ÖVER 7700 VETT- & ETIKETTTIPS!

Fråga:

Tacka för senast, i vilka länder? I vilka andra länder är det brukligt att tacka för senast? Arbetar själv som tolk/översättare. Blev ganska förvånad när en psykolog sade till patienten vid besöket att detta är ett väldigt föråldrat beteende. Är det så?

Tycker att det är en väldigt fin gest när gästerna tackar för senast.

Svar:

Den psykologen hade inte så bra kunskap i vett och etikett, och där är svaret kort och gott att det är inte föråldrat, det är trevligt och ofta en väldigt uppskattad vana.

Sedan utökar du din fråga med; tacka för senast, i vilka länder, då blir det ett betydligt längre svar. Det är vanligt att tacka för senast i många länder runt om i världen som en del av sociala normer och artighet. Jag forskade lite i frågan och det fanns en hel del exempel på länder där det är vanligt att tacka för senast.

Finland
I Finland är det precis som i Sverige också vanligt att tacka för senast, men säger: ”kiitos viimeisestä” efter att man har träffat någon.

Tyskland
I Tyskland är det brukligt att säga ”danke für das letzte Mal” (tack för senast) som en artighetsgest efter att man har umgåtts med någon.

Frankrike
I Frankrike säger man vanligtvis ”merci pour la dernière fois” (tack för senast) för att visa tacksamhet efter att ha träffat någon.

Spanien
I Spanien kan man säga ”gracias por la última vez” (tack för senast) som ett sätt att uttrycka tacksamhet efter att man har umgåtts med någon.

Det finns givetvis variationer och regionala variationer inom varje land, men att tacka för senast är generellt sett en artig gest som används i många olika kulturer. När jag sökte såg jag att det var väldigt många länder som hade uttrycket. Det finns säkert fler, men det var dessa jag kunde finna.

1. Sverige

2. Finland

3. Tyskland

4. Frankrike

5. Spanien

6. Norge

7. Danmark

8. Italien

9. Portugal

10. Österrike

11. Schweiz

12. Nederländerna

13. Belgien

14. Storbritannien

15. Kanada

16. Australien

17. Nya Zeeland

18. Japan

19. Sydkorea

20. Kina

Detta är bara några exempel, och det finns säkert fler länder där man också brukar tacka för senast. Tolkningen av artighet och sociala normer kan variera mellan olika kulturer och individer, så det är alltid bra att vara medveten om den specifika kulturella kontexten (sammanhanget) när man interagerar med människor från olika länder och regioner.

Fråga:

Får man sträcka upp armarna vid matbordet?

Är det OK ”sträcka på sig” dvs lyfta upp armarna ovanför huvudet vid matbordet?

Svar:

Generellt sett är det inte lämpligt att sträcka upp armarna över huvudet vid matbordet, oavsett om det handlar om bordsskick vid formella eller informella sammankomster. Att sträcka på sig på detta sätt kan anses vara oartigt eller otrevligt, eftersom det kan vara distraherande eller störa andra runt bordet. Du kan se trött eller uttråkad ut t.ex.

Vid bordet är det allmänt accepterat att med vett och etikett bibehålla en upprätt och bekväm hållning utan att ta upp överdrivet mycket utrymme eller gestikulera för mycket. Om du behöver sträcka på dig kan du göra det diskret genom att räta på ryggen eller ta några djupa andetag för att lätta på spänningar.

Det är alltid bra att vara medveten om din kroppshållning och gester när du deltar i måltider eller andra sociala evenemang för att visa respekt och hövlighet gentemot dina medmänniskor runt bordet.

Så, får man sträcka på sig vid matbordet? Nej det ska man undvika.

Fråga:

När är det för sent eller för tidigt att ringa på hos grannen?

Jag och min granne har båda katter, som ibland slinker in i trapphuset när någon av oss går in eller ut ur porten.

Ibland ringer vi då på hos varandra för att uppmärksamma varandra på detta, så att katten blir insläppt.

Är ingen hemma lyfts grannkatten ut igen.

Men mellan vilka tider är det ok att ringa på dörren hos sin granne?

Vi verkar ha väldigt olika uppfattning om det.

Svar:

Att säga vilka tider som passar alla människor är svårt, men man kan väl säga att undviker du att ringa på före 08.00 och inte senare än 21.00 så är du garanterat på den säkra sidan.

Men svaret på din fråga när är det för sent eller för tidigt att ringa på hos grannen är enklare än så, prata med hen.

Om ni hjälper varandra med katterna kan det väl knappast vara något problem om du ställer den här frågan till grannen.

Fråga: ”När är det för tidigt och när är det för sent på kvällen?”

Ni hjälper varandra, så frågan är helt berättigad och kan leda till ännu bättre samarbete..

Då kommer ni överens om hur ni ska göra. Man ska aldrig göra något svårare än vad det är.

Fråga:

Påkörd av den som hjälpte mig, hur artigt agera?

För några dagar sedan stod jag parkerad med dött batteri i min bil i ett villaområde. Jag förberedde startkablar etc och så vinkade/stoppade jag några förbipasserande bilar och frågade om de kunde hjälpa mig.

Den femte som passerade stannade. Det tog bara någon minut att få igång bilen. Givetvis tackade jag i vederbörlig ordning, men sedan, kom det en annan bil som ville passera min bil och ”hjälpbilen” stod parallellt, varpå han som hjälpte mig krypkör närmare min bil och repar min bil!

Han hade inte behövt flytta på sig, det fanns en trottoar den mötande bilen kunde kört upp på och kommit förbi.

Jag fick dåligt samvete för hela situationen, men samtidigt är påkörningen inte mitt fel.

Orsaken till att det blev som det blev, skulle jag säga, var att han som hjälpte mig helt i onödan blev stressad över mötet.

Är det rätt att göra försäkringsärende av detta (och då troligen påverka den andres bonus, han åker på en självrisk m.m.?

Svar:

Nu ska jag först betona att mitt svar blir ur ett bemötandeperspektiv, med andra ord svarar jag på din fundering påkörd av den som hjälpte mig, hur du artigt ska agera sett från vett och etikett. Inte juridiskt, du får själv kontrollera vad som gäller.

Ni är båda försäkrade för att få hjälp vid skador på din eller andras bilar. Så det är knappast något bekymmer, ni betalar ju för tjänsten. Då ska den självklart användas när det krävs.

Den andra bilägaren var hjälpsam, men blev stressad och agerade obetänkt med en skada som följd. Då borde hen artigt sagt att det här tar vi med försäkringsbolaget.

Nu blev det tydligen inte så, då kan du vänligt informera föraren att du tar detta med ditt försäkringsbolag. Det går på din vagnskadeförsäkring och ditt bolag kräver sedan hans bolag på ersättning. Det sista behöver du inte upplysa hen om.

Har du inte helförsäkring sköter ditt bolag detta ändå när de avgör skuldfrågan.

För att du ska kunna anmäla till ditt bolag, måste du ha hans uppgifter och då har du  artigt ”kommit runt” dilemmat med att du ”kräver” hen på ersättning. Om jag inte minns fel är det ingen självrisk på trafikförsäkringen.

Föraren av den andra bilen måste ju förstå att du inte vill betala skadan själv när du är försäkrad mot detta. Det är normal vett och etikett i trafiken.

Grannar – vett och etikett, en ny artikel.

Läs mer här >

Fråga:

Varför ta av mössan för att hedra avliden?

När byggarbetarna idag hedra de förolyckade personerna i hissolyckan kom jag att tänka på.

Varifrån kommer seden att vi tar av oss hjälm/huvudbonad när vi hedrar/tyst minut och även när nationalsången sjungs?

Jag har fått lära mig att man gör så men nyfiken på var det kommer ifrån.

Svar:

Svaret på din undran varför ta av mössan för att hedra avliden är helt enkelt historiska skäl.

Kortfattat kan man säga att riddaren blottade sitt huvud och ögon i avsikt att visa att han inte skulle strida.

Han skulle inte alltså slåss och hjälmen var en del av hans rustning, den togs av för att visa fredliga avsikter.

Således gjorde han samma sak inför en kvinna, på begravning, i en kyrka, inför fanan eller inomhus.

Det har utvecklats att till att användas vid en tyst minut, nationalsången med mera.

Eller som nu, de tar av hjälmen för att hedra de avlidna.

Fråga:

Sluta ge bort presenter?

Varje år har jag och min man (som själva inte har några barn) givit bort julklappar och födelsedagspresenter till alla våra syskons barn.

På senare år har några av dom nu börjat bli stora, myndiga och unga vuxna och allt de önskar sig nu är pengar.

Det roliga med att ge bort en mycket önskad leksak eller pryl känns nu bara som ett slentrian-givande av pengar, vilket för mig helt förlorat sitt syfte och charm.

Speciellt när man ibland inte ens får ett tack efteråt.

Så min fråga är, är det OK att helt plötsligt bara sluta Swisha pengar till dessa stora barn på födelsedagar och till jul ?

Eller är det snyggast att meddela att så är fallet, och isåfall, hur säger man det på ett bra sätt utan att uppfattas som att man är en snåljåp?

Svar:

Javisst kan ni sluta ge bort presenter, inga bekymmer med den saken.

Det ni kan göra är att bara säga att eftersom de nu är vuxna/myndiga etc så är det enklast för alla om ni från och med nu avstår från att ge varandra presenter.

På det viset slipper era unga, vuxna syskonbarn tänka på vad de ska köpa till er.

Vilket jag undrar om de gjort tidigare. Det sänder ju även en signal att ett uppskattande tack hade varit trevligt.

Alternativt låter ni meddela att ni tycker att det under många år varit roligt att fundera ut och ge presenter. Att nu enbart ge pengar, som de flesta önskar, känns inte lika roligt. Därför, med tidigare motivering om åldrar, väljer ni att avsluta detta.

Får ni frågan, varför ni slutat ge, så kan ni diskret nämna at ni inte upplevt det som särskilt viktigt då de sällan hör av sig efter presenterna. Så ni trodde inte att det var så viktigt.

Fråga:

Vad får ske när taffeln är bruten? Efter en julmåltid klargjorde jag som värd att taffeln var bruten.

Därefter hölls ett sångframförande av närvarande kör.

Eftersom lokalen var sådan att kaffe och cognac skulle serveras vid borden efter taffeln att var bruten ansåg jag det vara okej för kören att framföra sitt stycke.

Det blev ett väldigt hallå på de som ansåg sig kunna detta med vett och etikett. De hävdade att efter sista tacktalet och taffelns brytande så får inget mer ske.

Snälla hjälp, vad gäller och var framgår detta?

Svar:

Svaret på din fråga, vad får ske när taffeln är bruten, blir att värdfolket bryter taffeln när de anser att måltiden är över och de vill resa sig. Den formella middagen är därmed över.

Ordet taffel betyder helt enkelt bord, ett uttryck för en dukad middag idag. Du hade därefter en plan för kaffe med avec och underhållning. Det hade troligen varit en fördel om du förklarat upplägget innan, eller låtit måltiden fortsätta med underhållning med kaffe och avec till detta var passerat.

Reaktionen du fick beror troligen på att i många sammanhang, när taffeln brutits, så kan man i princip tacka för sig och lämna.

Det intressanta i din fråga är att dina gäster utger sig för att vara ”kunniga i vett och etikett”. De verkar inte veta de grundläggande reglerna.

Vad är det som får mig att skriva detta? Jo, en gäst ska aldrig, aldrig uttrycka en åsikt om hur värdskapet utövas. Att som dina gäster gjorde, ”ställa till ett hallå” tyder på att de saknar all form av hyfs och etikett!

Du undrade var du kan läsa mer om begreppet taffel, det gör du i mina artiklar. Sist i detta svar fins en länk till den sidan

Fråga:

Får jag bli vän med någon jag är kund hos? Jag är kund hos en trevlig kille.

Nyligen har han uttryckt sin ensamhet och jag skulle gärna vilja vara en del av lösningen på denna om han vill.

Han är min sjukgymnast/hemtjänstpersonal/något annat som omfattas av sekretess.

Kan jag fråga om han vill bli min vän och i så fall hur?

För min del behöver jag inte vara hans kund längre om vi blir vänner, det kanske skulle vara lättare att ha en relation som är enbart privat.

Han kan ju känna att han inte vill förlora mig som kund och då är det väl inte lämpligt att vi är kompisar i detta fall.

Om jag ska fråga honom antar jag att jag måste vänta tills nästa gång vi ses öga mot öga (jag kan ju knappast ringa eller skriva till hans hem).

Kan jag kontakta honom via hans jobb och be om ett möte med syftet att fråga om detta?

Jag är orolig för att han mår väldigt dåligt och inte känner att han har någon att vända sig till. Han har sagt att han inte har några vänner och att det inte är något roligt som händer i hans liv och hans ton var sorglig.

Svar:

Det framgår inte riktigt om du vill ha en närmare kärleksrelation med honom, eller om du snarare ser att du vill vara den omvårdande personen som ska ”rädda honom”.

Svaret på din fråga får jag bli vän med någon jag är kund hos, blir givetvis ett ja. Men han ska däremot avvisa dig då du är hans kund och då i en sådan roll att du är beroende av hans tjänster.

En person med en professionell hållning måste hålla isär uppgiften med en mer privat relation. Sedan begriper jag ju att en tycke mellan två människor kan alltid uppstå och ibland får de då anpassa sig utifrån detta.

Hans ensamhet måste han själv ansvara för, det är inte din uppgift. Det måste du inse och det förekommer att kunden ibland kommer känslomässigt väldigt nära den som utför tjänsten. Då kan signalerna tolkas fel av kunden. Är han professionell vet han detta.

Om du däremot ser en framtida kärleksrelation med honom så kan du givetvis framföra det. Fråga honom om du får kontakta honom privat, kan ni t.ex gå och fika eller äta lunch ihop? Boka ingen tid enkom för detta, det blir helt fel, men du kan fråga efter nästa möte.

Frågar han dig varför eller avböjer, så kan du testa att säga som det är att du upplever att du vill lära känna honom privat. Vilket då innebär att ni kanske får avsluta den yrkesmässiga relationen och det är du medveten om.

Det kan bli ja eller nej.

Men du ska absolut inte bli hans räddare i nöden, det är inte din uppgift och det ska han yrkesmässigt inse och agera professionellt utifrån.

Fråga:

Hur tacka för en kungamiddag?

Hur tackar man efter middag hos deras Majestäter? Middagen var dagen efter Nobel.

Min direktör var även med på Nobelfestligheterna.

Avsändare för inbjudan: RSVP Kungahuset.

Svar:

Svaret på din fråga hur tacka för en kungamiddag, blir att göra det personligt.

Förvisso kan du skriva åt din chef, men om hen skriver för hand blir det mer personligt.

Ett kort i ett enkelt kuvert ställt till Kungahuset (adress i länken).

När ni skriver till Kungen och Drottningen är det alltid formellt. Tilltal i skrift är Eders Majestäter som den korrekta inledningen.

Framför tacket för middagen och vad hen mer vill få uttryckt, välj tilltalet Ers Majestät samt Ni i brevet.

Man avslutar med “Högaktningsfullt, NN (och XX)”.