Fråga:
Jag är inte troende.
Min dotterdotter har döpt sig nu för att kunna bli konfirmerad.
Föräldrarna är skilda och olika meningar rådde.
Jag känner att konfirmationen är en kul grej för barnet och jag är tveksam att delta i detta spektakel.
Vad förväntar man sig av mig om deltagande och presentgivandet?
Kan jag avstå med hedern innehåll/känna att jag kan ha rätt att avstå?
Svar:
Utan att jag lägger några som helst religiösa värderingar i detta, så låter din dotterdotters avsikter väldigt genomtänkta.
Annars väljer inte en 14-15 åring att först döpa sig och sedan bli konfirmerad.
Hon har gjort sitt val och om det innebär ett religiöst ställningstagande så ska detta respekteras, inte ifrågasättas av oss vuxna.
Det kan mycket väl innebära att hon ser det som en ”kul grej”, men har du fog för det? Är det din sak att avgöra vilka livsval ditt barnbarn gör?
Hon är fortfarande ung och då kan du inte begära ett vuxet resonemang från henne.
Så tillåt mig vara rakt på sak, det är ditt barnbarn. Det är inte din avsaknad av tro som ska avgöra ditt beslut, det är viljan att glädja ditt barnbarn som ska styra.
För henne är det en stor dag, notera ordet konfirmation och dess betydelse. Det betyder bekräftelse.
Låt henne få njuta av detta val hon gjort, kalla det inte spektakel. Var där, dela hennes glädje och var den morförälder som visar att ”även om jag inte delar din uppfattning så gläds jag med dig och önskar dig all lycka!”
Om du väljer att inte närvara, av de skäl du angivit, då anser jag att du sätter dina egna intressen i första rummet och skapar ett ”eget spektakel” värre än det du försöker välja bort.
Var morförälder, njut, le och var glad. Det är ju en underbar gåva vi fått – barnbarn!’
Köp present och tacka ja, ditt barnbarn har ju bett dig komma och känn glädje över detta!
Klicka här för att läsa min artikel om konfirmation >>
Etikettdoktorn Mats Danielsson
