Fråga:
Efter en begravning så ordnas ofta en minnesstund. Där serveras mat, oftast soppa, och efter det kaffe med tilltugg. Sedan följer psalmsång, uppläsning av minnesadresser, minnestal mm. Före man avlägsnar sig från denna minnesstund tar man de närmast sörjande i hand. Vad säger man då? Beklagar man sorgen, tackar man för förplägnaden, eller bådadera?

Vet inte om begravningar i Sverige följer samma tradition, här i Österbotten i Finland är det mycket vanligt. Jag sökte egentligen hur man håller en tyst minut för en avliden styrelsemedlem under ett styrelsemöte, fick veta exakt det jag behövde. Tack för en bra sajt.

Svar:
En liten korrigering, man deltar i sorgen och beklagar förlusten även om det sätt du skriver på numera är så vedertaget att ”språkpoliserna” bortser från detta idag.

Men strunt samma, ofta har man tidigare (i kyrkan eller på annan plats) uttryckt sitt deltagande.

Efter minnesstunden tackar man ofta för denna, men samtidigt kanske man säger ord som ”tack för att jag fick vara med, var rädd om dig”, ”Tack, jag tänker på dig” eller ”Gösta var en fin man, jag kommer sakna honom. Tack för en fin minnesstund med det goda som serverades”.

Egentligen är orden inte så viktiga, ett tack är alltid på sin plats. Men det är medkänslan och om den sörjande orkar tackar denna ofta för att man kom.

Läs mer om tack efter begravning >> 

Mats Danielsson, Etikettdoktorn