ÖVER 7700 VETT- & ETIKETTTIPS!

Fråga:
Hur stort/litet sällskap runt bordet kräver etiketten att en i taget pratar och alla andra lyssnar?

Svar:
Det finns inga angivna gränser, men det brukar vara normalt att 3-4 personer kan följa med i samtalet. Är ni 8-10 stycken blir det genast svårt för de som sitter längst bort att hänga med. Vill man som den som ”har ordet” att samtliga ska lyssna får man försöka höja rösten eller fråga om de hör.

Läs min artikel om samtalets vett och etikett >> 

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Jag har fått höra att min farmor inte gav dricks när hon gick på restaurang.
Anledningen till det var att det skulle vara fult att ge dricks.
Var kommer det ifrån? Eller är det bara något som sagt för att hon velat ha en anledning till att inte ge dricks?

Svar:
Din farmor var säkert en klok kvinna och hon hade nog sina skäl, men i detta fall hade hon fel. Det bygger på en ganska vanlig missuppfattning. Förr avlönades serveringspersonalen med så kallad serveringsavgift, inte dricks.

Denna serveringsavgift tidigare, var 10% och togs efter förhandlingar bort 1993.  Den inkluderades i priset och personalen fick fast lön. Det är denna avgift som många tror idag är en dricks som är ”inbakad” i priset. Det är som du ser en felaktig tolkning.

Det finns således inget som hindrar att du ger dricks idag. Är du nöjd ger du det som ett tecken uppskattning, 5-10% av notan brukar vara en bra tumregel.

Klicka här för att läsa min artikel om dricks >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Besticken, hur lägger man dem under måltiden? Vi tvistar lite hemma om hur det skall vara. Kan du, Etikettdoktorn hjälpa oss att klara upp begreppen?

Svar:
Besticken lägger man alltid på tallriken, dvs. ingen del skall vila på bordet. Under måltiden, när du tagit paus för att fortsätta äta lägger du gaffel/kniv klockan tjugo i fyra. När du ätit klart lägger du kniv/gaffel samlade klockan fem i halv fem.

Klicka här för att läsa min artikel om att äta korrekt >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
I vilken ordning ska talen hållas på ett bröllop. Brudens far, brudens mor eller brudgummens far osv. När kommer det in spex mm?

Svar:
Brudens far börjar, sedan fortsätter brudgummens far. Därefter kanske någon äldre släkting och sedan en arbetsgivare, mödrarna om de vill hålla tal och sedan i en fallande skala med syskon, vänner marskalkar, brudtärnor osv. Det är här i slutet som spex är ok, när de allvarliga talen klarats av.

Klicka här för att läsa min artikel om talordning vid bröllop >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Vi ska bjuda till coctailparty och funderar på om vi ska skriva klädkod på inbjudan eller om det är underförstått (jag tänker smoking eller motsvarande).

Svar:
Egentligen är cocktailparty underförstått valfri klädsel, då det står för en fest som man går till lite utifrån varifrån man kommer eller vart man ska går (som en förfest).  Men från 1970-talets slut började det komma en ny typ av Cocktailpartyn, nu bjöds gästerna in till en speciell fest – gärna iklädda Smoking och Cocktailklänningar. Vi har gått från en ganska enkel och okomplicerad bjudning till en fest med flera nivåer högre klädkod och mingel. Det har blivit en tillställning som kan upplevas som mer formell. Därför kan en klädkod behövas, inte för att man ska vara klädd på ett speciellt sätt, utan för att gästerna lättare ska förstå hur de kan klä sig. Då kan en kod underlätta, som ”Smoking/Aftonklänning” eller enklare klädsel  ”Klä dig avslappnat och lämna slips och finaste klänningen hemma”, allt beroende på hur ni önskar att gästerna ska vara klädda.

Klicka här för att läsa mer om Cocktailparty >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Skall till Mexiko och det står att middagsklädsel krävs på hotellets alla carte restauranger Vad gäller då?

