ÖVER 7700 VETT- & ETIKETTTIPS!

Fråga:
Varför får man inte ha armbågarna på bordet?

Känns inte denna märkliga regel förlegad?

Vad är det för fult med armbågarna?

Svar:
Tänk om jag svarar dig att det är ok! Men det kräver sin förklaring.

Alla har nog som barn lärt sig uttryck som ”hus behöver inte stöttas” eller ”bordet behöver ingen hjälp att stå”.

Allt med syftet att man sitter inte med armbågarna på bordet, detta med bakgrunden att man förr vid gott bordsskick satt upprätt utan att behöva vila sig eller stötta sig.

Det gällde att visa att man hade en prydlig och fin hållning och då dög det inte att luta sig och se trött ut.

Den rent praktiska bakgrunden är att man har vid en middag normalt ca 60 cm per kuvert, om samtliga gäster satt med armbågarna uppe på bordet fanns det inte plats för alla.

Så här har du svaret, man ville inte visa sig trött, man skulle se prydlig ut och det finns inte plats för allas armbågar.

Men om jag då skriver att det är ok med armbågarna, då ser jag det utifrån dagens synsätt.

Vi har mer plats vid bordet och en betydligt lättsammare syn på vad som är god stil.

Om en gäst mot slutet av en middag, sitter diskret och med armbågen nära den egna kroppen är det ingen som reagerar, snarare är det överallt accepterat att stödja sig med armbågen.

Läs mer i min artikel om bordsskick >>

Den här frågan tillhör gruppen bordsskick

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Fråga:
Min fråga till dig är om servetten ska ligga kvar i knät mellan måltiderna?

Är det OK att lägga upp den när alla har ätit upp t.ex varmrätten för att sedan lägga tillbaka den när desserten serveras?

Svar:
Servetten läggs i knät när man börjar måltiden och ligger kvar där hela tiden.

Undantaget är om du reser dig upp, då placeras den på stolen.

Det är endast värd eller värdinna som placerar servetten på bordet och då som en markering att måltiden är över.

Läs mer i min artikel om bordsskick >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson
 

Fråga:
Vid överlämnandet av en gåva vem tackar man först?

Jag fick en gåva i ett kuvert av min mor och far, där min far överlämnade kuvertet.

Han hade skrivit texten på kuvertet och skrivit ut checken som låg i, så vem tackar man först?

Svar:
Om presenten är gemensam från dina föräldrar så spelar det överhuvudtaget ingen roll vem av dem du tackar först.

Snarare skulle jag vilja påstå att den som överlämnar en present inte ens ska fundera på vem som ska bli tackad först, det innebär att tackandet får större betydelse än gåvan i sig.

Naturligt blir det oftast så att den som överlämnar presenter får det första tacket, då man säger ”tack” när man tar emot den.

Öppnas presenten direkt och man ser att det var något speciellt, kanske man då tackar extra som i ditt fall.

Men jag vill inte ens tro att föräldrar  bryr sig om ”turordningen” när de givit något tillsammans.

Så svaret blir – det har ingen betydelse vem som tackas först.

Läs mer i min artikel om att tacka >>

Etikettdoktorn  Mats Danielsson

Fråga:
Min gamla moster skall begravas och min mor är hennes närmsta anhörig.

Mamma är över 90 år och orkar inte åka på begravningen som ligger flera timmars bilresa bort.

Är det OK om jag ställer upp en videokamera på ett stativ i hörnet på kapellet och filmar begravningen så att jag kan visa den för mamma efteråt?

Kameran är ljudlös och har ingen blixt eller annat ljus.

Svar:
Om övriga anhöriga och prästen accepterar detta ska det knappast möta något hinder.

Du måste alltså ta kontakt med dessa i förväg.

Det är bra att informera gästerna om kamerans närvaro, det kan vara så att någon inte vill vara med.

Läs mer om begravning

Etikettdoktorn  Mats Danielsson

Fråga:
Egentligen vet jag inte om min fråga hör till etikett eller relationsproblem.

Semester tillsammans, jag godkänner avgiften för resan (men min pojkvän väljer dyrare hotel och betalar mellanskillnad). Så länge tycker jag är ok.

På plats tillkommer utgifter för julfirandet, båtutflykt, drinkar i baren, taxiresor till stan som han betalar.

Under tiden bjuder jag på billigare spabehandlingar, betalar inträdesavgifter etc.

Jag försöker bidra i alla fall med lite. På slutet av resan frågar jag hur mycket skyldig är jag för båtutflykt ( ganska dyrt men jag var beredd att bekosta det själv).

Han svarar att jag får se det imorgon när hotellets räkning blir klar.

Nästa dag visar han mig hela räkningen och jag börjar förstå att han vill att jag skall dela hela notan. Jag blev väldigt, väldigt ledsen.

Vill tillägga att min pojkvän tjänar mycket mer än jag gör eftersom han är hög chef. Jag tänker betala min del av hela notan (inte bara utflykten) eftersom jag är mycket stolt.

Jag är väldigt ledsen och funderar om han är rätt person för mig. Jag tycker att han är snål och inte är någon gentleman.

Svar:
Det spelar ingen roll om det är etikett eller relationsproblem jag ska försöka svara ändå.

Men det viktiga är att oavsett mitt svar måste du följa det som du känner och vill. Det kan inga svar i världen ändra på, jag kan enbart ge dig min syn på ditt/ert dilemma.

Det största bekymret är att ni inte pratat igenom finansieringen innan ni reste, det kan helt enkelt vara så att ni har olika uppfattningar om vad ni beslutat och hans tolkning kan vara utifrån en annan syn på detta.

Han kanske trodde att du ville vara med och betala (du betonar att du är stolt och det lär han vara medveten om) och ställde frågan utifrån den tankegången.

Kan det vara så att han helt enkelt inte förstått hur du resonerar och gjort det han trodde att du önskade. Då är han sannolikt helt omedveten om sitt ”klavertramp”.

Skulle det vara så att han helt enkelt är så ekonomisk att han inte bryr sig utan ser enbart till kostnaderna och vill att du ska ta ”din del”, då är han ute på hal is. Men vet du det?

Därför tycker jag att du ska betona att du gärna betalar din del, men fråga honom samtidigt ”Hur tänkte du?”. Berätta att du kanske uppfattat fördelningen av kostnaderna så som du beskriver.

Ge honom chansen att se sitt eventuella ”misstag” eller stå för sin åsikt att ni delar lika oavsett om du har råd eller inte.

Det vore ytterst olyckligt om du bryter upp pga av ett missförstånd, men samtidigt får du ett klargörande.

Därefter får du ta ställning till om han är den du vill leva tillsammans med. Mitt råd är helt enkelt – ni måste prata med varandra. Lycka till!

Läs mer i min artikel om  kärlek och dess vett och etikett >>

Etikettdoktorn  Mats Danielsson

Fråga:
Min pappa och hans sambo ska gifta sig i mars.

Jag ska hålla ett tal och undrar vad jag bör säga?

Min pappa betyder allt för mig! Hans sambo har funnits i mitt liv i 15 år men vi har inte alltid kommit överens och vår relation har varit lite upp och ner den senaste tiden.

Vill även försöka få med mina småsyskon på ett (då min pappa och hans sambo önskat detta).

Min lillebror är 12 år och lillasyster 8 år, vad kan de säga?

Svar:
Du ska hålla ett tal på max 3-5 minuter.

Innehållet, det kan inte jag säga, för jag känner inte din pappa.

Men berätta varför han är en bra pappa och hans ´fru inkluderar du genom att lägga in varför du tror att hon kan göra honom till en än mer bra pappa.

Dina syskon kanske du kan lyfta in genom att kan läsa någon rad var ur en dikt du tar med i talet.

Klicka här för att läsa min artikel med tips för en talare >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Fråga:
Vi ska delta på min mans svågers begravning och vill skicka en blomma tillsammans med våra tre vuxna barn.

Tänkte en hög dekoration med band.

Undrar nu om det verkar för mycket, är det bara nära anhöriga som väljer sådana?

Svar:
Större blomsterarrangemang brukar förses med ett band.

Storleken på blomman kanske inte ska överträffa de närmstas arrangemang.

Men en enkel lösning är ju att ringa begravningsbyrån, fråga var andra blommor beställts och via den butiken be dem göra ett passande arrangemang.

Klicka här för att läsa min artikel om blommor på begravning >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Fråga:
Jag är bjuden till min brors 70-årskalas men kan ej närvara, skall jag skicka en present ändå eller räcker det med en blomma?’

Svar:
Det är din bror, du känner honom bäst och vet bättre än jag vad han kommer att uppskatta.

Eller har ni så sällan kontakt att du inte vet detta, då kan det säkert räcka med en blomma.

Fundera på vad hade du själv uppskattat från honom?

Jag själv hade vidtalat någon annan släkting att ta med min present, alternativt givit en gåva till välgörenhet i hans namn och skickat en blomma.

Klicka här för att läsa min artikel om när man ger en present >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Fråga:
Det har blivit vanligt att man i kyrkan ska handhälsa på de människor som sitter runt omkring en i kyrkan, innan nattvarden.

Prästen säger Herrens frid och då ska alla handhälsa och önska detsamma till varandra.

Men jag vill inte ta människor i hand eftersom jag har nedsatt immunförsvar.

Infektioner blir väldigt allvarliga för mig och det har lett till att jag har bacillskräck.

Jag tycker inte det räcker att ha med sig en våtservett  jag vill tvätta händerna och desinficera dem.

Jag har försökt att hålla ihop händerna och nicka mot folk men de sträcker fram sina händer och många ser ogillande ut när jag inte tar emot handhälsningen.

Men jag vill så gärna ta emot nattvarden men nu har det blivit så att jag stressar upp mig och vet varken ut eller in. Har ni något råd att ge mig hur kan kan hantera detta?

Svar:
 Jag kan förstå ditt dilemma om det förväntas att du ska samtliga närvarande i hand, men samtidigt inte kan göra detta.

Det finns även olika traditioner inom olika kyrkor, de är inte så enkla att förändra.

Det första jag ändå skulle råda dig till i din situation är att ta kontakt med prästen i er församling.

Jag gissar att du är en regelbunden besökare i er kyrka och därmed har ni en relation till varandra. Diskutera dilemmat med honom eller henne och se om det kan ske en förändring, kanske med en grupp som tar nattvarden utan att handhälsa på varandra.

Ett annat alternativ är att du helt enkelt bär någon handske under nattvarden, det finns många fina och tunna skinnhandskar för inomhusbruk.

Rent medicinskt kan du istället välja att ha en lite flaska handsprit i din handväska och efteråt kan du sprita dina händer, då klarar du dig bättre än med en våtservett.

Om inget av dessa alternativ fungerar, då får du göra som idag och samtidigt säga som det är: ”pga infektionskänslighet kan jag tyvärr inte ta er i hand”.

Dina vänner i kyrkan lär ju sig efter ett tag och de som händelsevis ser på ditt agerande med ogillande kanske skulle ta sig en funderare på hur de följer sitt budskap mot en medmänniska.

Då ligger problemet hos dem och inte hos dig.

Läs mer i min artikel om hälsning och presentation >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Fråga:
Jag ska med min dotter på barnkalas.

Nu har de skrivit maskerad på inbjudan.

Behover min dotter klä ut sig?

Svar:
Står det maskerad, så är det att betrakta som en klädkod och den ska man alltid försöka hålla för allas trevnad (och hon skulle nog själv bli ledsen om hon inte är utklädd när alla de andra barnen är det).

Om ni inte hinner köpa in något, inte har pengar eller av andra orsaker inte tycker om att klä ut barnet, så tänk på att det inte behöver vara så avancerat.

Snickarbyxor och keps, så är hon utklädd till Emil i Lönneberga, sy fast ett par strumpor i ett pannband och måla en dit en nos, så är hon en hund, papperskrona och kjol, så är hon en prinsessa o.s.v.

Möjligheterna är oändliga.

Klicka här för att läsa fler av mina artiklar om barn >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson