ÖVER 7700 VETT- & ETIKETTTIPS!

Fråga:

”Småbarnsföräldrar med barn skymde sikten, vad säger man?”

Var på ett musikaliskt framträdande som passade många åldersgrupper.

Det fanns både sittplatser och platser för stående publik.

En hel del föräldrar hade med sig mycket små barn, de kunde pga. ålder inte tillgodogöra sig musiken. Problemet var att många föräldrar lyfte upp barnen på axlarna så vi bakomvarande inte kunde se något.

Når mina favoritartister skulle uppträda kunde jag inte se något och det må så vara, men kunde heller inte höra dem eftersom barnfamiljerna framför struntade helt i dessa och pratade och höll på med sina barn.

Kan man säga åt dessa självupptagna föräldrar? De tar med för små barn som absolut inte kan få något av underhållningen, möjligtvis hade de intresse för att få med barnen i bilden från kameran som zoomade in.

Men då blev det istället en armbåge från barnet, rakt i mitt ansikte når telningen skulle vinka till kameran och pappa och mamma ivrigt hjälpte till.

Jag har tillsammans med mina vänner betalat ett ganska kostsamt inträde och så är det bara dessa självupptagna småbarnsföräldrar som ställer till det för oss andra.

Svar:

”ett sådant beteende är hänsynslöst mot andra besökare”

Småbarnsföräldrar med barn skymde sikten, vad säger man är en bra fråga. Många scenframträdanden som är populära medför sådana risker som du och dina vänner utsatts för.

Att föräldrar tar med sina små barn som rimligen inte ha något utbyte av musiken och trängseln är obetänksamt. Att därtill placera sina barn på axlarna trots att man vet att det finns publik bakom är inte särskilt genomtänkt.

Ja, snarast kan man väl uttrycka det som hänsynslöst mot andra. Mitt förslag är att du nästa gång, vänligt men bestämt säger ”ursäkta mig men nu skymmer du med ditt barn mig. När barnet sitter på dina axlar ser jag absolut ingenting”.

Säkert en mycket impopulär upplysning, men effektiv.

Därtill kan man väl säga att arrangören borde skapa tydliga ordningsregler, exempelvis att barn inte får lyftas upp på axlarna, eller kanske till och med att barn under en viss ålder inte får tas med.

Men det är en annan sak och kanske inte någon lösning på ditt bekymmer när du väl står där skymd och störd.

Fråga:

Är det oartigt att avbryta när man presenterar middagens meny?

Jag ombads berätta om huvudrätten, och när jag berättade om köttet och tillbehören så fick jag frågan om vilken del av djuret på det var.

Vilket kan absolut vara intressant, men jag kom av mig, och sen blev det inget bra avslut.

I efterhand så kan jag inte riktigt säga varför jag tycker det var störande att få en fråga, kanske är för att jag blir osäker eller blyg i vissa sammanhang, men det kändes lite snopet.

Kan tillägga att det inte är första gången jag blir avbruten i ett tal, detta av samma person i min sambos familj, som frågade.

Är jag känslig eller har jag rätt att känna så här?

Svar:

Det mest enkla svaret på frågan är det oartigt att avbryta när man presenterar middagsmenyn, är ja det är ohyfsat.

Som gäst avbryter man inte en talare och du beskriver själv vad som lätt händer.

Personen – talaren har kanske förberett sig, är lite nervös och gör något man kanske inte är bekväm med.

Då sitter det någon bland gästerna och avbryter och kanske saboterar hela talet.

Har man som gäst frågor, då tar men dem efter det att du talat klart. I detta fallet, presenterat menyn.

Fråga:

Gallskrikande barn, kan jag säga till föräldrarna? För ett tag sedan var jag och min man på ett litet hotell.

På morgonen vaknade vi av ett barn som gallskrek ute i korridoren.

Det var inte lyhört med tunna väggar där man hörde ett barn i rummet bredvid.

Det här barnet var i korridoren, om det var ensamt vet vi inte, men barnet fullkomligt gallskrek.

Kan man gå ut och be någon vuxen ta hand om sitt barn eller gå någon annanstans? En del föräldrar verkar inte bry sig.

Svar:

Det är ett bekymmer med gallskrikande barn, kan jag säga till föräldrarna? Vilket du definitivt kan men på ett annorlunda sätt.

Det du kan göra när det gäller andra som skriker och väsnas, oavsett om det är barn eller vuxna, är att gå dit och säga ”Är det något som hänt, någon skadad, det låter väldigt mycket så kan jag hjälpa till?”

Det får garanterat den eller de som skriker, eller föräldrarna, att inse att det här skrikandet och gapandet är inte acceptabelt.

Det kan ju vara så att föräldrarna skickat ut barnet i korridoren för att få stopp på gapandet? Men det kan ju också vara ett barn som gått vilse och letar efter mammas och pappas rum?

Med andra ord, du kan med god vett och etikett gå ut till det skrikande barnet och i förekommande fall hjälpa det – eller att de vuxna i barnets sällskap gör något åt situationen. Om barnet var ensamt kunde du ha försökt ta reda på dess rum, knackat på och sagt samma sak där, ”ert barn kanske har skadat sig, det skriker så förtvivlat, det kan ju vara något allvarligt bekymmer.”

Fråga:

Hur förklarar jag värdet av vett och etikett?. Jag är i 25-årsåldern, detsamma gäller för min huvudsakliga vänskapskrets. Nu är jag inte med några som helst mått mätt särskilt prydlig av mig, men jag tycker grundläggande etikett och artighet är viktigt.

Idag är det sociala klimatet mycket mer avslappnat än det varit tidigare, och det gäller speciellt bland oss som är unga vuxna. Jag har därför fått en del kommentarer (ibland oskyldigt nyfikna men även en del retsamma) när det kommer till hur jag uppför mig. Dom tycker alltså att jag är omodern och bryr mig för mycket om ”onödiga” saker.

Hur hade du besvarat den här typen av kommentarer? Jag vill gärna förklara att jag tycker det är ett fint sätt att visa respekt för andra, men vet inte riktigt hur jag ska formulera mig bättre än så.

Svar:

Först vill jag betona att vett och etikett handlar inte om att i varje situation agera som man gjorde förr i tiden. Det är inte enbart klädkoder, bordsskick, hälsningsfraser med mera. Vett och etikett är bemötande. Men att förklara värdet av vett och etikett för dina vänner kan självklart vara en bra idé

Om du i alla lägen agerar som man gjorde förr kommer du tyvärr uppfattas som ganska otidsenlig. Vett och etikett handlar om att få omgivningen att trivas och må bra. En ledstång att följa i det sociala spelet människor emellan.

Etikett förändras hela tiden, se bara vad som hände under pandemin 2020- 2022. Hela vårt sätt att hälsa förändrades och då får man anpassa sig därefter. Men jag ska ge dig lite argument, men tänk på att även du måste anpassa dig utifrån dagens förväntningar.

Vett och etikett handlar om att visa respekt och hänsyn gentemot andra människor. Genom att följa etikettsregler visar vi att vi bryr oss om och respekterar andra.

Genom att följa ett uppsättning etikettsregler skapas en atmosfär av ömsesidig respekt och vänlighet.

Etikettsregler kan hjälpa till att underlätta och förbättra kommunikationen. Till exempel att vara uppmärksam på den andres tal och visa intresse genom ögonkontakt och icke-verbala signaler.

 Inom arbetslivet spelar vett och etikett en viktig roll för att framstå som professionell och pålitlig. Genom att visa god etikett på arbetsplatsen kan du bygga förtroende och respekt från kollegor och chefer.

Vett och etikett är inte bara för andra människor, det hjälper även till att utveckla din egen sociala kompetens.

Så förklara för dina vänner att vett och etikett bidrar till att skapa en trevlig, respektfull och harmonisk miljö både i deras personliga och professionella liv.

Fråga:

Min sambo är inte bjuden, hur tacka nej till bröllopet?

Vill gärna tacka nej till min brors bröllop då min sambo och vår ena syster inte är inbjudna.

Vill gärna få förslag på text att skicka min halvbror.

Svar:

Det är enligt god vett och etikett absolut fel att dela på par vid inbjudan.

Jag vill till och med påstå att din bror är ordentligt ohyfsad som inte bjuder din sambo. Även om man vill begränsa antalet gäster är det inte brudparets sak att dela på er. Ni har valt att leva tillsammans, då ska din bror och hans blivande fru inte, underförstått, säga: ”Du är välkommen, men din sambo vill vi inte ha med!”.

Din eller er syster kan du självklart känna sympati för, men tyvärr kan du inte göra något åt det. Det är brudparet som avgör vilka gäster som de planerar bjuda in och den delen kan du inte påverka. Svaret på din fråga min sambo är inte bjuden hur tacka nej till bröllopet blir att du säger som det är vad det gäller din sambo.

Du behöver inte vara särskilt ödmjuk eller linda in ditt nej tack, detta då brudparet så tydligt och underförstått ”valt bort” din sambo. Du ska kort och enkelt svara: ”Tack för inbjudan, det låter mycket trevligt, men jag ber att få tacka nej. Jag vill  tillbringa den tiden med min sambo”.

Brudparet får då två alternativ, det första är att konstatera att du inte deltar. Eller så inser de sitt misstag och bjuder in din partner.

Fråga:

Landshövding på middag? Jag ska hälsa välkomna till en middag (ca 100 personer) där även landshövdingen kommer delta.

Ska jag inleda med typ:”fru Landshövding, mina damer och herrar”?

Eller ska jag ignorera att landshövdingen är med?

Svar:

Om du har en landshövding på middag ska du alltid hälsa den personen välkommen först.

För trehundra år sedan var landshövdingen en viktig och mäktig person, en myndighet över alla statstjänstemän. Landshövdingen fick en viktig roll i kommunikationen mellan kungahuset och befolkningen eftersom han bland annat fick till uppgift att handlägga och besvara folkets frågor. Idag är landshövdingen chef över Länsstyrelsen, men ämbetet som sådant är fortfarande något man hedrar.

Du bör därför hälsa landshövdingen välkommen först av alla, om inte någon från Hovet deltar. Det är inte personen du egentligen välkomnar, utan ämbetet som sådant.

Däremot rekommenderar jag dig att avstå från ”fru Landshövding”, det är något man alltmer frångått och istället säger man ”Landshövding, mina damer och herrar”.

Om det därutöver finns någon annan viktig person, t.ex. en ledande politiker, så lägger du till den titeln. Exempel; ”Landshövding, Kommunstyrelsens ordförande, mina damer och herrar (alt. övriga gäster)”.

Fråga:

Tacka för senast, i vilka länder? I vilka andra länder är det brukligt att tacka för senast? Arbetar själv som tolk/översättare. Blev ganska förvånad när en psykolog sade till patienten vid besöket att detta är ett väldigt föråldrat beteende. Är det så?

Tycker att det är en väldigt fin gest när gästerna tackar för senast.

Svar:

Den psykologen hade inte så bra kunskap i vett och etikett, och där är svaret kort och gott att det är inte föråldrat, det är trevligt och ofta en väldigt uppskattad vana.

Sedan utökar du din fråga med; tacka för senast, i vilka länder, då blir det ett betydligt längre svar. Det är vanligt att tacka för senast i många länder runt om i världen som en del av sociala normer och artighet. Jag forskade lite i frågan och det fanns en hel del exempel på länder där det är vanligt att tacka för senast.

Finland
I Finland är det precis som i Sverige också vanligt att tacka för senast, men säger: ”kiitos viimeisestä” efter att man har träffat någon.

Tyskland
I Tyskland är det brukligt att säga ”danke für das letzte Mal” (tack för senast) som en artighetsgest efter att man har umgåtts med någon.

Frankrike
I Frankrike säger man vanligtvis ”merci pour la dernière fois” (tack för senast) för att visa tacksamhet efter att ha träffat någon.

Spanien
I Spanien kan man säga ”gracias por la última vez” (tack för senast) som ett sätt att uttrycka tacksamhet efter att man har umgåtts med någon.

Det finns givetvis variationer och regionala variationer inom varje land, men att tacka för senast är generellt sett en artig gest som används i många olika kulturer. När jag sökte såg jag att det var väldigt många länder som hade uttrycket. Det finns säkert fler, men det var dessa jag kunde finna.

1. Sverige

2. Finland

3. Tyskland

4. Frankrike

5. Spanien

6. Norge

7. Danmark

8. Italien

9. Portugal

10. Österrike

11. Schweiz

12. Nederländerna

13. Belgien

14. Storbritannien

15. Kanada

16. Australien

17. Nya Zeeland

18. Japan

19. Sydkorea

20. Kina

Detta är bara några exempel, och det finns säkert fler länder där man också brukar tacka för senast. Tolkningen av artighet och sociala normer kan variera mellan olika kulturer och individer, så det är alltid bra att vara medveten om den specifika kulturella kontexten (sammanhanget) när man interagerar med människor från olika länder och regioner.

Fråga:

När är det för sent eller för tidigt att ringa på hos grannen?

Jag och min granne har båda katter, som ibland slinker in i trapphuset när någon av oss går in eller ut ur porten.

Ibland ringer vi då på hos varandra för att uppmärksamma varandra på detta, så att katten blir insläppt.

Är ingen hemma lyfts grannkatten ut igen.

Men mellan vilka tider är det ok att ringa på dörren hos sin granne?

Vi verkar ha väldigt olika uppfattning om det.

Svar:

Att säga vilka tider som passar alla människor är svårt, men man kan väl säga att undviker du att ringa på före 08.00 och inte senare än 21.00 så är du garanterat på den säkra sidan.

Men svaret på din fråga när är det för sent eller för tidigt att ringa på hos grannen är enklare än så, prata med hen.

Om ni hjälper varandra med katterna kan det väl knappast vara något problem om du ställer den här frågan till grannen.

Fråga: ”När är det för tidigt och när är det för sent på kvällen?”

Ni hjälper varandra, så frågan är helt berättigad och kan leda till ännu bättre samarbete..

Då kommer ni överens om hur ni ska göra. Man ska aldrig göra något svårare än vad det är.

Fråga:

Påkörd av den som hjälpte mig, hur artigt agera?

För några dagar sedan stod jag parkerad med dött batteri i min bil i ett villaområde. Jag förberedde startkablar etc och så vinkade/stoppade jag några förbipasserande bilar och frågade om de kunde hjälpa mig.

Den femte som passerade stannade. Det tog bara någon minut att få igång bilen. Givetvis tackade jag i vederbörlig ordning, men sedan, kom det en annan bil som ville passera min bil och ”hjälpbilen” stod parallellt, varpå han som hjälpte mig krypkör närmare min bil och repar min bil!

Han hade inte behövt flytta på sig, det fanns en trottoar den mötande bilen kunde kört upp på och kommit förbi.

Jag fick dåligt samvete för hela situationen, men samtidigt är påkörningen inte mitt fel.

Orsaken till att det blev som det blev, skulle jag säga, var att han som hjälpte mig helt i onödan blev stressad över mötet.

Är det rätt att göra försäkringsärende av detta (och då troligen påverka den andres bonus, han åker på en självrisk m.m.?

Svar:

Nu ska jag först betona att mitt svar blir ur ett bemötandeperspektiv, med andra ord svarar jag på din fundering påkörd av den som hjälpte mig, hur du artigt ska agera sett från vett och etikett. Inte juridiskt, du får själv kontrollera vad som gäller.

Ni är båda försäkrade för att få hjälp vid skador på din eller andras bilar. Så det är knappast något bekymmer, ni betalar ju för tjänsten. Då ska den självklart användas när det krävs.

Den andra bilägaren var hjälpsam, men blev stressad och agerade obetänkt med en skada som följd. Då borde hen artigt sagt att det här tar vi med försäkringsbolaget.

Nu blev det tydligen inte så, då kan du vänligt informera föraren att du tar detta med ditt försäkringsbolag. Det går på din vagnskadeförsäkring och ditt bolag kräver sedan hans bolag på ersättning. Det sista behöver du inte upplysa hen om.

Har du inte helförsäkring sköter ditt bolag detta ändå när de avgör skuldfrågan.

För att du ska kunna anmäla till ditt bolag, måste du ha hans uppgifter och då har du  artigt ”kommit runt” dilemmat med att du ”kräver” hen på ersättning. Om jag inte minns fel är det ingen självrisk på trafikförsäkringen.

Föraren av den andra bilen måste ju förstå att du inte vill betala skadan själv när du är försäkrad mot detta. Det är normal vett och etikett i trafiken.