Svar:
Om det står ”Dinner Jacket” på ditt dokument så betyder det Smoking eller aftonklänning.

I övrigt är klädseln om den ska vara proper mörk kostym eller för kvinnor i kjol och blus. Är det inte Smoking som angivits, så är det denna klädsel som sannolikt förväntas (utifrån din beskrivning).

Klicka här för att läsa mer om utlandets klädkoder >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Varför är en kvinna antingen en fru eller fröken beroende på om hon är gift eller ej men en man är alltid en herr? Jag vet att titlar knappt används längre men man måste fortfarande fylla i om man är fru eller fröken när man bokar flyg eller hotell. Varför har det någon betydelse om en kvinna är gift eller inte?

Svar:
Varför flygbolag och hotell frågar om du är gift eller ogift kan jag endast spekulera i, men jag gissar att de på detta vis kan koppla samman ett par om något inträffar. Men som sagt, det är endast en gissning från min sida.

Tilltalet ”herr” kommer från ordet härska (medeltiden) och det var endast riddare eller manliga medlemmar i kungahus som tilltalades så.  Tänk på tilltalsordet ”mister” i engelskan, det kommer från ”master”. På 16- och 1700-talet var det adelsmän som tilltalades med ”herr” i Sverige. Tilltalet spred sig sedan ner genom samhällslagren. Tilltalsordet ”fru” har en liknande historia där det syftade på en formell titel som gift kvinna (eller likvärdigt med ”hustru”), men även här var det kungligheter och adel som använde tilltalet. På 1800-talet spred detta sig även detta till fler samhällslager. Så var det även med ”fröken” som fram till 1800-talets mitt var benämningen på en ogift adlig kvinna, men 1866 drevs ”frökenreformen” igenom i Sverige, där varje ogift kvinna kunde kallas ”fröken”.  (Källa: Nordisk familjebok)

Vi kan konstatera att en man ansågs alltså ”härska” vare sig han var gift eller inte, en kvinna uppnådde en social status genom att bli hustru och fick en formell titel som fru. Nu har detta suddats ut, precis som du skriver, men i vissa sammanhang förkommer det ännu. Kungliga Vetenskapsakademien säger ännu ”Herr NN” och i Riksdagen tilltalas en kvinna som är talman med ”Fru Talman”. En titel som ska symbolisera och visa respekt för ämbetet.

Klicka här för att läsa mer om tilltal >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Ska på begravning till en f.d. arbetskamrat. Vilken färg på slips ska jag ha?

Svar:
Eftersom du inte är närmast anhörig ska färgen vara svart.

Klicka här för att läsa om klädsel på begravning >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Min fråga gäller avec till kaffet, skålar man eller är det fri drickning. Om man skålar gör man då det en gång och sen är det fri drickning?

Svar:
Vid avec behöver du inte skåla. Vanligtvis skålar vi inte i starksprit, det sker i vin. Givetvis kan man höja glaset mot någon och säga; ”Skål då!” Men det är inget krav. Sedan ska vi inte glömma att det idag är mindre formellt än förr, det kan alltså vara ok att avstå från en alltför formell etikett.

Klicka här för att läsa mer om skålandets etikett >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Välkommen till veckans Etiquette Letter, din GPS för en trevligare tillvaro, om julbord!
”Varhelst två människor möts och deras bemötande påverkar varandra, då uppstår vett och etikett”.

Julbordets rötter slingrar sig om varandra. Svåra att klarlägga eller reda ut. Det handlar om traditioner, folktro och religion, alla har de tillsammans utformat vår egen specialitet,  julbordet. Men låt oss reda ut hur detta bör avnjutas på bästa sätt. Antal turer och i vilken ordning. Nu börjar kalaset!

För dig som läst nyhetsbrevets första del i mail- klicka här så får du fortsättningen längre ner

En svensk disciplin, julbordet!
Svenska gående bord följer traditioner. Ordning och reda i allt, även i måltider. De gamla germanerna åt kött tills det var stopp, sedan åt de rotfrukter tills det tog emot. Därefter övergick de till frukt tills det på nytt tog stopp. Ingen överraskning fanns, inga avbrott. Allt i tur och ordning. Denna inställning och ordningssinnet fick ett franskbetonat kök att ställa rätterna på parad till det som kallades smörgåsbord! Även om det kanske numer beskrivs som en barbarisk sed uppe i det kalla Norden, fjärran från ett franskt kök.

Historiska anor
Julbord betyder ”till julmåltiden på julafton festligt dukat bord”. I Norden knyts julbordet till hedniska förfäders offerfest, Midvinterblotet.Vi kan följa det svenska smörgåsbordets historia tillbaka till 1700-talets första hälft. Det var då ett brännvinsbord som bestod i en uppdukning av allsköns supar. Brännvinsbordet ökade i sin popularitet genom främst järnvägens framväxt.  Då kom brännvinsbordet att skapas på järnvägsrestaurangen. Det fanns lite salta rätter, bröd och smör. Mitt på bordet fanns en synnerligen vacker brännvinskanna, med flera kranar ur vilka det serverades olika kryddningar för olika smaker. Än i dag har julbordet har traditioner med brännvin.

Tekniken vid julbordet
Städernas borgerskap skapade förändring från 1800-talet. Man formade ett julbordsmönster som präglat julbordet fram till idag. Av allt att döma var det under 1900-talets tre första decennier som julaftonens måltidsmönster började förändras. Och antalet rätter ökade samt smörgårdsbordets julvariant gjorde entré. Och så fick vi julaftons smörgåsbord.

De flesta julbord dukas mitt på golvet och ska med denna placering bjuda in gästerna till att komma och ta för sig. Man börjar med att direkt gå fram till tallrikshögen,  räcker omedelbart en tallrik till sitt sällskap. Tar din egen tallrik. Gör en strategisk lov runt bordet med tallriken i handen och så lägger du upp rätterna utifrån en given ordning (den kan du läsa om i slutet av detta brev). Börja med sillen, lite saltare saker, fisken (lax mm) köttet (det kallskurna och skinkan) och fortsätt med det småvarma och pastejer eller pateér.

Julbordets fem turer
För att klara av hela julbordet har man utvecklat ett system för ätandet, där man delar in julbordet i fem turer. Ett lyckat julbord kan indelas på följande vis:

• Första turen: – Spickesill, inlagd sill, glasmästarsill, senapssill, kryddsill, gravad strömming, ättiksströmming, gubbröra, sillsallad, potkes, Västerbottenost.
• Snapstips eller dryck första turen: milt kryddade.
• Andra turen: – rökt fisk, gravad lax, kall lax, inkokt strömming, inkokt ål, ålaladåb, böcklingsallad, räkor.
• Tredje turen: – leverpastej, julskinka, fårfiol, kallt kött, grisfötter, kall griljerad grisknorr, kalvsylta, pressylta, rullsylta, korvsallad, äggsallad, ostsallad.
• Fjärde turen: – Småvarmt,Janssons frestelse, ansjovisfräs, sillbullar, stekt salt sill, lertallrikssill, sotare, laxpudding, kokt rimmad oxbringa, kalvfrikadeller, stekt fläsk, fläskkorv, hackkorv, julkorv, blodkorv, köttbullar, revbensspjäll, brunkål, rödkål, långkål. Därtill givetvis lutfisk.
• Femte turen: -osten och kexen, bärkompott, fruktsallad (på färska frukter), ingefärspäron, pepparkakor, punschtårta, risgrynsgröt, ris á la Malta, spettekaka, äppelkaka.

Klicka här för att läsa om ett kåseri kring julbordets vett och etikett >>

Klicka här för att läsa mer om julbordets traditioner >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn