Disputation – vilken text på gratulationskort?

Fråga:
Är inbjuden till en disputationsfest tillsammans med arbetskamrater.

Vi har köpt en gemensam present till recipienten.

Min fråga vad man skriver överst på kortet, förutom namn på givarna?

Svar:
Det behövs inga stora saker, kanske som Grattis!, Lycka till! eller Bra gjort, vi beundrar dig!

Därunder skriver ni era namn.

Klicka här för att läsa min artikel om disputationsfest >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson 

Inbjudan får man ta med oanmälda gäster eller överraska utan anmälan?

Fråga:
Är det okej att dyka upp som överraskning på ett bröllop som man en gång tackat nej till?

Svar:
Till kyrkan kan alla komma, det är helt i sin ordning.

Att komma oanmäld till en fest går inte för sig, det finns ju inget planerat för denna gäst och anses som ohyfsat.

Klicka här för att läsa min artikel om att komma oanmäld >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

 

Bröllop – hur dags är ett förmiddagsbröllop?

Fråga:
Vilken tid är lämpligast för ett s.k. lunchbröllop/förmiddagsbröllop med efterföljande mottagning med enklare förtäring för enbart inbjudna nära släktingar (ca. 10 pers.)

Svar:
Ett förmiddagsbröllop innebär ett bröllop med efterföljande lunch, dock senast kl. 15.00

Då kan ni fritt välja innan denna tid.

Klicka här för att läsa min artikel om förmiddagsbröllop >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Bröllop – hur klär vi oss vid kostym och aftonklänning?

Fråga:
Blivit bjuden på bröllop där klädkoden är Kostym / Aftonklänning.

Hur bör man tolka detta?

Bättre för oss båda i paret att klä oss för ”fint” eller att båda klär sig enligt klädkod Kostym?

Svar:
Ska jag hårdra klädkoden har ni blivit inbjudna till maskeradklädsel för honom och Smokingklädsel för henne.

Klädkoden kostym finns inte och betyder ursprungligen ”maskeradkostym”.

Nåväl, inbjudaren har säkert tänkt lite fel och avser Kavaj.

Mitt råd blir att mannen bär mörk kostym och kvinnan en ankellång klänning.

Klicka här för att läsa min artikel om klädkoderna >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Bemötande – i vården, varför betonas det inte mer?

Fråga:
Såg att du hade föreläsningar om bemötande i vården, vi har suttit på jobbet och diskuterat detta och vi ser ju att det betonas i alla möjliga sammanhang.

Men det verkar aldrig hända något.

Min fråga blir hur mycket du föreläser om detta, är det små grupper eller bara stora.

Vi planerar föreslå vår chef att be dig prata om det, gör du det?

Svar:
Jag föreläser för alla grupper som önskar, både i stort och smått.

En blick, ett leende, en nick eller bara en klapp är lika betydelsefulla som orden som utväxlas. Det skapar förtroende.

I en vårdsituation måste du på kort tid bygga en förtroendefull relation.

Förtroendet för vårdgivaren avgör hur framgångsrik behandlingen blir – har patienten förtroende för sin vårdgivare kommer patienten också att fullfölja vårdgivarens instruktioner och behandlingsplan.

Det kan även vara intern etikett, hur man är mot varandra speglas även mot patienten, vårdtagaren, boenden, brukaren eller vad ni än säger.

Så det är bara att kontakta mig, välkomna!

Läs mer i min artikel om framgångsrikt bemötande i vården >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Vett och etikett på jobbet – chefen har dåligt bemötande, vad göra?

Fråga:
Min fråga kanske inte platsar här men i sådana fall kan du väl vänligen utesluta den.

Min avdelningschef – tidigare jämställd kollega – är inte populär.

Hon är en humörstyrd perfektionist och en paragrafryttare som kan alla regler men skapar egna när hon så tycker.

Negativ kritik bemöter hon med vrede och hon kräver specifika underlag för allt som inte är positivt.

Avdelningen mår bäst när hon är frånvarande (semester, möten eller vad det nu är).

Hon är den förste att deltaga på privata/sociala tillställningar vilket har medfört att flera andra inte kommer, på grund av hennes närvaro.

Högste chefen uppskattar henne högt och har ingen vilja att lyssna på det som de fackliga företrädarna försökt framföra.

Så, en tidigare stark och positiv arbetsplats är numera fylld av ”negativt chefsprat” och sämre mående. Vi vet inte hur vi ska gå vidare.

Svar:
Visst kan du ställa denna fråga här, vi arbetar med bemötandefrågor och arrangerar utbildningar i detta.

Der finns alltid personer som ibland befordras till sin ”inkompetensnivå”. Då får man välja på att aktivt vilja medverka till förändring, eller fortsätta lida tills det går åt skogen.

Det senare är ingen bra lösning för någon. Välj att aktivt ta ansvar för er arbetsplats, även om det kan ta emot. Mitt råd är kortfattat och inget är enkelt, pröva er fram.

Först och främst måste ni försöka sluta med negativt chefsprat. Det leder absolut ingen vart, det enda som händer är att ni hamnar i en negativ spiral.

Ni avvecklas snarare än utvecklas, detta är ert ansvar som medarbetare. Er chef är troligen osäker i sin roll och hon saknar ert stöd.

Försök även att se vad som är positivt hos er chef, det finns säkert en anledning till att ledningen uppskattar hennes kompetens.

Att chefen ber om konkreta exempel på saker som inte fungerar är helt naturligt.

Ni måste därför, var och en när en ”regel” förändras ställa henne frågan om när och hur detta ändrades. Gör det omgående, sakligt, enskilt och i lugn och ro och var inte arg. Referera till hur ni gjort tidigare.

Det ska vara konstruktivt och väl underbyggt, gör det också i ”JAG-budskap”. Inte ”MAN” säger att vi gjort så här… Säg istället att: ”JAG har fått detta beskedet, är det ändrat?”

Ni måste var och en ta ansvar. Inför medarbetarsamtal ska ni noga förbereda er på positiva sidor och det som inte fungerar hos chefen. Ännu en gång, använd konkreta exempel.

På en eller flera arbetsplatsträffar bör ni ta upp vilka värdegrunder ni har och vad ert gemensamma mål med verksamheten är.

Ni måste diskutera styrkor, svagheter, möjligheter och hot för att nå målen. Då kan alla typer av problem komma upp och ni ska
be chefen leda er.

Vid behov kan hon fråga någon extern part komma in och hjälpa till, men ge er chef chansen.

Er chefs önskan om medverkan i sociala sammanhang tycker jag tyder på en vilja att vara en del av ert team.

Hon strävar efter kontakter och det är sannolikt så att hon känner ert motstånd på jobbet.

Där tror jag att ni har en öppning att hjälpa henne framåt i ledarskapet. Min gissning är att hon då känner ert stöd och blir mindre osäker i de beslut hon måste fatta. Ibland positiva, men även negativa saker.

Klicka här för att läsa min artikel om bemötande >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Netikett – hur snabbt ska man svara på ett mail?

Fråga:
Det är ju oförskämt att inte svara på tilltal men hur är det när det gäller mejl?

Har jag rätt att förvänta mig ett svar om jag skickar ett mejl till en person som jag har en vänskaplig och/eller yrkesmässig relation till.

Svar:
Utan tvekan ska man förvänta sig ett svar, eller mer rätt, man ska som mottagare svara inom 24 tim om det är som bäst.

Autosvar om du är borta är ok som svar.

Sedan man som avsändare kan förhöra sig lite artigt om ”mitt mail kom fram?”

Det kan ju finnas andra förklaringar än enbart dålig stil.

Klicka här för att läsa min artikel om e-postetikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

 

Klädkod – kan jag bära glitter vid klädsel Kavaj på bröllop?

Fråga:
Jag ska på ett större bröllop med klädkod Kavaj.

Tänkte ha en knälång ljus, ”pastell-rosa”spets klänning.

Kan jag ha en ganska diskret glittrig clutch/ kuvertväska till för att matcha en scarf i kyrkan med sparsamt glitter på?

Eller är det bättre med mer nedtonad väska/ scarf?

Svar:
Det är fritt val av både färger och mönster vid klädkod Kavaj (läs mörk kostymklänning)

Två undantag, helsvart och helvitt ska undvikas.

Den ena för att det är begravningsfärg och den andra då vitt är brudens privilegium.

Så svaret är ja till din väska och scarf.

Klicka här för att läsa min artikel om mörk kostymklänning >> 

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Artighet – idiotiskt att säga ”Det behövs inte!”, eller vad tycker du?

Fråga:
Jag är en tjej som ofta försöker vara lite artig, även mot andra tjejer. Inte sällan när jag t.ex. ska hålla upp en dörr bara fnyser de och säger ”Jag klarar det själv!”.

Vad är det för fel egentligen?

Svar:
Människor som brister i sin tillit till sig själva, saknar ofta självförtroendet att kunna ta emot en artighet eller uppmärksamhet.

Istället lyser osäkerheten igenom och då blir det trista svar som ”Det är inte nödvändigt” eller som du beskrev.

Jag skulle vilja påstå att idiotiska kommentarer som ”Jag klara det själv!”  eller ”Det behövs inte ” är både svåra och omöjliga att hantera.

Så när man stöter på den osäkra människans oförskämdhet kan man ibland säga ”Ursäkta det var inte meningen att besvära” eller någon annan liknande artighet.

Förhoppningsvis begriper den oartiga denna lilla vink.

Om inte – tja då får man bortse från det hela och låta det passera. Slösa ingen energi på andras dumheter.

Klicka här för att läsa om etikett människor emellan >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson