- Fråga etikettexperten om vett och etikett. Kostnadsfritt och anonymt
En läsares tips:
Föreslå nästa gång att ni gör en ”media-stack” dvs alla smarphones,I-pads och liknande läggs i en hög. Den som först greppar efter sin får stå för notan eller liknande. Helt plötsligt börjar alla umgås runt bordet som man gjorde ”förr”.
Svar:
Ett väldigt bra förslag, tack för det tipset!
Mats Danielsson, Etikettdoktorn
Fråga:
Jag kommer att fylla 50 år i vår och har planerat ett öppet hus.
Jag vill bjuda alla släktingar som finns på min mamma och pappas sida i livet. Det blir ca 60 personer. De bor på lite olika platser i Sverige.
Jag vill be firad på min födelsedag, men skulle vilja tona ner kravet att gästerna måste ge presenter till mig. Att dom kommer är det viktigaste och är en present i sig. Detta blir ju samtidigt en slags släktträff.
Hur kan man formulera detta på inbjudan så att alla uppfattar det så?
Svar:
Jag föreslår att du helt enkelt skriver en rad där du talar om att ”Din närvaro är det bästa för mig och därför ber jag Dig att inte ta med några presenter” . Mer än så behövs inte.
Klicka här för att läsa om hur du firar en högtidsdag >>
Mats Danielsson, Etikettdoktorn
Fråga:
Har nyligen träffat en ny kvinna som har i mina ögon det förfärliga oskicket att när vi är på restaurang och har ätit att vid bordet bättrar på läppstiftet. På mitt försiktiga påpekandet att detta är inte är så lämpligt, svarade hon att nuförtiden är detta accepterad. Min fråga nu: Är jag gammalmodig för att det stör mig?
Svar:
Det är inte gammalmodig, din kunskap om vad som är lämpligt att ägna sig åt vid matbordet är lika aktuellt idag, som förr. Men tyvärr finns uppfattningen att mina egna behov, går före andras behov. Därmed blir det alltfler som gör som din kvinna. Sedan kan du kanske ha överseende med hennes ”misstag” och njuta av alla andra kvaliteter hon besitter, då blir det säkert bra.
Klicka här för att läsa min artikel om smink vid middagsbordet >>
Mats Danielsson, Etikettdoktorn
Det ringde för ett tag sedan en kund från Finland, frågan var om jag kunde föreläsa om vår tids nya trend, smarta telefoner.
När jag började fundera och se vad forskningen säger blev jag minst sagt förvånad. Visste du att genomsnittspersonen tittar i sin telefon 180 gånger per dag?
Värsta upptäckten av allt – jag själv är en av dessa!
—————————————————————————————–
Välkommen till Etiquette Letter – din GPS för underbara dagar.
För dig som läst nyhetsbrevets första del i mail- klicka här så får du fortsättningen längre ner
En underbar fest, men varför telefonen som bordsgranne?
Vid ett fantastiskt bröllop njöt jag av hela arrangemanget, kvällen kom och det var lite som en saga. Vi placerades, både med kända och okända ansikten, men efter en stund började jag fundera på om det bara var jag som var gammalmodig (och kanske inte helt förtappad). Min telefon låg i rocken – avstängd. När bröllopsmiddagen startade hälsade och pratade alla, det bådade riktigt gott! Men efter en stund kom det upp flera smarta telefoner.
Gästerna vid bordet började istället för att umgås med bordsgrannarna föreviga arrangemanget. Det är självklart trevligt när människor tycker ett bord är vackert och man kanske vill dela med sig på Instagram och Facebook när något ovanligt inträffar, men till priset att inte riktigt vara där mer än fysiskt?
Allt dokumenterades
Det som gjorde mig fundersam var att jag framemot kvällen började inse att dessa smarta telefoner snarare än vi andra var deras bordsgäster, för middagen fotades, desserten dokumenterades, kommentarer skrevs och jag började så sakta tänka på om vi andra var där.
Var verkligen alla kontakter ”där utanför” så viktiga att de måste vara en del av hela festen? Är det ett behov att allt trevligt och mysigt tillsammans kommenteras och sparas och visas upp för alla andra, när vi egentligen inte är tillsammans?
Är detta vårt nya liv? Att ständigt synas på sociala media? Vill vi så innerligt visa hur sagolikt bra vi har det, så intensivt och engagerat visa upp för andra att vi glömmer att vara där i nuet?
Kan vi inte njuta längre?
Ska vi ha det så här, är det den nya tiden sedan första iPhonen lanserades? Vågar vi inte lämna vår smarta telefon i fickan och umgås med varandra, utan att ständigt dela med oss av detta till andra?
Det fungerar lika bra om dina 638 Facebookvänner inte ser din uppdatering en kväll och det uteblir några ”gilla”. Låt oss återta våra liv och existera i nuet!
För att ingen ska tro att jag är en bestört ”etikettrådgivare”, så är jag också ganska ”gillaberoende”. Min hjärna är precis lika luststyrd som alla andras.
Beroende eller oberoende
En rökare påverkar nervkopplingar i hjärnan, känslominnet i Amygdala kommer ihåg den sköna känslan och lustcentrum stimuleras (mycket förenklat). Ett beroende uppstår, men det är inte bara droger och spel som ger oss dessa kickar. Även telefonernas omedelbara bekräftelse gör att vi minns känslor, ett ”pling” och ditt mail eller meddelande startar processen där dopamin börjar produceras i hjärnstammen.
Lustcentrum får sin dos och vi blir bekräftade ”jag finns”. Ju fler ”likes” på sociala medier, desto större bekräftelse. Jakten på bekräftelse driver oss, vi har telefonen på hemma, vid middagen, mötet eller annat. Någon ser mig och ”jag finns”, upplevelsen är snabb, omedelbar och återkommande.
Tillgänglighet, en norm
Det är inget konstigt alls, vi följer strömmen och ifrågasätter inte vårt beteende. Av 1000 dagliga beslut tar vi 990 instinktivt utan att tänka i allt från stora beslut om nytt jobb, till om vi ska ta mer kaffe. ”Pling” och vi tittar efter.
Alla verkar göra det och ingen ser det konstiga i detta. Vi har skapat en ny norm utan att ifrågasätta. Så var det på bröllopsmiddagen, det var först senare jag började tänka och reflektera. Men ska vi umgås med våra smarta telefoner istället för att njuta av gott sällskap i nuet på en underbar fest?
En undersökning visade något skrämmande
Det kan tyckas skrämmande när vi läser vad det amerikanska företaget TeleNav fick fram i en undersökning 2011. Det är en märklig läsning att en tredjedel av de tillfrågade hellre gav upp sex en vecka än att vara utan sin smarta telefon! Men det var inte nog:
Min enkla fråga blir, ska vi se vårt nya sätt att umgås med varandra som en huvudsak eller är det en huvudvärk? Oavsett, så vet jag nu tydligt vägen till den nya föreläsningen i Finland. Men det får bli på svenska!
Framgångsrikt bemötande – när tillgänglighet blivit en norm.
Klicka här för att läsa om vett och etikett med telefoner >>
Mats Danielsson, Etikettdoktorn
Källa statistik: Uppkopplad eller avkopplad Micke Darmell
Fråga:
Jag är brudens mamma, och jag ska hålla tal vid middagen. Hur långt ska ett tal vara och vilka komponenter ska det innehålla utan att bli för formellt, och långrandigt?
Eftersom jag är ganska liten och nätt så ser jag konstig ut i för lång klänning! Är det ok att ha en klänning som slutar på halva låret? (Det är en elegant och passande klänning för bröllop.)
Svar:
Klänningens längd är utifrån angiven klädkod. Men oavsett detta, är alltid en formell klänning under ditt knä i längd, så svaret är ja. Den är för kort.
Ett tal, om det avser ett middagstal, bör vara ca 3-5 min. Håll talet till din dotter, berätta om positiva händelser ur hennes liv och håll dig till en tråd du minns. Öva, öva och öva är mitt råd. Då blir ett tal perfekt och aldrig trist. De flesta minns ett tal utifrån framförandet, sällan innehållet.
Klicka här för att läsa min taltips >>
Mats Danielsson, Etikettdoktorn
Fråga:
När jag ska skriva till någon och vill inleda med en titel, vad kan jag då skriva innan ett fint namn?
Svar:
Titlar används i väldigt liten omfattning idag. I företagssammanhang kan man använda det för att få brevet adresserat till rätt person. Till exempel ”Marknadschef Johan Johansson”, eller om det är inom den juridiska sfären ”Advokat Glader”, medicinens värld ”Doktor Stygn” och så vidare. I privata sammanhang används detta inte längre, endast om du skriver till hovet.
Vill du alltså i ett brev tillskriva någon person och vara lite mer formell, så skriv ”Bästa Fru Lisa Tursson”, något annat än så rekommenderar jag inte.
Klicka här för att läsa om pronomen i tilltal >>
Mats Danielsson, Etikettdoktorn
Fråga:
Telefonförsäljare ringer ofta, ett flertal gånger varje vecka. De har sin mall angående vad de ska säga och sälja. De rabblar upp detta, högt och intensivt, oförmögna att lyssna in vad mottagaren/jag har att säga.
En del av dem snorar och snörvlar men uppskattar inte när jag önskar dem att krya på sig från den uppenbara förkylningen.
De blandar tilltalen du och ni i en salig röra. De blir irriterade och mer eller mindre upprörda när jag säger nej tack till produkten. Jag vet att de bara gör sitt jobb, troligen ett föga inspirerande sådant.
Men de gör det på ett så negativt sätt att jag snart tappar all hyfs och sans och säger vad jag tänker istället. Jag undviker att svara när jag tror mig veta att uppringaren vill sälja något men ibland misslyckas jag och hamnar i sådana samtal/monologer. Det verkar finnas noll vett och etikett i sammanhanget och jag tycker det är lite fascinerande att en försäljningspolicy kan vara så. Jag har ingen direkt fråga, undrar väl mer om du tycker något i sammanhanget.
Svar:
Det är tveklöst så att de flesta jag pratat med om detta delar din uppfattning. Det gäller även mig och det är många olika försök jag gjort för att finna ”det rätta svaret”, men det finns inte. Det enda som kan hjälpa är att ansluta sig till NIX eller liknande spärrar. De garanterar inget, många företag struntar i dessa listor, men de bromsar åtminstone seriösa företag. Numer svarar jag att ”inga avtal görs per telefon, sänd allt via brev”, detta upprepar jag med en dåres envishet. Då ingås inga avtal, jag är inte ohyfsad men avvisar direkt.
Ringer företagen däremot på arbetstid, till mitt företag har jag större förståelse för deras försäljningsargument. Vi måste alla ringa våra kunder ibland. Ringer de hem till mig på kvällen, på min hemtelefon och vill prata företagsaffärer, då informerar jag dem bestämt att detta sköts på företaget och inte i hemmet!
De som ringer har det sannolikt inte så lätt, ett nytt jobb, ofta provisionsbaserat och så ska de ringa kunder som i de flesta fall avskyr deras störande samtal. Utbildning på hur man för ett ”kallt kundsamtal” saknas ofta, manus kan de inte omvandla till egen text och läser innantill. Det blir inga affärer och ingen lön – jag kan förstå att det tar sig uttryck i dåliga samtal. Vårt belöningssystem i hjärnan vill skapa lustkänslor, det behövs belöning i form av framgång. Den som inte får känna detta blir snabbt ”kundovänlig” – men det är företagen som driver dessa callcenters ansvar.
Klicka här för att läsa om hur du vinner en kunds förtroende >>
Mats Danielsson, Etikettdoktorn
Fråga:
Jag och min man hade vigseln med bara ett fåtal inbjudna i våras och ska nu i efterhand ha själva festen (kombinerad med min mans födelsedagsfest eftersom han fyller jämnt). Jag hade vid vigseln en ganska enkel, cremefärgad, vadlång klänning i chiffong och siden passande till klädseln till mörk kostym (om det nu finns en sådan klädkod; vi tänkte använda oss av den eftersom vi har upptäckt att om man skriver klädkod: kavaj så kommer folk i allt från jeans eller kortkort till mörk kostym och lång klänning, och det är ju inte så kul). Kan jag samma klänning som jag hade vid vigseln på festen, eller verkar det konstigt?
Svar:
Din fråga beskriver så bra skillnaderna mellan kavaj och mörk kostym som klädkod på inbjudan. Alltför många kommer i ”kavaj”, men med jeans eller annat till om man skriver det.
Då blir mörk kostym en tydligare kod. Om du trivs med din klänning så kan du givetvis bära den´ännu en gång. Det är en smaksak.
Klicka här för att läsa om klädkoden mörk kostym >>
Mats Danielsson, Etikettdoktorn
Fråga:
Jag hörde ordet streetsmart nämnas för ett tag sedan. Det handlade om vett och etikett. Vet du vad det innebär?
Svar:
Det är ett begrepp som man kan läsa om i amerikanska etikettsböcker. Första gången jag såg det och skrev om det var i samband med en resa till Seattle, det var 2003. Sedan har jag skrivit en artikel om detta, det skrev jag då under begreppet modern etikett.
Andra rådgivare i etikett har, precis som jag själv har gjort, fångat upp begreppet. Kortfattat kan man beskriva det som etikett på promenaden, när du möter en grupp som låter dig passera utan att du ska behöva kliva ut i gatan, då är den personen streetsmart. Men begreppet omfattar även etikett med mobilen, på flyget, tåget osv.
Men begreppet har fler förklaringar, ”Street smart” brukar kallas den som utnyttjar genvägar och oskrivna regler, på bästa möjliga vis, inom sitt verksamhetsområde. Det kan gälla i slummen i en storstad eller på börsgolvet. Men det är också titeln på en film från 1989.
Här kan du läsa lite om begreppet streetsmart >>
Mats Danielsson, Etikettdoktorn
Du har väl inte glömt att det är Alla Hjärtans Dag idag fredag 14/2!
Läs om hur den uppstod, vad ska man göra och varför. Vilka behöver du tänka på, det svaret finner du här:
Klicka här för att läsa om Alla Hjärtans Dag >>
Mats Danielsson, Etikettdoktorn