Presenter – ska jag öppna dem, eller inte?

Fråga:
Jag undrar vad etiketten säger angående presentöppning: Vid bröllop? öppna eller inte? Vid 50års fest?

Öppna eller inte?

Svar:
Etiketten säger att man kan gör på båda sätten i båda situationerna, men jag brukar rekommendera att de öppnas.

Skälet till detta är att man vill visa sin gäst respekt och visa att man blir glad för det som de funderat ut i present.

Klicka här för att läsa mer om att tacka för presenter >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Inbjudan – kan jag ta med egen gäst?

Fråga:
Det gäller när man är hembjuden till en sammankomst på ca 5-8 personer (ej middag, bara lite tilltugg och eventuellt lite dricka).

Är det ok att som gäst höra av sig någon dag innan och fråga om denne får ta med sig en kompis till sammankomsten (främst en kompis som inbjudaren inte har vidare anknytning till)?

Eller anses det som oartigt att ”pressa” inbjudaren på detta sätt (som kanske känner sig tvungen att svara ja för att inte verka otrevlig)?

Svar:
Du kan aldrig fråga om man får ta med sig en person, det anses som oartigt.

Det blir, precis som du beskriver en press på värdfolket som man inte ska utsätta dem för.

Istället avböjer du med skälet oväntat besök och ger värdparet därmed chansen att meddela att det är ok att ta med denne.

Klicka här för att läsa min artikel om att ta med egna gäster >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Bio – hur ska jag göra när jag behöver passera sittande besökare?

Fråga:
Hur ska man göra när man tränger sig förbi folk i stolsraden på bio eller teater?

Ska man gå förbi med ryggen eller ansiktet mot dem man passerar?

Svar:
Artigheten gör att man kanske inte ska tränga sig förbi, men oavsett så vänder man alltid ansiktet mot den man passerar.

Klicka här för att läsa mer om vett och etikett på bio >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Klädsel – hur gammal måste man vara för att bära kostym?

Fråga:
Jag är 15 år gammal och jag undrar när man kan börja använda kavaj/ kostym?

Jag använder skjorta dagligen och chinos. Ser man dum ut om man har kostym redan vid min ålder?

Svar:
Förr fick pojkar sin första kostym när de konfirmerades, då var man 14-15 år och därmed ansågs man tillhöra den vuxna delen av befolkningen.

Idag brukar den första kostymen komma 3-4 år senare, vid studentexamen.

Men det finns inget som hindrar att du bär kostym vid din ålder, det enda är att du kommer bli ganska ensam om den klädseln.

Klicka här för att läsa mer om klädkoder >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Bröllop – vilken klänning kan jag som är mamma bära?

Fråga:
Koden för bröllopet är mörk kostym. Jag är mamma.

Kan jag ha en lång klänning i siden med en silvrig dekoration, klänningen är utan armar och till den en tunn cape.

Svar:
Du är mamma till någon av brudparet förmodar jag.

Mörk kostymklädsel på bröllop kan kräva en ytterst charmant klädsel.  Grundregeln är att du ska bära en kjol eller klänning som är under knäet i längd.

Är det en stor fest med fler än 20 gäster kan den vara lång. Materialet ska vara av det finare, som siden, sammet eller crêpe.

Förr var mörk kostymklänning aldrig en riktigt stor festklänning, med paljetter, axelbar eller vid. Den bör ha en kort ärm och lagom urringning.

Idag ser man kvinnor som närmar sig nivån smokingliknande klänningar, som vid extra fina kalas – ett bröllop. Men en okomplicerad klänning kan fungera utmärkt.

Så svaret blir att är den inte alltför smoking/aftonklänning-betonad och inte helsvart, så kan du ha den.

Klicka här för att läsa min artikel om mörk kostymklänning >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Födelsedag – hur ska en avsägelse om uppvaktning respekteras?

Fråga:
Jag firar själv inte mina födelsedagar, utom med min fru och mina barn. Det är så jag vill ha det och jag meddelar min omgivning detta och tackar vänligast nej till all annan uppvaktning.

Nu fyller jag jämna år och jag har på samma sätt avtackat mig allt uppvaktande.

Tyvärr får jag en lång tid innan förklara och försvara mig och ofta möts jag av oförståelse och t o m aggression.

Vissa tycker jag är oförskämd att jag inte låter dem gratta mig. Vissa säger att ”de minsann tänker göra det ändå” för att de vill. Det struntar således i vad jag vill.

Nu föll det sig också så att jag fick mottaga både uppvaktning och presenter på min dag. För mig tyder detta på brist på respekt och jag blir ledsen. Ledsen på min födelsedag, hur kul är det?

Min fråga till dig är hur jag nu ska göra?

De som lämnat presenter väntar sig ju givetvis ett tack och uppskattning. Men jag har inte bett om detta och mår nu fysiskt dåligt.

Hur ska jag göra, tacka, inte tacka, säga hur jag känner? Min dag är förstörd av detta, men de är glada.

Svar:
Självklart ska avsägelse av all uppvaktning respekteras, det ska inte firas, inte ringas, inga kort eller presenter ska ges.

Tyvärr förekommer motsatsen, jag har fått frågan ”varför kom ingen, vi hade ju annonserat”. Men annonsen hade innehållit avsägelse, med tillägget bortrest. Där satt paret med kaffe och väntade…

Börja med att tänka att din omgivning vill dig väl, de är osäkra på om ditt budskap verkligen är så seriöst som du säger (se ovan, vi annonserade…).  Det kunde varit värre, du hade önskat uppvaktning, men ingen hade brytt sig.

Nu kan jag inte sätta mig i din roll och se det med dina ögon, men att bli ledsen? Jag tycker du ska bortse från detta att din vilja inte respekterades, du kan inte ändra på detta och nästa gång reser du bort istället.

Även om andra uppträtt ohyfsat, så behöver inte det innebära att du ska agera lika oartigt. Håll god min, skicka ett kort och tacka för den ”oväntade” presenten och för uppvaktningen. Du kan ju ursäkta dig på kortet och skriva att eftersom du avsagt dig all uppvaktning, hade ni inte förberett någon mottagning.

Sedan, gläd dig åt att du gjort andra glada. Det är en av de finaste presenter vi kan få i livet, att andra blivit glada av din närvaro. Njut nu, lägg det bakom dig, gå vidare och gör annorlunda nästa gång det blir dags för jämna år.

Klicka här för att läsa mer om att undanbe all uppvaktning >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Artighet – sker avtackning av ordförande, även om hen fortsätter i styrelsen?

Fråga:
En person avgår som ordforande i en forening, men fortsätter som vanlig styrelseledamot.

Ska foreningen uppvakta hen?

Svar:
Om man varit ordforande är det alltid trevligt och en artighet att få ett tack för insatserna.

Så en blomma och några väl valda ord där man också uttrycker glädjen att vederbörande fortsätter i styrelsen är säkert uppskattat.

Klicka här för att läsa mer om blommornas språk >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Inbjudan – hur tolkar jag inbjudan, till jul, som verkar skriven till flera personer?

Fråga:
Jag har fått en årlig inbjudan från släktingar, inte jättenära släkt, men vi träffas alltid vid jul.

Jag har nyligen flyttat ihop med en man och fick inbjudan eftersänd till mig, då de skickat till min förra adress.

Nu undrar jag, hur tolkar jag om inbjudan är till enbart mig eller även till min sambo?
Det står ”välkomna på julmiddag” men det står inget namn eller något så jag antar att de skrivit dessa kort till alla inbjudna som i 99% av fallen är flera i hushållet.

Tacksam för svar!! Hur frågar jag, eller kan man fråga, om vem inbjudan angår?

Svar:
Det låter som om de valt att bjuda in er båda, men är det korrekt borde båda era namn funnits med på kuvert eller inbjudan.

Troligen har de valt att skriva ”välkomna” för att på så vis komma undan alla andra formuleringar som ”med partner” eller ”med sambo” (förutsatt att de inte vet din mans namn).

Nu gäller det att du finlirar med artigheten, det går nämligen inte för sig att be att få ta med en egen gäst. Du kan inte fråga om han kan följa med, för då kan du försätta dem i en situation där de tvingas svara ja till en ny gäst de inte räknat med.

Samtidigt är det väldigt oartigt att inte bjuda in den andra personen i ett par och ett skäl till att man som gäst kan avböja inbjudan utan att för den skull vara oartig.

Du ska alltså kontakta dem, var glad över inbjudan och tacka dem för att du blivit inbjuden. Men tyvärr, du har ju numer flyttat ihop med NN och du kan inte tänka dig att fira jul utan honom. Så därför måste du tacka nej till deras trevliga inbjudan i år.

Svarar de ”så tråkigt”, då vet du att han inte var bjuden. Annars svarar de, ”men han var också inbjuden” och då svarar du ”att då kommer vi givetvis”!

Klicka här för att läsa mer om hur du avböjer en inbjudan >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn