Etiquette Letter – kommunikationsvilodag?

Behöver vi en kommunikationsvilodag och är det är det ok att ta en sådan? Det är allas rätt att förbli ostörda när man önskar, men man kan hjälpa till.

För dig som läst nyhetsbrevets första del i mail- klicka här så får du fortsättningen längre ner

En läsare skickade in denna fråga till Etikettdoktorn och när jag läste den måste jag säga att den var så intressant att den får ett nyhetsbrev.
Läsaren om en person inte svarar i telefon, hur många gånger är det rimligt att man försöker igen? Får man ha en kommunikationsvilodag privat?

Tio- femton samtal är inte ok
Privat väljer läsaren vissa dagar att inte svara i telefon, trots det har halvbekanta personer ringt 10-15 gånger samma dag då de inte fått tag på vederbörande och det har inte gällt viktiga saker. Läsaren tycker det här är konstigt och obehagligt, och det känns som att privata gränser passeras. Vad anser du? Är det ok att ringa på detta vis?

Vem är oartig?
I frågan framkommer att det gäller mobiltelefoni där alla samtal nummerpresenteras och sparas.  Kan man förväntas ringa 1-2 gånger och att man sen kan lita på att personen återkommer vid tillfälle?  Eller är det läsaren som är oartig som inte svarar? Hur kan denna privatperson, utan att röja sin upprördhet, säga ifrån?

Alla har rätt att få vara ostörda
Mitt svar på frågan blir att givetvis har vi all rätt i världen att få vara ostörda och det ska respekteras. Men samtidigt kanske vi i dagens samhälle vara beredda att bidra genom att informera om detta. Så många som 10 – 15 samtal från en halvbekant person och till en privatperson får snarast anses som ohyfsat och tyder mer på avsaknad av omtanke än motsatsen. Hade det varit en arbetstelefon får man förutsätta att någon annan tar samtalet när man är ledig och då skulle svaret blivit annorlunda.

Använd telefonsvararen
Om man bara låter sin telefon ligga med ljudet avstängt och din omgivning är van vid att du svarar, då kan frekvent återkommande samtal vara ett uttryck för en oro. Någon kanske undrar om det hänt dig något och försöker därför vid upprepade tillfällen att nå dig, men knappast i denna fråga då det var halvbekanta utan ett viktigt ärende.

På frågan om vad som kan anses ”korrekt” antal påringningar, så finns det inget exakt svar. Men som beskrivs i frågan är två – tre stycken samtal tillräckligt.

Men som jag skrev inledningsvis är många av oss nåbara 24/7  (dygnet runt sju dagar i veckan) och svarar vi inte så skapas en oro. Då är den gamla hederliga telefonsvararen en vän att lita på. Förvisso idag helt digital och inbyggd i systemet, men använd den.

De flesta leverantörer kan idag erbjuda ett ”extra” svarsalternativ för olika tillfällen. Du byter meddelande en ”kommunikationsvilodag” och säger på din svarare att du inte kan ta emot samtal och ber dem återkomma. Stäng sedan av telefonen eller låt meddelandet gå in vid första signalen, då slipper den som ringer vänta på meddelandet. Därmed är ditt problem löst.

Ring inte tillbaka
Du kan inte ringa eller påpeka ett stort antal samtal utifrån nummerpresentatören. Det tillhör god telefonetikett att inte ringa tillbaka på dessa nummer, hade den som ringt önskat detta hade du fått meddelande i din telefonsvarare. Man ska alltså tolka den tystnaden som att de inte vill bli uppringda (sedan vet jag lika väl som alla andra att detta har många inte en aning om, men det innebär inte att det är ok).

Läs mer om telefonetikett

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

0 Taknar kring “Etiquette Letter – kommunikationsvilodag?

  1. Emelie skriver:

    Hej! Intressant artikel! Dock är jag lite konfunderad över sista stycket, att man inte ska ringa tillbaka. Jag ringer alltid tillbaka, även om personen ej talat in på svararen. Jag själv talar inte in på någons svarare, då jag inte tycker om det. Ringer personen upp mig senare, vilket är vanligt, är det bra för min del. Annars försöker jag senare.

    Eller har jag missuppfattat vad du menar, Mats?

    Bästa hälsningar
    Emelie

    1. Etikettdoktorn skriver:

      Du fick svar via frågorna. //Mats

  2. […] Intressant artikel (om telefonetikett i Etiquette Letter)! Dock är jag lite konfunderad över sista stycket, att man inte ska ringa tillbaka. Jag ringer […]

  3. Berit skriver:

    Hej!
    Tycker att det är självklart att man ringer tillbaks om man ser på nummerpresentatören att någon försökt nå mig. Känns nonchalant att inte bry sig.
    När jag lyssnar av telefonsvararen är det ju likant, inte ska personen behöva säga att jag ska ringa upp.
    Tar själv för givet om jag ringt en person att den ser det och ringer tillbaks. Jag håller ju inte på att jaga personen tills den är hemkommen. Förväntar mig att bli uppringd när det passar den jag sökt.

  4. Gudrun skriver:

    Jag ringer inte tillbaka. Det kanske inte alls passar att jag ringer just då. Vill vederbörande något viktigt och inte läst in på mobilsvaret, då åerkommer de. En gång ringde jag fel nummer, lade på efter en signal, men vederbörande såg mitt nummer flera timmar senare och ringde tillbaka och undradevad jag ville. Jag hade då redan glömt bort att jag ringt fel och undrade vad det hela handlade om. Känner Du inte igen numret, kanske Du kan vara lite försiktig med att ringa tillbaka.

Har du en fråga till Etikettdoktorn, ställ den inte i kommentarsfältet. Ställ din fråga här. Då får du även ett meddelande när din fråga besvarats. Frågor i kommentarerna kommer inte placeras i kön och ditt svar kan dröja och blir svårare för dig att hitta

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *