Fråga:
Jag fyllde för något år sedan 60, min födelsedag är på julafton så jag förstår att andra är upptagna med sina familjer men på min 60 års dag fick jag som uppvaktning en kortärmad skjorta av min fru samt telefonsamtal från mina två döttrar, men inget annat.
Detta har gnagt mig nu i snart två år, någon försenad uppvaktning från familj, släkt och vänner har aldrig kommit. Själv har jag uppvaktat på alla deras högtidsdagar, till saken hör att jag har ett gott förhållande till min familj och vänner. Men nu har detta gnagande gjort det till att jag funderat på att sluta uppvakta fortsättningsvis eller skall jag göra på annat sätt? Strunta i allt och fortsätta med uppvaktningar samtidigt som jag förväntar mig att inget händer på min egen födelsedag. Vad jag kan tro kan jag väl inte ha så många flera jämna stora födelsedagar kvar.
Eller är det ok att jag visar min inställning och besvikelse genom att strunta i alla andras högtidsdagar?
Svar:
Vad som orsakade att du inte blev mer uppvaktad än så på din högtidsdag är svårt för mig att svara på. Du skriver ju att ni har ett gott förhållande. Men jag tänker omedelbart, hur tydlig var du med din önskan om uppvaktning? Bjöd du in till ett kalas i i förväg eller i efterhand? Jag kan ju förstå dilemmat på julafton, men jag menar också att man måste våga uttrycka sin önskan om uppvaktning. Det är inte dålig vet och etikett att uttrycka en sådan önskan.
Så sluta att fundera över detta, gör något åt saken. Bjud in dem allihop en dag framöver och skriv på inbjudan att ”fylla 60 år på julafton betyder sällan extra fest, så nu tar vi den istället”. Undrar dom, så säg som det är att du saknade dem och vill ta igen detta.
Oavsett, så ska du givetvis fortsätta uppvakta övriga som du alltid gjort. Den eventuella ”hämnd” som det innebär att sluta gör varken dig eller andra gladare. Din fundering på om det är rätt väg att avstå visar ju med all tydlighet att du inte är en sådan person.
Läs mer om att fylla jämnt
Läs fler frågor om födelsedagar
Mats Danielsson, etikett- och bemötandeexpert
Etikettdoktorn
Jag kan förstå besvikelsen över det uteblivna firandet.
Någon form av uppvaktning/uppskattning borde släkt och vänner visat, även att det var julafton. Förstår att det gnagt sedan dess.
Tycker att svaret samt förslaget är utmärkt; bjud till fest med tydlig förklaring nu.
Hämnden är sällan ljuv.
Jag känner med dig, har själv uppvaktat alla nära o kära på deras 40, 50, 60 o 70 årsdagar osv. Har rest över hela sverige för att uppvakta dem – MEN när jag själv fyllde 40, 50 och 60 var det INGEN av dessa som kom till mig, så hädanefter kommer då inte jag att bemöda mig nåt mer, de har vid´sat att de är helt ointresserade av min person (i egenskap av Svägerska, faster osv).