Fråga:
Är det okej att gå till grannen och fråga om man kan få/låna ett ägg/ett glas mjölk om man bakar och upptäcker att det är slut hemma?
Min mamma gjorde det och fick en väldigt sur spydig kommentar. ”Ja så kan man också göra!”
Anses det vara dålig stil att låna något ägg någon gång vartannat år?
Grannen kom några månader senare och frågade min mamma om det är hennes släpkärra som står vid huset.
”Ja”, svarade hon. ”Jag lånar den”, sa han.
Min mamma tyckte det var fräckt att bara säga jag lånar den istället för att fråga snällt om det går bra och fråga om tiden passar osv.
Han bara tog den.
Hon vågade inte säga något för ville inte ha någon konflikt. Är det inte fräckt?
Hur gör man i en sådan situation för att inte heller förlora självrespekten och bli överkörd så där.
Svar:
Att gå till grannen och fråga om något är inget konstigt, därför ska man också vara noga med att lämna tillbaka det man lånat.
Hur man uppfattar den situationen kanske också hänger ihop med vilken relation man har till grannarna.
Det underlättar om man sökt kontakt tidigare, pratat med varandra lite sådär apropå.
Det blir ju per automatik en mer bekant person som kommer på besök för att låna ett par ägg eller kanske en släpkärra.
Vad det gäller släpkärran så är det minst sagt ohyfsat att förutsätta att man bara kan ta den.
Det minsta man kan begära är att grannen artigt tar reda på om försäkringar, skatt och besiktning är i ordning.
Kanske även erbjudit sig att ersätta din mor med en liten summa, eftersom en släpkärra enkelt kan hyras.
Så mitt förslag till svar hade nog blivit för denne ohyfsade granne ”Nej, jag lånar inte ut den”.
Hade någon följdfråga kommit, hade jag rekommenderat svaret: ”Jag har gjort det förr och tråkigt nog fick jag inte tillbaka den i samma skick” (vilket är ett ofta förekommande beteende).
Läs mer i min artikel om låna saker >> >>
Ställ din egen fråga om bemötande eller vett & etikett >>
Etikettdoktorn Mats Danielsson