Fråga:
Min fråga är hälsningsfraser, handskakning och kvinnors kyssande på kinden.

Hur kommer det sig att många kvinnor hälsar på varandra och andra män med att kyssa dem på var kind, medan de flesta männen hälsar på varandra med en handskakning?

Är det samhällets standarder som avlat fram denna tradition?

Dessutom – varifrån kommer dessa könsrelaterade standarder, dvs att männen ska vara starka och inte visa känslor medan kvinnan ska vara känslig, petit och klenare?

Svar:
Oj, det var ingen liten fråga du ställde.

Men kort kan vi nog konstatera att Sverige har inte traditionen med kindkyssande, det är en sed som kommit med åren.

Den var vanligare i sammanhang där man ansåg sig vara lite ”socialt högre” och då sannolikt beroende på att där fanns ett utbyte mellan länder.

I Sverige var handskakningen (enligt sägner) ett andra steg mellan två ridddare, att sträcka ut vapenhanden och visa att man inte avsåg strida och saknade vapen.

Detta fanns inte hos kvinnan och den tradition som finns i andra länder, med kyssar män emellan har aldrig förekommit hos oss.

Du har säkert också noterat att det finns många män som inte kramar varandra heller.

Det är etikettsmässigt korrekt att ta i hand och inte utdela kindkyssar eller kramar.

Din sista fråga om olika könsrelaterade beteenden är inga etikettsregler, snarare mönster som skapats genom uppfostran med mera.

Förutom i vissa delar och vi får väl hoppas att mycket av detta saknar betydelse idag.

Till ex att föra en dam till bordet kan ha sitt ursprung i hennes klädsel, med hårt snörade liv och höga klackar krävdes stöd.

Traditionen lever vidare och oavsett skäl, uppskattar många artigheten.

Klicka här för att läsa mer i min artikel om att hälsa med en kram >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson