ÖVER 7700 VETT- & ETIKETTTIPS!

Fråga:
Via en annan Etikett-spalt har jag tolkat att man/kvinna som regel ska bemöta det mesta med ett oändligt tålamod och ett fromt leende samt aldrig korrigera/kommentera annan persons beteende.

Jag är inte lika säll och from och menar att så länge man inte visar att ett uppförande sårar/upprör eller annat så blir det heller ingen ändring av gemene mans eller kvinnas beteende.

Så häromdagen när jag överraskades av en mycket plump kommentar besinnade jag mig ett kort ögonblick
och ställde sedan frågan ”Är det med ålderns rätt du uppför dig såhär oförskämt eller varför gör du det?”

Det är svårt att säga hur övriga i sällskapet reagerade eftersom min kommentar kom just när de höll andan av den första.Mellan mig och replikgivaren blev det konstigt men jag måste säga att jag fortfarande känner mig nöjd med att jag markerade.

Vett och etikett-reglerna kanske ska uppdateras en del?

Svar:
Det är ingen tillfällighet att etikettsreglerna förespråkar precis det som du läst i en annan spalt och jag delar den skribentens uppfattning till fullo. Det är inte övriga gästers, eller andra personers sak att ”uppfostra” omgivningen. Etiketten är till för att underlätta och skapa trivsel mellan människor. Så man får visa tålamod och ha överseende med andra människors misstag.

Sedan finns det alltid en gräns. Givetvis skulle jag själv, om någon uttryckte sig nedlåtande, plumpt eller oförskämt mot någon jag känner eller mig själv, säga ifrån. Man ska inte acceptera allt, men etiketten syftar mer till om någon äter slafsigt, är oartig, glömmer tacka etc.

Då säger man inte till utan låter det passera. I ditt fall är det svårt för mig att avgöra vad som hände, men du märkte säkert att det blev tyst och lite tryckt stämning. Det gynnar inte festen och värdparet får därefter ”arbeta på” att åter hitta stämningen.

Det är just detta man vill förhindra och i de flesta fall är det den som uttrycker sig dumt som får stå där med skammen. Alla vet ju vad den personen sagt, låt var och en ta ansvar för sina egna dumheter.

Etiketten uppdateras hela tiden, det är stor skillnad på det som var god ton för 100 år sedan och idag. I det här fallet är jag ändå ganska övertygad om att den kommer bestå. För som gäst har man till uppgift att roa andra mer än sig själv, då måste överseende med andras sätt passera.

Men bland vänner eller i familjen, på jobbet eller i vardagen – då tar men den person som uttryckt sig korkat åt sidan och ifrågasätter i lugn och ro. Men som jag skrev, detta är mycket beroende på situationen och i ditt fall kanske det var befogat att markera att du inte accepterade detta sätt att uttrycka sig på.

Klicka här för att läsa mer om värdskap >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Jag skall hålla en parentation vid ett årsmöte. Över de medlemmar som har gått bort under året. Det är ett pensionärsmöte. Hur formulerar jag mig? Hoppas ni kan ge mig några råd.

Är ny som ordförande och har därför inte hållit någon parentation förut.

Svar:
Du behöver inte göra något stort av detta, dämpa belysningen lite, tänd ett ljus och be medlemmarna resa sig.

Sammanfatta och läs upp namnen i stilla takt, säg något om du vill kring de som lämnat er. Det räcker med en minut eller två totalt. Avsluta med en tyst minut.

Klicka här för att läsa mer om kondoleanser >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Om jag blir bjuden på en privat middag till bekanta,är jag skyldig att bjuda tillbaka?
Jag har vänner som ofta är bjudna men de aldrig bjuder tillbaka, vi har bestämt att inte bjuda dem mera, är det korrekt?

Svar:
Man kan givetvis inte kräva att någon bjuder tillbaka, men resultatet blir ofta att man gör som ni – avstår med tiden. En gammal etikettsregel påbjöd att ett par skulle bjuda tillbaka inom ett år. Den regeln kanske inte är lika känd idag, men det är trots allt en bra tumregel.

Att bjuda tillbaka inom ett år innebar att man på det viset fick ”cirkulation” på ett antal festligheter under året. En ungkarl förväntades inte bjuda åter, han klarade inte det. men en ogift flicka hade föräldrar som löste detta problem för henne. Som du hör är det ganska föråldrat, men jag ger dig rätt – sluta bjuda dem.

Klicka här för att läsa mer om inbjudan >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Vid restaurangbesök vill jag veta hur jag kan uppmärksamma hovmästaren.

Jag försökte uppmärksamma för att få hjälp genom att klappa lite i händerna men min dotter sade att det inte var OK att göra så.

Vad är riktigt och är det olika i olika länder?

Svar:
Förr sa man ”hovmästaren” eller ”kyparen” alternativt ”fröken”. Välj att visa personalen den respekt och vänlighet du gör med en vän, så blir det bra.

Gamla tilltal är inget som används idag, utan man säger snarare ”ursäkta” eller ”kan jag få notan” alternativt ”kan jag få beställa?”. Du kan även diskret söka ögonkontakt, sträcka upp en hand eller ett par fingrar och i vissa fall när du vill betala kan du stryka pekfingret mot tummen som du gör när du prasslar med sedlar.

Att klappa i händerna är inget som uppskattas någonstans, lika lite som att knäppa med fingrarna eller vissla. Det betraktas som ohyfsat att påkalla uppmärksamhet på ett sätt som snarast kan liknas vid att kalla in en hund.

Hur de gör i andra länder varierar givetvis, men allt det jag föreslår här ovan fungerar bra. Men använde engelska eller det lokala språket.

Klicka här för att läsa om andra länders etikett >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Vi har i vår släkt ett eländigt bekymmer.Varje gång det dags för kalas i släkten så är det samma visa. Min syster har alltid satt vänner och arbetskamrater i första rummet när hon ska ha kalas.Hon bjuder alltså inte sina syskonbarn.

Det har resulterat i att när vi andra syskon ska bjuda så har vi slutat att bjuda hennes vuxna barn som är i 50-årsåldern. Vi har mycket dålig kontakt med hennes barn och våra barn känner knappt sina kusiner.

Men av någon konstig anledning kräver min syster och hennes man väldigt mycket mer av andra än av sig själva. Det är tråkigt att det ska vara sura miner och ett evigt ifrågasättande så fort vi ska ha kalas. Varje gång så ringer hon och har åsikter om vem vi har bjudit eller inte bjudit.

Mina vuxna barn har bjudit sin moster på flera jämna födelsedagar och flera barndop, men när min syster fyllde jämt var inte mina barn bjudna men en hel hop med grannar och gamla arbetskamrater.

Vi börjar faktiskt att ledsna på detta och undrar om vi måste ha dåligt samvete och må dåligt inför varje kalas. Vi fattar inte att hon inte förstår orsak och verkan.

Svar:
Jag utgår ifrån att du undrar om vem som gör fel eller rätt här. Svaret blir att ni är nog lite tokigt ute allihop.

Man kan ha synpunkter på hur man bjuder, men det ska man behålla för sig själv, om vem som bjuds eller inte bjuds. En fest är som att regissera teater, det är inte publiken som avgör vilka som ska agera.

Alltså kan din syster bjuda vilka hon önskar utan att ni ska påpeka detta, men hon kan å andra sidan inte räkna med att hon eller hennes barn ska bjudas tillbaka.

Att sedan, som er syster gör, diskutera om vilka som bjudits, kan i mina ögon bara innebära en sak – bjud henne inte alls! Hon ska definitivt inte kommentera de ni bjuder och det kan du lugnt berätta för henne. Det är en rejäl oförskämdhet att ge sådana kommentarer.

Klicka här för att läsa min artikel om att avböja en inbjudan >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Hur tilltalar man någon vars namn man inte kommer ihåg?

Svar:
Det absolut bästa är att säga som det är: ”Ursäkta, men jag har glömt ditt namn”

Fungerar inte det kan man fråga andra när personen inte lyssnar, man kan låta någon annan presentera sig och då hör man svaret eller man presenterar medvetet någon annan för denna person så får man också ett svar. Det sista och lite ”slitna” tricket är att man funderar tydligt över namnet: ” och det här är……” svaret fylls snabbt i: ”Per”, ”Jo, det minns jag men det är ditt efternamn jag funderar på…”

Klicka här för att läsa min artikel om att hälsa och presentera >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Ska på premiärvisning av film vad har man med sig?

Svar:
Har du ingen relation till skådespelare eller regissör behövs inget. Annars kan du alltid ge en liten blomma till den du känner.

Klicka här för att läsa min artikel om vett och etikett på bio>>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Välkommen till Etiquette Letter – din GPS för bättre dagar.

Visst har det hänt dig, precis som det hänt mig och en massa andra? Varför sa jag så? Den där kommentaren borde jag aldrig sagt!
Du tror du skäms ihjäl. Hur tar du dig ur detta?

—————————————————————————————–

För dig som läst nyhetsbrevets första del i mail- klicka här så får du fortsättningen längre ner

Be om ursäkt
Det finns inget bättre än att göra en riktig ”pudel” och vara uppriktig på gammalt hederligt vis.

• Ta ditt ansvar, säg som det är om du sårat någon.
• ”Förlåt, det där var dumt sagt av mig!”  
• ”Det där borde aldrig ha lämnat min mun, ursäkta”
• ”Jag ber om ursäkt, det skämtet var plumpt”

Humor är bra
Humor funkar ofta väldigt bra om du hamnat i en pinsamhet.

Fråga:
Har haft ett one night stand och nu i efterhand känner jag att jag vill träffas igen men vill inte skrämma bort honom eller verka för ”på”.

Hur ska jag gå tillväga för att få uppleva detta igen??

Svar:
Jag gissar att det är att du vill träffa honom igen du frågar efter, eller var det ett nytt one night stand du ville uppleva?

Oavsett är det är bara att fråga vederbörande, du kan ju inte få mer än nej. Sedan är det upp till er båda att göra en så trevlig date som möjligt av detta.

Klicka här för att läsa mer om etikett vid kärlek och sex >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Jag undrar förljande:
Om man sitter i en park & grillar med ett litet gäng kanske 4-7 personer vem ska då hälsa först när någon ny personen kommer dit? & gäller samma sak om vem som hälsar först vid en grillning på en fest då de är mycket fler folk?

Vid en grillning & man hänger med sin kompis för att hänga med hans/hennes kompisar, är det annorlunda då vem som ska hälsa först med tanke på att man hänger med sin kompis som redan känner alla andra men ”man” som hänger med känner ingen?

Svar:
Det finns gamla formella regler om vem som presenteras först och i vilken ordning detta ska ske utifrån rang, ålder och kön. Men inga av dessa regler har någon praktisk funktion och folk vare sig känner till dem eller använder dem.

Möjligen att en man hälsar på damen först. Säkert kommer någon att protestera mot detta, men faktum kvarstår att så här fungerar det. Även på finare fester, med undantag av bjudningar hos kungligheter på Hovet.

Idag gäller regeln att den som ser den andra personen först hälsar, den som kommer in i ett rum hälsar, den som anländer till festen hälsar osv.

En annan tradition som finns kvar och som är en ganska bra ”tumregel” är om festen har fler än 30 deltagare, då hälsar man på värdparet, ev viktiga gäster och de man känner.

Sedan kan du i lugn och ro mingla runt och hälsa på de du möter.

Klicka här för att läsa mer om presentation >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn