ÖVER 7700 VETT- & ETIKETTTIPS!

Fråga:
Fått inbjudan till 50-års fest i Stockholm, i inbjudan står det på klodsel: ledig elegans. Vad innebär det både för mig och min man?

Svar:
Jag besvarar denna fråga därför den är tyvärr så vanlig och ställer alltid till med samma problem. Klädkoden ”Ledig elegans” är påhittad och finns inte. Lika lite som ”sommarfin”, ”festfin”, ”kom som du är” och allt vad man nu hittar på för egna omöjliga klädkoder. Det är enda värdparet orsakar är osäkerhet hos gästen, så är du osäker ringer du och frågar vad de tänkt sig för klädsel. Det är inte oartigt.

Men annars är det bara att på egen hand lägga in vad du anser elegant och ledigt. Någon kommer i jeans och kavaj, andra i mörk kostym utan slips, en tredje i byxa och top och andra i elegant klänning. Du får nog avgöra själv vad du anser vara ledigt och elegant.

I länken som bifogas kan du läsa vad jag rekommenderar för klädsel vid uppvaktning.

Klicka här för att läsa om klädsel vid uppvaktning >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Foto: ©copyright Mats Danielsson/ www.vett-och-etikett.com

Fråga:
Är det vanligt att brudens och brudgummens föräldrar kommer överens om ett pris på bröllopspresenten? Har av brudgummens föräldrar fått veta vilken summa de tänker ge, och förväntas lite ge samma.

Svar:
Det finns ingen som direkt ställt den frågan till olika föräldrapar, så den är omöjlig att svara på. Men jag är övertygad om att det förekommer och är man bara överens kan jag inte se något problem med detta. Men det är alltid upp till givaren att avgöra vad och för hur mycket man vill ge. Så ingen kan begära att det ska fungera.

Att besluta sig för en summa och sedan meddela det till er som andra föräldraparet detta och dessutom förvänta sig motsvarande prestation, så kan man inte göra. Det är närmast att betrakta som ohyfsat. Ingen kan veta vad ni har råd med eller vill ge, så det kan ni bortse ifrån och vänligt meddela att ni ger utifrån vad ni anser passar.

Klicka här för att läsa om bröllopspresenter >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
När man bjuder folk på middag hemma och man får en flaska vin dricker man den med gästerna eller sparar man den till andra tillfällen?

Svar:
Du behöver inte öppna flaskan, ingen kan i förväg veta vad du planerat för mat och vin till denna. Så det är omöjligt att som gäst förvänta sig att det ska fungera.

Klicka här för att läsa min vinguide >> 

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Foto: ©copyright Mats Danielsson/ www.vett-och-etikett.com

Fråga:
Vi ska ha borgerligt bröllop och har lite frågor kring det.

Deltar vigselförrättaren vid middagen? Om man har nära släktingar som mer eller mindre sagt upp bekantskapen med en hur gör man då med inbjudan?

Om föräldrar men inte syskon ska närvara hur gör man då?

Svar:
Det är egentligen ett och samma svar på alla tre frågorna, ni avgör detta. Vill ni ha med vigselförrättaren, då frågar ni i förväg. Det är inget som förväntas.

Har ni sagt upp bekantskapen, så finns det knappast något skäl att bjuda in dessa släktingar, de har säkert redan märkt detta ert ställningstagande. Med syskonen ska ni nog ta en personlig kontakt och förklara att ni vill begränsa antalet gäster och därför blir de inte inbjudna. De kommer säkert att tycka det känns bättre att veta varför ni inte bjöd in dem.

Klicka här för att läsa mer om att skriva en inbjudan till bröllop >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Vilket namn skall stå först på en bröllopsgåva, jag ska specialdesigna ett ljus med namnen på?

Svar:
Gammal tradition säger hennes namn först före bröllopet och hans namn först efter bröllopet. Men det gäller mer inbjudningar eller brev.

Spontant skulle jag nog ändå svara hennes namn först, det är artigt att låta kvinnan gå först, presenteras först och hon är högre i ”rang”  etc.  Men även om jag på ren känsla tycker kvinnan först, har jag ingen grund för detta rent etikettsmässigt.

Jag tog kontakt med en erfaren guldsmed på Smycka  och frågade honom och jag fick samma svar, han graverar hennes namn först. Det blir således mitt svar, kvinnans namn först.

Klicka här för att läsa min artikel om presenter >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Vilken klädsel gäller på begravning i Norge? Vad gäller för slipsar? Använder man sig av handbukett?

Svar:
Det finns traditioner som liknar våra svenska där familjen, möjligen både familj och vänner,  sätter små buketter eller enstaka blommor på kistan under avskedet. Kolla med begravningsbyrån.

Klädkoden vid begravningar i Norge säger att män ska bära svart kostym med en svart slips till vit skjorta. Kvinnor bör bära klänning, antingen knä- eller i ankellängd. De bör undvika bara ben, utan istället använda nylonstrumpor.

Klicka här för att läsa om vett och etikett i Norge >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Om man bjuder på middag, sin son och hans fru och deras gemensamma barn. Är det då rimligt att förvänta sig att de ska diska och själv inte hjälpa till?

Självklart är det bara mamman och dottern som ska diska. Den stora frågan är också, får man lov att avböja att diska och hur säger man det?

Svar:
Om man bjuder på middag, oavsett vem det är ska man inte förvänta sig att gästerna deltar i arrangemanget. Det stör hela gemenskapen och även om det är barn och barnbarn man bjudit får det anses vara en regel som gäller. Kan detta inte accepteras får man som värdfolk avstå från att anordna en middag. Begära att gästen ska diska får anses som rent ohyfs!

Sedan kanske man inom familjen ändå kan hjälpas åt lite mer än i sällskap med inbjudna gäster utifrån. Att begära att dottern ska diska kanske får anses som fel, men man kan ju någon gång vänligt be om lite hjälp. Det låter som om det är en tredje person som begär att dottern ska diska tillsammans med mamman, samtidigt som denne inte gör något.  Att avböja sina föräldrars begäran i den situationen kan vara svårt för den mest vuxna person.

Det är till nästa inbjudan jag föreslår att ni avböjer, men förklara varför. Din motivering kan vara att ”Det är jättetrevligt att hälsa på och jag hjälper gärna till, men varje gång begär XX att jag ska stå och diska, så vi avstår denna gång. Vi vill ju umgås med er, inte stå i köket”.  Sedan är det upp till föräldrarna/värdparet att arrangera diskandet på annat sätt.

Klicka här för att läsa om värdskap >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
När jag, vid en festlighet på grund av ett jubileum, utbringar en skål för den som firas (en känd, numera avliden person), kan man – eller skall man – då också föreslå ett hurra?

Svar:
Hurra, oavsett om det sker tre- eller fyrfaldigt, används för att uttrycka glädje, triumf, godkännande, etc. Det är ett rop som i jublande och ibland föregås det av Hip, Hip (HIP ett akronym av latinets Hierisolyma Est Perdita, eller Jerusalem har fallit). Den som utbringar en skål gör det som en hyllning och ett uttryck för sitt gillande. Inte sällan följs detta hurrande av sången ”Ja, må hon leva”. 

Man hurrar vid jubileum, födelsedagar, studenter, någon som tagit examen, för Kungen, listan kan göras lång. Tittar man rent etikettsmässigt på hurrandet är det svårt att fastställa när det passar bäst, förutom vid just hyllningar. Det jubileum ni nu ska fira är ju för en avliden person och jag bedömer att en skål till hennes ära gott räcker. Ett hurra för en avliden person kan missuppfattas, men det förekommer säkert så jag kan inte säga att man alltid ska avstå.

Mitt råd blir att du nöjer dig med att utbringa en skål till personens ära, en skål där alla gästerna reser sig upp.

Klicka här för att läsa om hur man skålar >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

fråga:
Vi ska ha en liten begravning for min svärfar (sedan 34 år)med familj och de närmast anhöriga ca. 20-30 personer. Min svägerska (min mans syster) nämnde, vid hennes fars dödsbädd att hon har en ny sambo.
Hon separerade från sin förra man för något år sedan och vi har inte umgåtts pga den ”obalans” som uppstod när min svärfar insjuknade i Alzheimers för några år sedan.

Nu önskar hon att hennes nye man ska följa med vid begravningen vilket känns märkligt och lite obehagligt (svärmor tar alltid sin dotters parti). Men är det okej att introducera en ny relation
vid en så känsloladdad tidpunkt?

Svar:
Jag ska uppriktigt svara dig att jag begriper inte hur du resonerar.  Om din svägerska har en ny man och de är sambo och ett par, så var din svärfar även hans svärfar (om än inte genom äktenskap).

Att hon berättade detta vid faderns dödsbädd kan vara ett sätt att förmedla det även till honom, det är väl vackert tänkt? Kanske någon läsare då tänker, men han hade Alzheimers, då minns han ändå inte. Nej, det gjorde han inte, men i just det ögonblicket kände han samma glädje för sin dotter som alla andra. Minnet av detta försvann förvisso, men glädjen satt kvar. Kanske ända in i det sista.

Dessutom anser änkan, din svärmor, att det är ok med hans närvaro. Hon är närmast sörjande, så med vilken rätt anser du dig veta bättre? Jag tycker du ska tänka om, det finns nog med människor som småaktigt ägnar sin tid åt saker som de inte kan påverka, bli inte en av dessa utan gratulera din svägerska till en ny relation. Hälsa hennes nye man välkommen i familjen.

Klicka här för att läsa om begravning och dödsfall >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Är det absolut förbjudet att mosa potatis på sin tallrik?

Svar:
det finns inga förbud inom etikettens värld. Däremot finns det regler som används mer i vissa sammanhang, till exempel att inte mosa potatisen med gaffeln.

Det gör man inte på en finare eller mer formell middag och kanske inte heller på middag med vännerna. De flesta uppfattar det som ohyfsat, det ser inte trevligt ut och blir slafsigt på tallriken.

Men vad du sedan gör hemma vid ditt eget matbord, det är en annan sak och står dig fritt.

Klicka här för att läsa mer om bordsskick >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn