ÖVER 7700 VETT- & ETIKETTTIPS!

Fråga:
Vi föraldrar separerade när sonen var bara 5 dagar . Min son har bott hos mig  sedan dess och pappan har träffat honom varannan helg, semester delar vi lika.

De två sista åren har det varit mycket bråk mellan min son och mig, angående pengar och data tider, hans pappa tycker att jag får mycket i underhåll  och att min son borde få mer saker än det han får idag.

Min son har det bra, men sedan hans pappa har sagt till honom att vi får för mycket pengar, har vi fått mer eller mindre ett helvete hemma och ingenting av det vi gör duger längre. Dessutom får vi höra att hans pappa har rätt i allt han säger.  Jag har bestämt mig för att låta min son bo med sin pappa, men min son vägrar total att flytta, han vill inte bo med sin far, vill inte gå till någon terapeut eller lyssna alls. Vi har haft socialjouren hemma, och de anser att min son är mycket envis och att de kan inte hjälpa i en sådan situation, vad kan man göra åt saken?

Svar:
Jag är inget annat än en en förälder och medmänniska, ingen specialist på denna typ av problem. Men jag kan dela med mig av det lilla jag tror mig kunna.

För det första ska du och sonens pappa, gärna med era respektive, träffas och på ett vuxet sätt diskutera sonens situation. Ni får försöka avstå från bråk och om underhåll inte redan går via Försäkringskassan, ska du försöka ta det den vägen. Då kommer de att betala ersättningen till dig och pappan får föra diskussionen med dem. Att som din sons pappa gör, diskutera underhåll med barnet, är rent förkastligt. Inget barn kan hantera detta, men er son tar på sig skulden för er osämja. Sätt dig gärna ner, visa sonen en enkel budget och förklara vart pengarna går. En 13-åring har ingen som helst uppfattning om sådant och pappas ord är lika viktiga som dina.

Ni måste visa honom att ni föräldrar är överens, lyfta bort skuldkänslorna och tydligt markera att ni älskar honom. En 13-åring klarar inte att hantera en sådan situation, så klart ni får ett helvete. Men det är inget mot vad er son upplever, tro mig!

Din son är tonåring, han ska snart påbörja sin frigörelse från er. Barn är kloka, de försöker spela ut föräldrarna mot varandra. Att säga att han ska bo hos sin pappa är helt fel, sluta med det, omedelbart! Med  den inställningen får du din son att må ännu sämre och känna sig ännu mindre älskad. Sätt dig ner, vare sig han bråkar eller skriker, förklara att du älskar honom och finns där – alltid. Säg att han aldrig ska behöva flytta, du är vuxen och det är ditt ansvar som förälder.

Sätt upp tydliga regler för TV och dataspel, vad som än händer så viker ni inte från detta. Han ska ha samma regler både hos sin far och hos dig. Ni måste komma överens (fråga fadern om han vill sonens bästa) och det är helt enkelt bara att dra ur sladden, ta bort datorn och säga ”din timme är slut”. 13-åringar behöver klara regler, oavsett skrik, gapande eller om han kallar er idioter. Men, erbjud honom alternativ. Läs läxor, gå och simma, laga mat- gör något tillsammans. Oavsett hans protester, för han inser ganska snabbt att han inte kommer att vinna om reglerna är tydliga.

Det förvånar mig att socialjouren inte ger dessa enkla råd, sedan handlar det inte om din son vill gå till terapeut eller inte. Det bestämmer du! Punkt!

Vänd dig till BUP – barnpsykiatrin, de har specialistkunskaper om sådant här. Det är du som bestämmer, inte din son. Här finns inget utrymme för samråd med sonen, vad vet han, en 13-åring?

Tydlighet, regler och ett klara besked om han är älskad och välkommen är vad er son behöver.  Lycka till!

Läs mer om barn

Mats Danielsson, etikett- och bemötandeexpert
Etikettdoktorn

Fråga:
Jag ska på min väns bröllop i helgen. Ska även filma vigseln. Så vill se bra ut framför publiken. Jag har en fin helsvart kostym. Och har testat med svart skjorta och röd slips. Och även en blå diskret duk i bröst fickan. Är detta okej med svart skjorta ? Jag själv tyckte det såg bra ut men de finns ju vissa saker man ska undvika. Vill bara kolla med nån som har lite mer kött på benen än mig själv.

Svar:
Om klädkoden är Kavaj eller mörk kostym ska du bära vit skjorta, svart skjorta fungerar inte på bröllop.

Läs mer om mörk kostym

Mats Danielsson, etikett och bemötandexpert
Etikettdoktorn

Fråga:
Om jag vill ordna en stor fest, men jag vet att den kommer bli dyr. Kan jag då ordna ett knytkalas eller att de tar med sig drycken så ordnar jag maten?

Svar:
De går utmärkt att förespråka ett knytkalas, men värdparet måste styra gästerna och ge dem besked om vad de kan ta med. Avarten är där alla tar med sig egen ”matlåda”. Värdparet kan föreslå t.ex. krabba kyckling, räkor eller vad som passar kalaset. Värdparet kan då t.ex. stå för måltidsdryckerna. Varianten på knytkalaset är som du skriver att gästerna tar med sig vinet och värdparet står för maten. Ännu ett alternativ är att värdparet står för lokaler disk m.m., gästerna tar med sig allt. Man kan även ha en subskriberad fest, det är en fest där gästerna betalar. En vanlig företeelse idag. Värdparet arrangerar, planerar, beräknar kostnaderna. Gästerna anmäler sig genom att betala för sig.

Läs mer i Etikettlexikon
Mats Danielsson, etikett- och bemötandeexpert
Etikettdoktorn

Fråga:
Vi är bjudna på stor fest med klädsel smoking & långklänning. Hur lång bör en långklänning vara? Kan det vara en modell som är kortare fram än bak där den kortare delen är ovan knä och den längre bak är ankellång?

Svar:
Det kan den vara, så länge som den inte är golvlång och vid är den ganska fri att utforma. En smokingklänning ska inte vara lika festlig i sin utformning som en frackklänning.  Om du väljer en kortare klänning, men den ska inte vara över knäet, så kan du låta den bli mer urringad. Vill du ha en mer glittrig och bararmad variant, så väljer du också en kortare modell.

Läs mer om lång klänning vid Smoking

Mats Danielsson, etikett- och bemötandeexpert
Etikettdoktorn

Fråga:
Jag är morbror till brudgummen vilken färg på slipsen eller flugan till smoking?

Svar:
Din relation till brudgummen påverkar inte klädseln. Slipsens färg är valfri, men jag brukar alltid rekommendera en mer diskret slips i bra material. Flugan till Smoking är alltid svart.

Läs mer om slipsknutar

Mats Danielsson, etikett- och bemötandexpert
Etikettdoktorn 

Fråga:
I Finland har det pågåt en kampanj ”älä kailota” eller ”hojta inte på svenska”. Kampanjen har fått ett pris från en Etikettförening. Kampanjens syfte har varit att man ska inte prata högt i sin telefon på almänna platser.
Både jag och min fru är drabbade av ljudöverkänslighet, menvi upplever besvären på helt olika sätt. Vi har svårt åka kollektivt på grund att det alltid finns vissa personer som antingen pratar högt i sin mobil eller resesällskap. Det går inte be folk prata tystare har det visat sig! Folk tar sig väldigt illa när man ber detta! Vi kan inte ta en fika i lugn och ro heller av samma orsak. Även personalen syndar! De sparkar stolar på plats vilket ger höga störande ljud, samt pratar med sina höga flickröster, både med kunderna och sins i mellan. Likaså pratar personalen vid kassorna för högt och när kunderna lämnar sina korgar vid kassan kastar dessa korgarna vilket ger ett högt oljud! Enligt min mening är tala högt ett etikettfel.

Svar:
Din fråga är väldigt lång och jag har kortat av den en del för att det ska bli tydligare. Givetvis innebär vår tillgänglighet överallt att det pratas högt både kors och tvärs. Kampanjen verkar vara en mycket bra idé! Hoppas den ger effekt.

Vissa grundläggande etikettregler har tagit form, som att inte prata för högt och för länge i t.ex kollektivtrafik ( men få bryr sig…). Vissa restauranger avböjer mobilsamtal och ber gästerna lämna bordet, tåg har tysta kupeér. Detta är enligt min mening  mycket vettiga åtgärder och ingår i normal artighet att inte störa andra. Däremot har försök på T-bana och bussar visat sig vara resultatlösa.

Tyvärr innebär ert handikapp, som ändå är ett ovanligt sådant, att man som medmänniska inte ser det. Att i yrket ständigt vara försiktig med alla ljud tror jag de flesta inser svårigheterna med. Givetvis förstår jag er svåra situation, men kanske ni ändå måste räkna med stolar som skrapar, människor som skrattar osv. Där kanske ni måste be, eller forskningen finner, hjälpmedel för att dämpa effekterna.

Grundregeln i all etikett är att inte påpeka människors misstag, det är detta ni uppfattar när era medmänniskor tar illa upp vid era framförda önskemål om tystare miljö. Det ni möter är inte elakhet, det är okunskap om ett ganska okänt handikapp. Jag har ingen lösning att erbjuda annat än råd som ni redan prövat och insett att det är svårt att få effekter av. Tyvärr!

Läs mer om telefonens vett och etikett

Mats Danielsson, etikett- och bemötandeexpert
Etikettdoktorn 

Fråga:
Min väninna och jag anlände till en musikfestival på ett café. Då var det fullt. Vi fick vänta, bland många andra, tills det blev artistbyte innan vi tilläts betala in oss. Folk vällde ut, antingen för att vädra upp sig eller gå hem. Milt kaos.

Inne i lokalen var ett typiskt pausläge; Folk hämtade förfriskningar och sträckte på benen. Vi hittade några lediga platser och slog oss ner på varsin stol. Efter ett tag kom en kvinna fram och förklarade (rätt bryskt) att hon och hennes man satt på de stolarna. Hon förväntade sig tydligt att vi skulle packa ihop och leta reda på andra platser.

Hur gör man när man vill behålla sina sittplatser i en dylik miljö? Kan man förvänta sig att återfå sina tidigare platser? Vad sägs om att ”panta” platsen med tex en kavaj över stolsryggen?

Svar:
I det läge som du beskriver, med folk som lämnar och går samt andra som bara tar en nypa frisk luft är det omöjligt att veta vilka platser som är upptagna utan att de är numrerade. Då får nog damen som lämnat platsen finna sig i det faktum att de blivit upptagna. För utan markering eller annat finns det inget som hindrar att du tar platsen.

Det bästa sättet är nog att be någon i sällskapet stanna kvar och ”hålla” platserna, samt att man som du förslår lämnar något i stolen som markering. Då blir det absolut bäst och den person som sitter kvar kan förklara att just dessa platser är upptagna av mitt sällskap. Så ”panta” platsen är en god idé!

Läs mer om vett och etikett på bio och teater

Mats Danielsson, etikett- och bemötandeexpert
Etikettdoktorn 

Fråga:
Jag arbetar på ett företag där vi har kontorslandskap, min kollega i båset intill mig är en väldig snäll person, men hon glömmer ständigt att vidarekoppla sin telefon, ta bort kaffekoppen och ibland hittar man fredagens illaluktande lunchpizza liggandes i hennes papperskorg. Vad ska jag göra, vill ju inte bli ovän med henne?

Svar:
Du ska, korrekt och vänligt, i ett enskilt samtal berätta för henne vad som påverkar hennes i övrigt goda intryck negativt. Fråga henne som vän och kollega hur hon tänker när hon lämnar telefonen. Det kan vara så att hon inte vet hur man vidarekopplar, det kan vara så att hon inte vet att papperskorgen inte töms förrän på måndagen. Sedan kan man givetvis fundera på om man överhuvudtaget ska äta sin lunch vid ett skrivbord i kontorslandskap. Men ta en sak i taget, försök få henne att förstå att bilden av henne blir bättre utan dessa irritationsmoment.

Därefter kan det vara bra om ni vid en arbetsplatsträff ber er chef hjälper er att sammanställa en ”komihåglista” för arbetet i landskapet.

Läs mer om kontorslandskapets etikett

Mats Danielsson, etikett- och bemötandeexpert
Etikettdoktorn

Fråga:
Jag är bjuden på en 30-årsfest med klädsel cocktailparty, då undrar jag vad det kan innebära för klädsel?

Svar:
Jag, detta är ännu en i raden av egenhändigt påhittade klädkoder som enbart förvirrar för gästerna. Men från 1970-talets slut började det komma en ny typ av Cocktailpartyn, tidigare var der fri klädsel då det mer var en ”förfest”. Men nu bjöds gästerna in till en speciell fest – gärna iklädda Smoking och Cocktailklänningar. Alltfler har tagit upp denna moderna variant av cocktailparty och det bjuds på snittar, vin och annan dryck. Man har således gått från en ganska enkel och okomplicerad bjudning till en fest med flera nivåer högre klädkod och mingel. Det har blivit en tillställning som kan upplevas som mer formell. Mannen har en relativt mörk kostym eller Smoking om det anges på inbjudan till ett större cocktailparty. I detta fallet har man hittat på en egen kod – så det är bara att gissa, men jag skulle föreslå Smoking.

Läs mer om Cocktailklädsel

Mats Danielsson, etikett- och bemötandeexpert
Etikettdoktorn 

Fråga:
Jag önskar svar på vad som gäller angående att ha present/blomma med vid personlig inbjudan till vernissage. Läser två liknande frågor på din block men blir förbryllad när du i det ena fallet svarar att en blomma eller vinflaska säkert uppskattas medan du i andra svaret anger att det inte behövs! Vad gäller?

Svar:
Jag beklagar den otydligheten. Förklaringen är att frågorna är ofta mer omfattande än vad som publiceras och därmed blir svaren olika. Men för dig som läsare blir det oklart . Det ska jag tänka på framöver och jag uppskattar att du gjort mig uppmärksam på detta.

Svaret är att man behöver inte ha med sig något på vernissage. Är det någon du har en relation till, en nära vän eller släkting  en liten present som en blomma eller en flaska vin bli  uppskattat. Blomman kan gärna vara i form av en lite grupp med ett kort i, så står den ett tag. en ingen kan förvänta sig en present – de flesta konstnärer uppskattar nog din närvaro mest av allt.

Läs mer om presenter

Mats Danielsson, etikett- och bemötandeexpert
Etikettdoktorn