ÖVER 7700 VETT- & ETIKETTTIPS!

Fråga:

Tal på bröllop, vad ska jag säga? Jag behöver hjälp att få ihop ett tal till yngsta sonens bröllop.

De har slagit samman trädgårdsvigsel med svärdotterns 30-års fest samt deras inflyttningsfest.

Så är inte säkert att det blir en massa tal och sådant men jag vill vara förberedd.

Svar:

Det låter klokt att du ändå förbereder ett tal och med tanke på om det blir något tillfälle för detta behöver du inte förbereda något längre tal.

Många ställer sig frågan om tal på bröllop, vad ska jag säga. Men det är oftast inget större bekymmer. Fundera på positiva saker som skett i hans liv.

Lägg in saker om hans hustru, som att hon är välkommen i familjen med mera. Tala om sådan du är bekant och känner dig trygg med.

Att hålla ett bröllopstal är en speciell uppgift. Här får några tips och exempel för att hjälpa dig skriva ett minnesvärt tal. Vill du se en video om hur du talar, så hittar du den här. 

Jag ger några konkreta tips här:

Personlig touch: Börja med att reflektera över ditt förhållande till din son. Dela några personliga minnen eller ögonblick som har påverkat dig och som du vill dela med brudparet.

Önska lycka: Önska brudparet all lycka i deras framtida äktenskap. Du kan säga något som: “Jag ger er alla mina gratulationer och jag hoppas att ni känner all kärlek och stöd för er båda som finns i det här rummet idag!”

Inkludera roliga minnen: Dela några roliga eller hjärtevärmande minnen från din sons liv. Kanske något från barndomen eller ungdomsåren som visar hans personlighet och karaktär.

Tacka gästerna: Avsluta med att tacka alla gäster för att de är där och fira denna speciella dagen tillsammans med er.

Kom ihåg att det viktigaste är att tala från hjärtat och att visa din kärlek och stöd för brudparet. Lycka till med talet!  Vill du ha hjälp med att skriva ett tal, så kan jag givetvis gör det också. Det tar jag betalt för och då kan du höra av dig.

Får man ta med barnen på festen, även om de inte bjudits in? Den som bjuder in till en fest, bjuder de man önskar och arrangerar därefter sin fest. Du kan inte som gäst ha synpunkter på vilka andra man bjuder, det avser såväl barn som vuxna. Att som gäst begära att man ska ta med egna gäster, som t.ex. egna barn, får anses som mycket ohyfsat. Genom att fråga tvingar man mer eller mindre värdfolket att svara att ”dina barn inte är välkomna”. Ta som exempel en fest där någon fyller jämnt. Vad ska barn göra på en sådan fest? Ska värdfolket ordna med ett “barnbord”? En orimlig begäran. Avböj och säg att du inte kan komma, då du inte kan lämna dina barn.

Fråga:

”Småbarnsföräldrar med barn skymde sikten, vad säger man?”

Var på ett musikaliskt framträdande som passade många åldersgrupper.

Det fanns både sittplatser och platser för stående publik.

En hel del föräldrar hade med sig mycket små barn, de kunde pga. ålder inte tillgodogöra sig musiken. Problemet var att många föräldrar lyfte upp barnen på axlarna så vi bakomvarande inte kunde se något.

Når mina favoritartister skulle uppträda kunde jag inte se något och det må så vara, men kunde heller inte höra dem eftersom barnfamiljerna framför struntade helt i dessa och pratade och höll på med sina barn.

Kan man säga åt dessa självupptagna föräldrar? De tar med för små barn som absolut inte kan få något av underhållningen, möjligtvis hade de intresse för att få med barnen i bilden från kameran som zoomade in.

Men då blev det istället en armbåge från barnet, rakt i mitt ansikte når telningen skulle vinka till kameran och pappa och mamma ivrigt hjälpte till.

Jag har tillsammans med mina vänner betalat ett ganska kostsamt inträde och så är det bara dessa självupptagna småbarnsföräldrar som ställer till det för oss andra.

Svar:

”ett sådant beteende är hänsynslöst mot andra besökare”

Småbarnsföräldrar med barn skymde sikten, vad säger man är en bra fråga. Många scenframträdanden som är populära medför sådana risker som du och dina vänner utsatts för.

Att föräldrar tar med sina små barn som rimligen inte ha något utbyte av musiken och trängseln är obetänksamt. Att därtill placera sina barn på axlarna trots att man vet att det finns publik bakom är inte särskilt genomtänkt.

Ja, snarast kan man väl uttrycka det som hänsynslöst mot andra. Mitt förslag är att du nästa gång, vänligt men bestämt säger ”ursäkta mig men nu skymmer du med ditt barn mig. När barnet sitter på dina axlar ser jag absolut ingenting”.

Säkert en mycket impopulär upplysning, men effektiv.

Därtill kan man väl säga att arrangören borde skapa tydliga ordningsregler, exempelvis att barn inte får lyftas upp på axlarna, eller kanske till och med att barn under en viss ålder inte får tas med.

Men det är en annan sak och kanske inte någon lösning på ditt bekymmer när du väl står där skymd och störd.

Fråga:

Gallskrikande barn, kan jag säga till föräldrarna? För ett tag sedan var jag och min man på ett litet hotell.

På morgonen vaknade vi av ett barn som gallskrek ute i korridoren.

Det var inte lyhört med tunna väggar där man hörde ett barn i rummet bredvid.

Det här barnet var i korridoren, om det var ensamt vet vi inte, men barnet fullkomligt gallskrek.

Kan man gå ut och be någon vuxen ta hand om sitt barn eller gå någon annanstans? En del föräldrar verkar inte bry sig.

Svar:

Det är ett bekymmer med gallskrikande barn, kan jag säga till föräldrarna? Vilket du definitivt kan men på ett annorlunda sätt.

Det du kan göra när det gäller andra som skriker och väsnas, oavsett om det är barn eller vuxna, är att gå dit och säga ”Är det något som hänt, någon skadad, det låter väldigt mycket så kan jag hjälpa till?”

Det får garanterat den eller de som skriker, eller föräldrarna, att inse att det här skrikandet och gapandet är inte acceptabelt.

Det kan ju vara så att föräldrarna skickat ut barnet i korridoren för att få stopp på gapandet? Men det kan ju också vara ett barn som gått vilse och letar efter mammas och pappas rum?

Med andra ord, du kan med god vett och etikett gå ut till det skrikande barnet och i förekommande fall hjälpa det – eller att de vuxna i barnets sällskap gör något åt situationen. Om barnet var ensamt kunde du ha försökt ta reda på dess rum, knackat på och sagt samma sak där, ”ert barn kanske har skadat sig, det skriker så förtvivlat, det kan ju vara något allvarligt bekymmer.”

Fråga:

Barnen bjudna, men inte mamma, vad göra?

Min dotter och son (båda omyndiga) har blivit inbjudna till deras väns 15-års fest.

Födelsedagsbarnets föräldrar har även ställt krav på barnen som de inte riktigt är bekväma vid men gör ändå, som en överraskningsdans osv.

Vid denna fest så är även en majoritet av de inbjudna vuxna och familjer (alkohol finns).

Det jag undrar är om jag som förälder borde ha rätten att få komma, i mån av att ansvara och se efter mina barn?

Jag har inte fått ett svar från den som bjudit att jag är välkommen.

Svar:

Nu vet jag inte när du beskriver barnen bjudna, men inte mamma, vad göra. Detta om dina barn också är i 15-årsåldern.

Oavsett så har förmodligen värdfolket ansett att det är tillräckligt med vuxna på plats för att också ta ansvar för barnen.

Är dina barn i samma ålder lär det knappast vara något bekymmer, 15-åringar klarar sig ofta väldigt bra utan förälder. Om det inte finns särskilda behov.

Med vuxna närvarande verkar det hela vara tryggt och du kan inte fråga om du får vara med. Det finns ingen ”rätt” att begära att få vara med på en fest och du bjuder aldrig in dig själv, det är mycket ohyfsat och dålig etikett.

Det enda du kan göra, om du bedömer att dina barn inte klarar sig utan dig, är att du tackar nej för deras räkning. Får du frågan varför detta nej, så svarar du att du vill vara med dina barn.

Då kan värdfolket svara ”Vad synd, då får det bli en annan gång” eller ”Ja, men kom du också!”.

Fråga:

Klädsel prästvigning?

Men hur ska man klä sig som ung kille bjuden på prästvigning?

Svar:

Om du som ung kille deltar då kan din klädsel prästvigning variera lite beroende på din ålder.

En prästvigning är ingen formell fest, men ändå en högtid och en speciell stund.

Därför skulle jag som svaret på din fråga vilken klädsel ska jag som gäst bära vid prästvigning rekommendera något mer formellt.

Är du fullvuxen, kan 17-19 år eller äldre, då kan en mörk kostym passa bra.

En mörk kostym innebär mörk byxa och kavaj i samma tyg med samma färg. Formella tillställningar, bröllop och högtider innebär alltid vit skjorta. Vid mindre formella tillställningar, som denna, fungerar en diskret färgad skjorta.

Är du yngre, så får du ta det finaste du har i garderoben. Att köpa nya kläder för en kille som växer är inget man som förälder behöver göra.

Fråga:

Sluta ge bort presenter?

Varje år har jag och min man (som själva inte har några barn) givit bort julklappar och födelsedagspresenter till alla våra syskons barn.

På senare år har några av dom nu börjat bli stora, myndiga och unga vuxna och allt de önskar sig nu är pengar.

Det roliga med att ge bort en mycket önskad leksak eller pryl känns nu bara som ett slentrian-givande av pengar, vilket för mig helt förlorat sitt syfte och charm.

Speciellt när man ibland inte ens får ett tack efteråt.

Så min fråga är, är det OK att helt plötsligt bara sluta Swisha pengar till dessa stora barn på födelsedagar och till jul ?

Eller är det snyggast att meddela att så är fallet, och isåfall, hur säger man det på ett bra sätt utan att uppfattas som att man är en snåljåp?

Svar:

Javisst kan ni sluta ge bort presenter, inga bekymmer med den saken.

Det ni kan göra är att bara säga att eftersom de nu är vuxna/myndiga etc så är det enklast för alla om ni från och med nu avstår från att ge varandra presenter.

På det viset slipper era unga, vuxna syskonbarn tänka på vad de ska köpa till er.

Vilket jag undrar om de gjort tidigare. Det sänder ju även en signal att ett uppskattande tack hade varit trevligt.

Alternativt låter ni meddela att ni tycker att det under många år varit roligt att fundera ut och ge presenter. Att nu enbart ge pengar, som de flesta önskar, känns inte lika roligt. Därför, med tidigare motivering om åldrar, väljer ni att avsluta detta.

Får ni frågan, varför ni slutat ge, så kan ni diskret nämna at ni inte upplevt det som särskilt viktigt då de sällan hör av sig efter presenterna. Så ni trodde inte att det var så viktigt.

Fråga:

Exmaken lämnar mig inte ifred, vad göra?

Min exmake har haft många jobbiga gränsöverskridande saker för sig efter vår skilsmässa men det mesta har åtminstone lugnat ner sig nu.

En sak han fortsätter göra är att i stort sett komma på alla av min körs uppsjungningar i kyrkorna i min närhet.

Oftast kommer han med min dotter, men jag tycker det känns för intimt och jobbigt.

De andra i kören har ibland sina nuvarande makar och familjer i bänkarna men mitt ex är nästan alltid där.

Jag är jätteglad när min dotter kommer men mår inte bra av att exet sitter bredvid.

Hur ses detta på rent etikettmässigt?

Svar:

Den första frågan du måste ställa dig är, exmaken lämnar mig inte ifred, men är det han eller dottern som önskar närvaron?

Är det er dotter som ber pappa följa med, då kommer ju allt i en annan dager.

Om din exmake tar med er dotter för att han ska få närvara, då är det något som inte stämmer i hans beteende.

Då använder han er dotter som argument för att besöka, störa eller på annat sätt följa dig och det är definitivt inte ok!

Om ni kan prata med varandra, så börja där. Säg som det är, ni är skilda och du har inte behov av hans närvaro.

Uppmana honom att avstå och om ni inte kan föra ett förnuftigt samtal så får du helt enkel meddela honom att han är inte välkommen och beteendet inte är önskvärt.

Är det dottern som vill ha med pappa, då kanske ni får prata om en annan lösning.

Vill du att dottern ska vara där, då kanske du eller någon annan får följa med henne.

Fråga:

Är det fel att, vid barndop/namngivning, ta släktnamn från bara ena sidan?

Min mor hävdar att det är vett och etikett att ge namn från varannan sida men jag har inte hört något liknande och finner det konstigt.

Måste vi ge barnet ett namn från varannan sida enligt vett och etikett?

Jag vill inte ge släktnamn och min man vill, därför har vi valt att komma på ett gemensamt tilltalsnamn och två andra namn som vi får vardera bestämma där jag inte kan säga något om hans val och han inte om mitt val.

Svar:

Svaret på din fråga är det fel att, vid barndop/namngivning, ta släktnamn från bara ena sidan, blir ett enkelt nej.

Det finns inga som helst vett och etikettsregler som påverkar detta ert val av namn.

Däremot är det väldigt vanligt och ofta förekommande att föräldrarna väljer ett av barnets namn utifrån släktens tradition.

Men ni är barnets föräldrar, ni avgör och om ert barn i framtiden väljer att lägga till eller ta bort något av namnen, så är det fullt möjligt.

Att ni sedan, er föräldrar emellan, väljer att ge barnet extra namn som ni inte ens berättar för varandra kan ställa till det lite.

Borde ni inte som föräldrar prata ihop er först, så ni plötsligen vid namngivning eller dop bara står där och ifrågasätter den andres val.

För kom ihåg, ert barn ska bära dessa namn resten av livet om hen inte väljer att ändra som jag förut skrivit.