ÖVER 7700 VETT- & ETIKETTTIPS!

Fråga:
Jag undrar hur skilda föräldrar sitter i kyrkan vid vigseln? Båda har nya förhållanden, omgift-sambo. Var skall de ”nya” sitta? Bordsplaceringen är ju given. Nästa fråga gäller tal till brudparet! Brudens far brukar väl börja, därefter brudgummens far… när är det läge för brudens mor att hålla sitt tal? Tacksam för svar!

Svar:
Formellt ska dina föräldrar sitta bredvid varandra. Men har de goda relationer och du tycker att det känns bra så sitter de allihop tillsammans främst i kyrkan. Det är oftast mest trevligt att sitta så.

Brudens mor har inte enligt etiketten ett tal, det är fadern som håller det. Men det är ju trevligt om hon vill hålla ett sådant. Jag föreslår att hon antingen ”delar” talet med brudens far. Tillsammans eller halva talet var. Hon kan ju även komma in med sitt tal som tredje talare, efter brudgummens far.

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Jag har ingen egentlig fråga och det jag säger kan tyckas vara en petitess ..
En av stadens nyare restauranger är fräsch, trevlig och serverar god mat&dryck.
Jag är där tämligen ofta, ibland själv, ibland i sällskap av varierande ålder och kön.
Ägarinnan tilltalar gäster av kvinnligt kön med ”Tjejer/Tjejen”.
Dessutom passerar hon oftast inte ens bord utan att i förbifarten fråga ”Har ni det bra, tjejer?”
Trevligt? Förvisso. Men ack så tjatigt.

Hur hon tilltalar gäster av manligt kön vet jag faktiskt inte.
Men alla kvinnliga – oavsett om åldern är 4, 40 eller 87 .. tituleras som jag nämnt.

Jag vill inte kallas så och flera av mina väninnor har reagerat på samma sätt som jag. Men hur ska jag framföra det på bästa sätt?

Svar:
Ibland blir känslan för service för bra, med resultat som detta du beskriver. Ägarinnan är garanterat välmenande och mitt enkla råd kunde bli att byta restaurang. Men jag uppfattar det som om du gillar stället och inte vill byta. Detta uppskattar varje företagare och i den rollen bör man tacksamt ta emot feed-back. Mitt råd blir att du ber att få tala med henne, enskilt. Säg att du gillar stället men att du har ett tips på förbättring. Därefter säger du det du skrev här. Jag tror hon blir glad för en så bra kund!

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Jag har en arbetskamrat som fyller 60 år. Hon arbetar den dagen hon fyller, men har öppet hus helgen efter. Min fråga är om vi ska ge henne presenten den dagen hon fyller eller när vi är på Öppet hus, alla arbetskamraterna kan inte komma på Öppet hus.

Svar:
Om presenten är från kollegorna på arbetet så föreslår jag att ni överlämnar presenten i samband med hennes födelsedag och uppvaktar henne på jobbet. Då kan ju de flesta som varit med och skänkt till henne få chansen att gratulera. Sedan kan ni hedra henne med närvaro på det Öppna Huset. 

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Jag har en undran.. jag fyller 50 år i år i februari och min man i februari nästa år, då tänkte jag såhär : kan man ha kalas för släkten som vanligt både när jag o min man fyller men sedan ha ett kalas mellan våra båda födelsedagar för våra kompisar? Jag tänkte i mitten av augusti i år för då är det ca 1/2 år efter min 50 årsdag och 1/2 år före min mans födelsedag. Jag har tänkt att skicka ut inbjudningar på 50+50 årskalaset innan jag själv fyller år så att alla vet om det innan. Vad säger du om det, kan man göra så här , snåla in lite, plus att det är lättare sommartid att ha kalas.

Svar:
Javisst kan du göra så, det är en alldeles utmärkt ide’. Men skriv gärna i inbjudan att du gärna blir uppvaktad vid festen, annars kommer säkert en del vänner komma både på din högtidsdag och på festen. Så det är fritt fram för sådana initiativ.

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
En person är bjuden på bröllop men tackar nej till inbjudan. Bör denne trots det uppvakta brudparet på något sätt?

Svar:
Det beror helt och hållet på om man har en relation till brudparet, men givetvis får man anse det som artigt att till exempel skicka en gratulation till brudparet.  Man har ju blivit inbjuden och då kan man visa sin uppskattning genom ett telegram eller annat.

Avser din fråga att uppvaktning = present, så kan ingen förvänta sig presenter. De är helt frikopplade från inbjudan eller närvaro, en present är en lyckönskan. Det betyder att man inte behöver ge någon present, som i detta fallet om man avböjt. Valet är fritt.

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga: På vårt kommande bröllop kommer både min biologiska far och min styvpappa att inbjudas. Min styvfar (den jag vuxit upp med) kommer att ha brudens mor till bordet och vi tror även att vi vill placera min biologiska pappa vid honörsbordet, men var placerar vi min biologiska pappas nya sambo (som jag dessutom har tre halvsyskon med)? Bör hon också placeras vid honörsbordet?

Jag har totalt fem halvsyskon, varav en som jag vuxit upp med och som jag betraktar som ett helsyskon. Alla kommer att bjudas. Då dessa ska presenteras, ska vi göra det som syskon till brudgummen eller halvsyskon till densamma?

Svar: Det finns mycket att tänka på när det kommer till bordsplaceringen vid bröllop. En bra idé kan vara att diskutera paceringen med dina närmaste. Vad tycker de?

Man säger att ju närmare brudparet man står ju närmare dem ska man sitta, men självklart är det mer att ta hänsyn till än så. T.ex sägs det att äldre också ska sitta närma brudparet. Stirra er inte blinda på hur man ska placera. Det viktigaste är att alla få trevligt och att man försöker placera gästerna tillsammans med personer som de troligen kommer att trivas ihop med. Känner ni att det är rätt och riktigt att placera din biologiska far vid honörsbordet så gör det och känner ni att hans nya sambo inte står er lika nära så sätt henne längre bort.

Ni kan presentera syskonen på det sätt ni vill och tycker känns bäst/enklast.

Anna Danielsson

Fråga: Hur skriver man i inbjudan till bröllop att det finns önskelista med presenttips ? Hur uttrycker man sig för att det inte ska ge den uppfattningen att gästerna måste ge en present (tiggeri)? Räcker det att ange o.s.a till t ex brudens föräldrar och att det underförstått finns en önskelista där, som man kan få del av vid o.s.a eller hur gör man ?

Svar: De flesta hoppar över att skriva något om vad man önskar sig på inbjudningskortet. Frågan brukar komma ändå och har man skrivit att gästerna kan vända sig till brudens föräldrar för övriga frågor så frågar många där antingen skriftligen eller via telefon. Brukar vara lättare då att svara att om de vill köpa något så finns en önskelista i olika prisklasser på Presentbutiken där de prickar av,  att man önskar sig ett bidrag till renovering av barnrum, presentkort till bröllopsresa,  bidrag till kaffemaskin o.s.v. Att rätt och slätt önska sig pengar utan att skriva till vad är nog det man helst ska undvika om det inte ska kännas som tiggeri.

Man kan välja att ha en bröllopssida på nätet och låta länken till denna finnas med på inbjuden.

Vill man ändå få med det man önskar sig på inbjudan så finns det många varianter, men mitt bästa tips är att skriva det med ödmjukhet. Man ska inte glömma att presenter är frivilliga och efter gästens omtanke och förmåga.

Anna Danielsson

Fråga: Min första undran berör klackringar. Vilket finger anses vara det allmänt vedertagna? Jag är man och fick en klackring av min far för några år sedan som jag med stolthet gärna använder. Denna ring sitter ”som gjuten” kring mitt vänstra ringfinger, är det korrekt att bära klackring på detta finger eller anses denna vara avsedd endast för vigsel/förlovningsring?

Min nästa undran berör användandet av näsduk till kostym. Vid vilka tillfällen använder man detta? Jag ska på begravning snart och undrar om jag kan ha en vit näsduk i bröstfickan? Eller ses detta vara ett komplement vid festligare tillfällen?

Svar: Jag vet inte exakt vad det är för typ av ring. Om det är en vanlig enkel klackring så bärs de vanligtvis på lillfingret,

Är det en adelsring eller släktring bärs den av ogifta med vapenkölden utåt på vänster ringfinger och vänds inåt då man är gift. Examensringar är också en vanlig syn på detta finger, men bör egentligen bäras på långfingret. Ärvd sådan finns väl inte riktigt med i ”etikettens värld”, så det får nog lov att vara en smaksak. Ordensringar bärs för det mesta på höger långfinger . Detta för att den ska vara lätt att upptäcka vid handskakning.

Tycker du att klackringen passar bra på ditt vänstra ringfinger kan du ha den där. Det är en slät ring på mannens ringfinger som symboliserar förlovning och äktenskap, men vill du undvika missförstånd så är det inte så svårt att förminska ringen hos en guldsmed.

Till din andra fråga: Vad det gäller näsduk i brösfickan så fyller den förstås ingen funktion (den ska naturligvis inte användas) utan är liten detalj som piffar upp kostymen. Om man vill så går det mycket bra att ha en vit näsduk i kavajfickan på begravning.

Anna Danielsson

Fråga: Min fråga är hur kvinnor har uppvaktats genom historien?
till exempel, på vikingatiden, medeltiden, 1700 & 1800-tal?
På något speciellt sätt?

Svar: Omfattande frågor som jag ska försöka ge kortfattade svar på.

Vikingatiden. Närmande gentemot en kvinna från utomstående män ansågs som så kränkande att den kränkte hade rätt att döda mannen. Det var männen i kvinnans liv (far och bröder och som gift mannen) som ansvarade för hennes dygd. Däremot var det inte bortgifte som gällde. Det var samtycke mellan de respektive. De bestämde själva över sin sexualitet (likt Tor och Freja) och även om man försökte vänta till efter äktenskapet var det inget ovanligt utanför det.

Tidig medeltid, då existerade inte ordet kärlek. Äktenskap var snarare en affärsmässig uppgörelse mellan ätter. Äktenskap fick dock inte ingås utan kvinnans accepterande. ”Barnaskapandet” var en plikt och inget som skulle njutas utav och fick bara ske inom äktenskapet.  Sexuella känslor var mycket syndigt och skulle stävjas. Det hände att de blivande makarna aldrig träffats och att mannen sände iväg en ”mäklare” för att kontrollera ”objektet”, så att kvinnan var välskapt, hade alla lemmar i behåll och hade bra temperament.

Sen medeltid, med trubadurerna förändrades attityden. Vad det gällde uppvaktandet så var det poesi och sånger. De sjöng och skrev om längtan, ömhet och åtrå. Det var en revolution gällande det som idag kallas kärlek. Detta upprörde kyrkan enormt.

Under 1600-talet var det forfarande resonemangsäktenskap som var verkligheten, men i litteraturen började man se hur älskande fick varandra. Detta var förmodligen ett utryck för folkets längtan för romantik. 1700-talet var svärmeriets tid. Sinnlighet, dygd, passion, kärlek, längtan, känslor och romantik, i ett ljuvt sammelsurium. Brevväxlandet mellan älskande ökade.

Under 1800-talet var det en återgång vad det gäller frispråkigheten. Förälskade par brevväxlade mycket.

Det finns mycket mer att säga och berätta och naturligtvis skiljer det sig över tid och rum.

Anna Danielsson

Fråga: Jag är en 25-årig, piercad, bohemisk och artig tjej. Jag tar alltid i hand när jag hälsar på människor jag blir presenterad för och när jag hälsar på människor jag inte har en så hjärtlig relation med att vi kramas. MEN: jag har märkt att för mig jämnåriga människor (och även en del äldre) finner detta en smula underligt. De flesta hälsar med bara en handhöjning eller ett ”Hej hej!”. Ska jag sluta ta i hand med jämnåriga och yngre människor?

Svar: Fortsätt som du gör. De allra flesta gör som du och det brukar uppskattas.

Det kan vara så att det är umgänget och de du träffar som antingen själva inte är sådana som brukar vara särskilt artiga och formella eller så tror de och väntar sig inte att de som har den bohemiska och piercade stil du beskriver,  gör så och försöker vara lite ”coola” gentemot dig.

Anna Danielsson