Presentation – ska jag alltid presentera kompisarna för varandra?

Fråga:
Om jag är ute tillsammans med en kompis och träffar en annan bekant till mig, presenterar jag alltid min kompis för den nya personen.

Vad är rätt eller fel?

Svar:
Engelskans presence, betyder närvaro. Ordet presentera kommer från detta och du gör därmed den andra personen närvarande genom en presentation.

Vilket innebär att om ni stannar och pratar med varandra så ska du presentera vännerna för varandra.

I denna del finns det en hel djungel med gamla regler, men kort kan det sammanfattas att den av personerna som är mest viktig för dig, ska först av de två höra namnet på den andra personen.

T.ex du är ute med din bästa vän Erik och möter jobbarkompisen Janne. ”Erik, det här är min jobbarkompis Janne och Janne, detta är min vän Erik”

Klicka här för att läsa min artikel pm presentation >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

 

 

Annons:

Etiquette Letter – det är missarna som gör det!

Gästen gör festen, det är tveklöst lika sant som det är sagt.

Du kan helt enkelt inte lita på att värdfolket fixar detta. Du måste agera.

——————————————————————–

För dig som läst nyhetsbrevet i mail- klicka här så får du fortsättningen längre ner

Det är missarna som gör det
I väntan på att få säga sitt, letar man egentligen efter samtalsämnen.

Det blir lätt historien om snickaren som inte kom, banken som krånglade eller annan oändlig historia utan slut.

Berätta hellre om den misslyckade semesterresan än den superlyckade varianten. Då skapas mest prestationsångest.

Bjud frikostigt på fadäser och misstag, dels kan vanliga människor delta i samtalet och dels bereder det stort nöje för andra.

Ditt svar
Är du en bra gäst svarar du snabbt på din inbjudan.

Detta oavsett om du kan eller inte kan komma.

Tänk så här: ”Det kanske är planerat något för mig! En ny bekantskap.”

Dessutom, om du svarar fort och inte kan komma, så hjälper du värdfolket att snabbt hitta ersättare.

Ta med en present och inga jättebuketter
En present till värdfolket blir uppskattat och är även artigt och väluppfostrat.

Men tänk att en bra present ska inte hindra värdfolket. En jättebukett, med krångliga arrangemang tar tid att sätta i vas.

Välj hellre en enklare bukett som lätt kan placeras, eller en flaska vin. Men räkna inte med att den serveras.

Mingeltips
Trodde du att pratkvarnen var den mest sociala gästen?

Ingen dum tanke, men det handlar mer om hur du får andra att känna sig.

Det innebär lika mycket att våga vara tyst, spetsa öronen och aktivt lyssna Gör gärna korta inlägg och fråga intresserat.

Tricket är att på det viset får du personen att känna sig betydelsefull, snygg och intressant.

Misstaget många gör är de väntar mest på möjligheten att få säga sitt…

Gå inte tidigt – smit!
Dräm inte servetten i bordet och säg ”Nu är det dags att krama kudden!”

Meddela istället värdparet i förväg och smit iväg diskret, då drar du inte med dig andra gäster hem.

Är det en mindre middag, gå gärna ganska tidigt. Då vill andra inte följa med och du förhindrar uppbrott.

Slutsatser

  • Svara i tid, du vet inte vad som planeras.
  • Ta med en present som inte orsakar extra besvär.
  • Bjud på dig själv och dina missöden.
  • Smit iväg eller gå extra tidigt så hindrar du uppbrott

Klicka här för att läsa min artikel för att läsa mer om att vara gäst >>

Välkommen att skriva ut detta nyhetsbrev som en PDF (utan reklam eller länkar) >>

Jag önskar dig en härlig vecka och glöm inte – artighet lönar sig och är en underskattad resurs!

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Annons:

Är mäns skrevande maktspråk? Trams!

Återigen har bresandet, eller skrevandet fått uppmärksamhet.

Alldeles nyligen gjorde jag ett TV-inslag och några tidningsartiklar om detta och varför framför allt män sitter med benen isär.

Att blanda in genusperspektivet här är rent ut sagt trams! Precis som mång kvinnor trivs med att sitta med benen korslagda, trivs många män med att sitta bredbenta.

Jag har sedan artiklarna och inslaget för några veckor sedan fått massor av kommentarer. Det finns många, både kvinnor och män, som trivs med att sitta så här. Precis som många män även trivs med att sitta med benen korslagda.

Att påstå att detta skulle vara manligt maktspråk kan bara sägas av den som tror sig veta, men inget kan.  Det är rena antaganden och gissningar att påstå sådant!

Men vett och etikett då? Vad säger den? Inte mer än att det är rena ohyfset att inte lämna plats till andra på grund av sitt skrevande. Den personen har absolut ingen koll på vad som är gott uppförande.

Någon annan aspekt på detta fenomen finns inte. Det handlar endast om bekvämlighet och bra bemötande. Att göra detta till en jämställdhetsfråga är helt fel.

Jämställdhet mellan kvinnor och män är viktigt, det handlar om så mycket mer än mäns bresande. Att lägga fokus på detta i en värld fylld av förtryck är inget annat än dumheter!

Klicka här för att läsa min artikel om bresande >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Resa – vem fäller ryggstödet utan att fråga?

Fråga:
Jag flög för ett tag sedan till USA och i sätet framför mig fick jag en kvinna som utan ens fundera över min närvaro fällde sitt ryggstöd.

Jag hade henne i mitt knä omedelbart.

Efter en stund börjar hon kamma sig, nu far håret över på min matbricka och som en fin liten avslutning fäller hon upp ryggstödet igen.

Med resultatet att både kaffe och vin välter ut. Vad kan man göra, säga till eller?

Svar:
Det är en inte helt ovanlig situation och sannolikt kan du inte få henne att ändra sig.

Men det är ett egoistiskt tänkande som infunnit hos denna kvinna – ”har jag betalat min resa så gör jag som jag vill!”.

Varje sund människa med minsta förnuft vänder sig om och frågar om det är ok att fälla eller resa ryggstödet.

Jag brukar lite försynt påpeka för framförvarande att jag har mat och dryck på bordet, så jag uppskattar en viss försiktighet.

I ditt fall är det annars bara att be personalen om hjälp och få lite nytt vin. De får ta sig an marodören, du kommer aldrig att kunna vinna över ett sådant ohyfs.

Klicka här för att läsa min artikel om etikett på resan >>

Annons:

Telefonetikett – kan man ringa efter kl. 21?

Fråga:
Vilka tider anses lämpliga för telefonering?

Jag undviker att ringa folk jag inte känner efter kl 21, eller före kl 10 på lördagar och söndagar om det inte är absolut nödvändigt.

Skulle gärna vilja veta om det finns formella regler.

Svar:
Nej, formella regler finns inte, men som du skriver är 21.00 en bra tumregel.

De flesta är ju vakna lite senare, i synnerhet på sommaren, men det kan vara barn som ska läggas, tid för reflektion eller annat som man ska respektera.

Håller du på 21.00 blir det aldrig fel.

Klicka här för att läsa min artikel m telefonetikett >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

 

Förlovning – när ber man om hennes hand?

Fråga:
Ber man om dotterns hand endast inför äktenskap eller förlovning?

Svar:
Jag skulle nog välja imperfekt och istället böja det till ordet bad, för du frågar om en sedvänja som inte används längre. Möjligen som kuriosa och ett lite spännande inslag.

När den unge mannen bad om flickans hand var det en form av uppgörelse, en affär eller släkt- alternativt gårdskoppling i detta. Kärleken, den kom med tiden.

Det gjorde han inför trolovningen, det som senare blev förlovning och ett löfte om äktenskap inom ett år.

Idag är förlovning inget äktenskapslöfte, snarare ett tecken på att ett par hör ihop.

Så vill du förverkliga den gamla traditionen så gör det inför bröllopet, eller när ni beslutat er för giftermål.

Klicka här för att läsa om frieri >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson 

 

Annons:

Artighet – i vilken ordning skrivs namnen på ett tackkort?

Fråga:
Hur skriver man ett tackkorts namn, i bokstavsordning eller könsordning?

Svar:
Idag har detta ingen som helst betydelse, det är mer intressant att ett tackkort skickas.

Men om du vill ha den traditionella ordningen är det alltid mannens namn först.

Till exempel: Herr och fru Rune Andersson, eller familjen Rune och Lisa Andersson.

Klicka här för att läsa min artikel om vett och etikett vid skrivande >> 

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Människor emellan – ska jag acceptera att bli tillrättavisad av en vän?

Fråga:
När vi hade våra vänner till påskmiddag hade vi en del heta diskussioner .

Jag råkade vid ett tillfälle avbryta en av mina vänner när han hade något att berätta och det kan väl vara lite dumt.

Han tillrättavisade mig på ett mycket överlägset sätt att jag inte skulle avbryta honom.

Jag kände mig mycket förolämpad eftersom han inte är i närheten av mig när det gäller finkänslighet.

Min fråga är om man skall sätta sin värd på plats när man är bortbjuden.

Svar:
Givetvis ska du inte avbryta som du så tydligt och med insikt skriver, men samtidigt gör vi alla misstag och det får vi väl anse vara högst mänskligt.

I det här fallet får din ”väns” tillrättavisning snarast anses som en oförskämdhet och mer ohyfsat än att du avbröt honom.

Om det är en person som hela tiden avbryter, då kan man vänligt be att få tala till punkt. I det här fallet saknas din vän den finessen och du kanske ska fråga dig vad du vinner på att markera din reaktion inför hans ohyfsade tillrättavisning.

Om jag hade varit du hade jag nog ändå sagt ifrån, men artigt och vänligt med: ”Som du säkert förstår avbröt jag dig av misstag och det har du min ursäkt för, men några tillrättavisningar behöver jag inte då jag är väl medveten om mitt misstag. Vad var vi nu? Fortsätt gärna!”

Förmodligen hade jag inte vunnit mer än min självkänsla och riskerat lite osämja, men det är gott nog.

Jag hade också varit väldigt noga med att inte visa irritation efteråt, eller ilska och medvetet fortsatt som inget hade hänt. Då vinner du respekt.

Klicka här för att läsa min artikel om samtal och konversation >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson

Annons:

Teknisk etikett – vett och etikett vid SMS, vad gäller?

Fråga:
Jag är med i en kör i kyrkan och körledaren vill att vi ska skicka ett SMS och meddela när vi inte kan komma till en körövning eller till kyrkan när vi ska sjunga där.

Jag gjorde det senast i påskas och meddelade att jag var sjuk och tyvärr inte kunde vara med och sjunga på påskdagen i kyrkan.

Även i höstas när jag skulle ut på en längre pilgrimsvandring så skickade jag ett SMS om att jag skulle vara borta i ett par månader. Men han svarar aldrig.

Det känns konstigt att han inte svarar och jag undrar om det är jag som har en felaktig förväntan. Han är en annan generation än jag och det kanske är en generationsfråga?

Svar:
Det kan vara en generationsfråga, men att först be om en kommunikation via SMS, för sedan inte svara är direkt dålig stil.

Jag tycker att du öppet och ärligt ska ta upp detta med honom, gör det gärna när fler är närvarande i kören.

Du behöver inte angripa honom, utan fråga om du skickat till fel person eller om han inte tycker att detta är ett bra sätt att kommunicera via SMS.

Berätta för honom att du förväntar dig ett svar och en accept på att han läst ditt meddelande.

Ett svar på SMS är hyfs och fason. Om man inte hinner svara, så får man meddela det istället via telefon.

Klicka här för att läsa om vett och etikett vid SMS >>

Etikettdoktorn Mats Danielsson