanske inte behöver gå på en middag, du kanske istället kan föreslå att ni tar en fika tillsammans?

Eller kan du tacka ja, men att du föreslår att din partner följer med och då betalar ni själva för dennes kostnad.

Det tredje alternativet är att du meddelar släktingen att du uppskattar inbjudan till middag, inte vill vara otacksam men du känner att det behövs inte då din födelsedag nu är förbi och ni kan ses en annan gång.

Säg att du gärna vill ha dina kvällar hemma och att det blir lite svårt att få ihop tider och livspussel.

För du får inte glömma att din släkting tackade nej till din inbjudan, det är inte annorlunda om du nu väljer att också tacka nej.

Klicka här för att läsa min artikel om att avböja en inbjudan >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

fråga:
Skrev och frågande mitt barnbarnet vad hon onskade sig i födelsedagspresent men fick inget svar.

Barnbarnet or en tjej och fyllde nu 15 år.

Tycker att det är så tråkigt och oengagerat.

Kan du säga vad du tycker.

Svar:
Det kan tyckas vara en enkel fråga du ställer, men det är så många faktorer som spelar in.

Först, 15 år idag är fortfarande ett barn och vi kanske inte ska förvänta oss att de fullt ut kan hantera vuxnas förväntningar.

En del 15-åringar är väldigt mogna och andra är det inte, så det är svårt att veta i just detta fall.

En annan faktor som spelar in är vad föräldrarna lärt henne. Vet hon ens om att hon förväntas svara?

Mitt råd är att du helt enkelt ringer henne och frågar istället för att vara besviken.

”Hej, det är mormor/farmor/morfar/farfar, jag skrev och frågade vad du önskar dig, men fick inget svar. Har du funderat något?”

Så skulle jag göra och sedan fortsätta njuta av glädjen att få ha barnbarn.

Klicka här för att läsa min artikel om presenttips >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

fråga:
Min syster fyller 60 år och har sagt ifrån uppvaktning, hon planerar att resa bort med sin dotter då.

Nu tycker hennes snart 40-åriga dotter – att jag och min andra syster ska vara med och logga en del pengar på resan, ”så det blir billigare for dom”, trots att hon ej ska ha någon bjudning och sagt ifrån sig.

De har även tänkt sig att vi ska gå ut och äta längre fram, men då är tanken att vi betalar var och en för sig (eller som jag kan tänka mig – att vi ska bjuda vår syster, trots att hon sagt ifrån).

Vi tycker att detta är helt galet och befängt, ska vi verkligen vara med och lägga pengar på en resa, som de själva tänkt göra för att slippa allt besvär?

Svar:
Har man avsagt sig, så har man.

Därmed upphör alla ”förpliktelser” om uppvaktning.

Hade det funnits en önskan om uppvaktning, då kunde ni gemensamt samlat in till ett presentkort eller liknande, det hade bara varit trevligt.

Men inte i detta fallet, att begära pengar av er är ohyfsat och tecken på bristande respekt för jubilarens önskemål.

Därmed är middagen och den frågan också besvarad, ni ska inte göra något alls.

Jubilaren, din syster, har sagt: ”Jag vill inte bli uppvaktad” .

Klicka här för att läsa min artikel om att avsäga sig uppvaktning >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

fråga:
Vi or bjudna till min mans halvbror som fyller jämnt.

Har aldrig varit hos honom, ska man ha blomma med till värdinnan forutom present?

Svar:
En blomma är alltid uppskattat.

Men tar du med en blomma till jubilaren, kan du överräcka den med kommentaren att den här blomman är även till värdinnan.

Klicka här för att läsa mer i min artikel om blommornas språk >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

fråga:
Vi or vi tre dottrar med respektive, samt två sysslingar med respektive.

Därefter är det barnbarn, barnbarnsbarn, släktingar ’längre bort’ på vår avlidna mammas sida, vänner och bekanta.

Vi som umgås med pappa är vi döttrar.

Barnbarn m.fl. är mycket sällan p.g.a. långa avstånd m.m.

Jag har placerat sällskapet som bilden visar.

Några barn i åldrarna 9-16 som INTE kan vara ifrån sina föräldrar finns med.

Gästerna får sätta sig var de vill och hur de vill.

Är detta ok, eller ska även gästerna bordsplaceras?

Svar:
Jag kunde inte öppna den av er i mail bifogade ritningen, men jag kan kort säga att gästerna ska placeras utifrån släktskap och ålder i fallande ordning.

Barn får givetvis placeras antingen vid eget bord (då har de mycket roligare) eller med föräldrarna och då anpassat så det fungerar för övriga gäster.

Om ni frågar mig, rekommenderar jag alltid bordsplacering.

Då kommer gästerna blandas med varandra och man har sin plats klar.

Klicka här för att läsa min artikel om bordsplacering >>

Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson