ÖVER 7700 VETT- & ETIKETTTIPS!

Fråga:
Undrar över hur man skall gå tillväga då min far är på Hospicehem men har önskat om vem han vill ha som gäster på sin begravning.

Han har givit mig namn på de han vill ha och planerat begravningen.  Jag skrev upp detta och han läste det och han undertecknade det själv.

Nu kan man inte längre få kontakt med honom, problemet är att hans syster som han aldrig umgåtts med,  ville han inte ha till sin begravning. Men hon kommer att gå emot hans vilja, sa hon till mig och kommer att ta sina alla barn och barnbarn med samt deras sambon och sin ex man .

Detta betyder att det kommer gäster som min far ej önskade . Hur skall jag gå till väga då min far önskade endast sin sambo, jag, min man och min bror och våra barn skulle närvara vid begravningen.

Svar:
Det är alltid ett dilemma och kanske får man förstå din fars syster också. Hon vill ta ett sista farväl av sin bror.

Om du väljer att inte låta henne närvara, då riskerar du att du att förlora relationen till henne. Vill du det? Om svaret är nej, då ska du uttrycka din fars sista önskan för henne och sedan får hon ta beslutet att gå emot den eller följa den. Det är inte ditt ansvar att se till att andra följer din fars uttryckliga begäran, du kan endast förmedla vad han bett om. Om din faster medvetet bortser från detta får hon stå för det beslutet, det är hennes ansvar.

Är ditt svar nej, jag bryr mig inte om en fortsatt relation med min faster, då kan du agera annorlunda. Eftersom din far skriftligen tydligt uttryck ett sista önskan, där begravningen ska ske i stillhet med endast er närvarande så gör ni upp detta med begravningsentreprenören. Ni annonserar först efteråt att  begravningen skett i stillhet och din faster med familj kan helt enkelt inte närvara då de ej blivit inbjudna.

Klicka här för att läsa min artikel om begravning och dödsfall >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
I min sfär har det blivit allt vanligare att människor skriver att någon är professionellt yrkesverksam. För mig låter det märkligt. Jag tycker att det bör stå professionellt verksam eller yrkesverksam. Jag bör kanske nämna att jag arbetar inom kultursektorn och att det bakom nämnda språkbruk kan finnas en vilja att understryka att man arbetar inom den s.k. professionella scenkonsten etc.

Vad anser du? Är det korrekt att skriva professionellt yrkesverksamma?

Svar:
Det är en intressant frågeställning, men den är kanske mer avsedd för språkvetare än rådgivare i vett och etikett.  Jag gissar att den som säger professionellt yrkesverksam kanske betonar betydelsen ”skicklighet”. Så avsikten blir  ”eliten inom sitt yrke”, mer än det du här tänker: ”yrkesmässigt yrkesverksam”.

Jag vet att det finns läsare som har stora kunskaper, så jag låter frågan ligga här och vänta in några kommentarer.

Klicka här för att läsa min artikel om vett och etikett vid skrivande >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Vilket är avståndet mellan kuverten vid dukning?

Svar:
Varje kuvert, eller om du väljer gäst, disponerar ett utrymme på ca 60 cm. Du dukar alltså för två personer på 120 cm och det inkluderar det avstånd du själv önskar mellan kuverten.

Om du tar en kuverttallrik, dukar med förrätts- och huvudrättsbestick hamnar du på ca 45 cm. Då får du ca 7,5 cm på vardera sidan för varje gäst. Vilket då blir 15 cm mellan kuverten.

Väljer du att dessutom duka med en assiett till vänster, eller med flera bestick krymper det avståndet något samtidigt som du får krympa dukningens bredd till kanske 40 cm.

Klicka här för att läsa min artikel om dukning >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Jag undrar vad den korrekta klädseln för en herre som går ensam på bal kan vara?

Svar:
Det beror givetvis på klädkoden som angivits, men till en bal brukar Smoking eller Frack vara vanliga sådana.  Finns ingen kod angiven är det enligt äldre formell tradition frack eller högtidsdräkt, men ring värden och fråga.

Klicka här för att läsa min guide till klädkoder >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Min väninna och jag ska på en mässa. Det är ett kvällsevent inslag för inspiration till bröllop. Nu undrar jag hur vi ska klä oss? Där finns allt från smycken till underkläder, så det är en blandning av allt.

Om vi tar en klänning, kan vi då använda strumpbyxor till våra högklackade skor med öppen tå, eller är öppen tå endast för sommarbruk? Desperat efter svar på vad som funkar.

Svar:
Svaret beror helt och hållet på vilken klädkod som angivits, men finns det ingen sådan angiven skulle jag rekommendera en nivå i stil med mörk kostymklänning. Strumpbyxor är inget som ”krävs”, det är en smaksak men de flesta upplever detta som mer ”klätt”. En sko med öppen tå är anpassad efter klädsel och kan mycket väl fungera inomhus tillsammans med en klänning av den här typen.

Klicka här för att läsa min översikt av klädkoder >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Mitt familjenamn har en gång i tiden varit adel och hela familjen (jag, min syster, mamma och pappa) har varsin släktring/adelsring. Vi har haft en liten diskussion hemma om vilket finger dessa ska bäras på? Samt om det är någon skillnad på om man är man eller kvinna?

Svar:
Det kan säkert vara skillnader mellan olika typer av ringar och dessutom blir svaret baserat på hur det var förr, idag gör vi inte samma skillnader på kvinnor och män och adeln har en helt annan ställning i samhället. Det kan alltså anses som lite föråldrat.

En adelsring, släktring eller signetring bars av mannen, oftast, på högra handens ringfinger. En släktring, en ärvd ring för kvinnan räknades som prydnadsring och bars på det sätt hon själv önskade.

Klicka här för att läsa mer om vigselringar >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Min mormor skall fira sin 75 års födelsedag. Då mormor är från Tyskland kommer det även finnas tyska släktingar. jag vet inte om etikett reglerna skiljer sig länderna emellan. Mormor vill servera osbricka efter huvudmålet och först senare servera tårta och kaffe.
Jag tycker det låter bättre med tårta och kaffe som ”efterrätt” och ostbrickan senare på eftermiddagen. Vad är rätt enligt vett och etikett. För mormor spelar ordningen egentligen ingen roll, utan hon vill bara ha rätt ordning för att inte skämmas för sina tyska släktingar.

Svar:
Först, ja det finns skillnader, men de är inte större än att det fungerar utmärkt med ”vår” etikett. Sedan ska man tänka på att de är på besök hos er, då är det ”er” etikett som gäller.

Du beskriver två synsätt, dels din mormors, där man åt middag med efterrätt. Sedan avvaktar man någon timme, männen kanske tittar på gården eller bara diskuterar, kvinnorna lite mer för sig. Sedan var det dags för kaffe och tårta. Allt detta för att gästerna inte skulle uppleva att man bjöd ”snålt”.

Ditt synsätt, vilket jag delar, är det mer moderna där kaffet och tårtan fungerar som en dessert. Det blir inte lika mycket och man äter inte så man nästan mår illa.

Men jag tycker att du ska låta mormor få avgöra hur hon vill ha det. Det är hennes dag och hennes vanor som ska styra. Oavsett – så kommer ni aldrig göra fel.

Klicka här för att läsa hur du dukar till middag >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Hjälp! En kamrat är på glid och behöver övertygas! Fråga: Skall man ha pressveck på skjortärmarna? Jag är skolad att detta inte passar sig i dom fina salongerna!

Svar:
Du menar ”Yuppie-veck”, de var populära på 80-talet och en symbol för den hårt arbetande finanskillen som alltid bar vit skjorta med slips, men inte hann att stryka dem ordentligt.
Nej, ska du stryka en skjorta snyggt, oavsett ”fina salonger” eller inte, ska det inte finnas några pressveck på ärmarna.

Klicka här för att läsa min artikel om vett och etikett vid skjorta >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Bjuden på middag hos landshövdingen, är kommunrepresentant. Skall jag ha med present?

Svar:
Jag föreslår att du skickar en blomma i förväg, gärna dagen innan, där du framför din och kommunens hälsning och skriver att det ska bli trevligt att träffas nästa dag. Sänd med ett kort som påminner om varifrån den kom. Därmed slipper landshövdingen att ta emot blommor på plats och är medveten att du kommer. Förenklar och förbättrar.

Klicka här för att läsa min artikel om presenter >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Varför inga armbågar på bordet? Söker ett svar.

Svar:
Det enkla svaret på det är förstås att det är ohyfsat och ser otrevligt ut.

Jag förmodar att svaret du vill ha är ur ett historiskt perspektiv. Ibland hör man ”När du lärt dig att äta utan att ha armbågarna på bordet, då kan du ha dem där”. En sanning med modifikation, men i grund och botten kan man väl säga att det har med omtanke om sin omgivning att göra.

In med armbågarna i sidorna så att inte övriga bordskamrater blir utsatta för dem. Som gäst har du oftast endast 60 cm att disponera.

Svaret är egentligen rent praktiskt,  om du har armbågarna är på bordet så hänger du över din tallrik och dina armbågar blir i vägen för övriga (särskilt om denna etikett inte fanns och alla skulle sitta så). Har dun dessutom långt hår så skulle det hänga ner i tallriken.  Sedan får vi inte glömma att det ser naturligtvis mer vårdat ut att sitta med rak rygg och kontrollerade armbågar.

Klicka här för att läsa mer om bordsskick >>

Anna Danielsson