Bordsskick – varifrån kommer ordet skål?

Fråga
Jag undrar om ordet skål– kom det från vikingas segrar över fiender och att de då tog skallen på fienden och drack deras blod ur?

Svar:
Det enkla svaret blir – nej. Så var det inte, det är en skröna.

Förvisso sägs det att man skålade med höger hand som viking och med blicken fäst på varandra. Därmed förhindrades att vapen drogs.

Men det är inte bakgrunden till ordet skål.

Ordet skål är som sådant fast rotat i svenska traditioner och har årtusenden i sin historik. Men själva ordet är faktiskt fornsvenska och det är ”skal”, som är ursprunget. Ordet ”skal” betydde i fornsvenskan ett dryckeskärl, något som omslöt.

Men visst finns vikingarnas historia där också, åtminstone den tidsperioden då man dyrkade asagudar.

Man lyfte bägaren eller mjödhornet, till asagudarnas ära och bad om krigslycka och framgång. Men det kunde lika gärna vara bonden på Birka som önskade god skörd.

Därefter blev skålen mer och mer utvecklad, för att bli en hyllning till ledare, kungligheter och fäderneslandet.

Sedvänjan kom sedermera att bli en borgerlig, krävande ritual med många regler om och till vem man skålade. Men även här spred sig skicket ut till allmogen, man skålade utan rangordning.

Då kunde även kärleken hyllas vid en skål och det blev lyckönskningar.

Klicka här för att läsa min artikel om skålande >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

 

Annons:

Bordsskick – får man börja äta när man är fler än åtta vid bordet?

Fråga:
Ibland tar det lång tid att få in all mat och maten kallnar på tallriken, får jag inte börja äta innan alla fått in maten om man är t ex 7 stycken vid bordet?

Finns det någon gräns, många pratar om just 8?

Svar:
En god värdinna eller värd låter meddela sina gäster att ”Varsågod och börja, så maten inte kallnar”.

Är du på restaurang, kan man lämpligen enas om att börja och blir du bjuden är det den som bjuder som meddelar på samma sätt som värdinnan.

Man börjar alltså inte äta, oavsett antal gäster utan avvaktar detta ”Varsågod”.

”Fler än åtta vid bordet” är en myt som kommer av att man skålar inte med värdinnan om det är fler än åtta (hon skulle därefter inte vara så mycket till värdinna).

Klicka här för att läsa min artikel om när man får börja äta >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Bordsplacering – vem är hedersgäst vid herrmiddag?

Fråga:
Du skriver i inlägg om vett och etikett vid middagen:
”Är det en middag med enbart damer, är det damen på hennes högra sida som är hedersgäst och därmed den som tackar.”

Gäller det också om det bara är herrar?

 Svar:
Ja, det är samma sak där.

Mannen till höger om värden är hedersgäst vid en herrmiddag.

Även vid representation i affärer är det personen till höger om kvällens värd som håller tacktalet ( i det senare fallet kan det ibland vara förvirrande om värden är en man och hans gäst är en kvinna) 

Läs mer i min artikel om tacktaloch hedersgäst >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Annons:

Bordsskick – kan man lämna mat på tallriken utan att vara oartig?

Fråga:
Om man får efterrätten upplagd i en egen efterrättsskål och man inte vill äta upp den del av efterrätten som man önskar undvika p g a att man försöker hålla vikten.

Kan man då peta det åt sidan och lämna det kvar på tallriken/ i skålen eller bör man smaka litet av det eller äta allt för att vara artig mot värden?

Svar:
Du äter så mycket som du tycker att du kan och orkar äta.

Låt det du inte vill ha ligga kvar på tallriken, kommentera det inte om du inte får frågan.

Då kan du svara att du försöker tänka på kalorierna.

Klicka här för att läsa min artikel om bordsskick >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Annons:

Bestick – kan gästen visa med besticken att maten var god?

Fråga:
Hur visar man att maten var god genom placering av gaffel och kniv?

Jag har alltid lagt kniven i gaffeln för att vissa det, men nu har jag träffat några personer som påstår att det inte betyder någonting alls att sätta kniven i gaffeln!

Vad är rätt och fel i det fallet?

Svar:
Det finns ingen sådan etikettsregel, så det stämmer att din placering av besticken inte har någon innebörd.

Maten kan du endast berömma muntligen och då genom att uttrycka det i ett tack efteråt.

Läs mer i min artikel om bordsskick >>

Etikettdoktorn  Mats Danielsson

Bordsskick – måste man vänta på värdinnans varsågod vid 100-tals gäster?

Fråga:
Det borde finnas någon vettighetsgräns när värdinnans varsågod inte behövs.

Exempelvis på en middag med kanske 100 tal gäster, om varm mat kommer in bordsvis – värdens bord sist.

Ska du verkligen då vänta ?

Svar:
Din kommentar tycker jag är bra, därför väljer jag att publicera den som en fråga.

Givetvis har du helt rätt, man får inte se mina råd som kategoriska och att de måste inte följas i varje detalj.Det är snarare en fråga om att det blir lätt väldigt långa svar.

Grundregeln är i alla etikettsammanhang – vet du hur det går till så har du även möjligheten att avstå.

Om du t.ex. arrangerar en affärsmiddag, ett stort jubileum eller varför inte ett bröllop med kanske 100 gäster så är det klokt att utse bordsvärdar.

Finns det inte kan man som gäst göra den bedömningen vid bordet.

Man inväntar varandra vid bordet och börjar äta gemensamt och eventuellt på bordsvärdens inbjudan.

Det är orimligt med kanske 15  bord att få en sådan etikettregel att fungera.

Ett ypperligt exempel är Nobelfesten med sina 1600 gäster, där serveras Kungafamiljen och hedersgäster först.

De börjar äta och därmed är problemet löst i och med HMK:s skål.

Läs mer i min artikel om bordsskick >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

 

Annons:

Vett och etikett – skål. Vilken hand lyfter man glaset med?

Fråga:
Med vilken hand lyfter man glaset när man skålar?

Kan man byta hand?

Varför gör man på detta sätt?

Svar:
Glaset lyfts alltid och sätt alltid ned med höger hand.

Under själva skålandet kan man flytta den till vänster hand, om man t.ex. har en bordsgranne till höger kan man skåla med vänster hand och därigenom skapa en atmosfär.

Att man lyfter med höger hand kommer från höger hand, vapenhanden.

Man hindrade fienden från att dra vapen.

Samma skäl som hälsande i höger hand.

Läs mer i min artikel om skålar och skålande >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson 

Bestick – äter man fisk med gaffeln i höger hand?

Fråga:
Är det korrekt att äta fisk med bara gaffel.

Hovet lär göra det.

Svar:
Det kan tyckas konstigt att man äter så som du beskriver, men bruket av enbart gaffel kommer från början via Frankrike (ännu längre tillbaka i Italien) och där i samband med kladdiga desserter.

Idag förknippar vi det gärna med amerikanskt sätt att äta och deras användande av besticken har sina rötter i den franska skolan.

Vi har däremot behållit det engelska sättet, dvs. med kniven i höger hand och gaffeln i den vänstra.

Sedan äter vi växelvis, men det finns undantag.

På kondis äter vi bakelser med gaffel i höger hand, när vi serverar efterrätt likaså samt mjuk mat som fiskrätter eller pateér.

Där har du svaret på varför man äter viss mat med gaffel även vid hovet.

Läs mer i min artikel om bestick >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Annons:

Dukning – varför har man servettringar?

Fråga:
Min gamla farmor dukade alltid till sondagsmiddagen med servettringar, de såg dessutom olika ut och egentligen har jag aldrig funderat på detta tidigare.

Men häromdagen när jag skulle duka kom jag ihåg detta och tog fram dem.

Men varför hade man dem egentligen?

Svar:
I borgerliga familjer var det snarast en regel att man fick en ny linneservett på söndagen, sedan använde man sin servett hela veckan.

För att veta vilken servett som var vems hade man servettväskor eller servettringar med namn på.

Seden ifrån denna tid hängde kvar och var ett sätt att duka vackert.

Läs mer i min artikel om bordsskick >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson