Födelsedag – gemensamt party, måste man uppvakta alla?

Fråga:
Vi är en familj som blivit bjudna på cocktailparty av vår svärson. Han har, tillsammans med tre kompisar, anordnat detta party då de alla fyra fyllt 30 år nyligen. Vi har redan uppvaktat vår svärson på hans 30-årsdag, men vill ha något litet med oss nu när vi kommer. Nu till min fråga, ska man ha med sig något till alla fyra som står för festen eller har man bara med sig till svärsonen. Vi har aldrig träffat de övriga tre, men de står alla med på inbjudan.

Svar:
Om ni vill, kan ni ta med en liten, mycket enkel blomma till de tre övriga och en srörre bukett till svärsonen. Men det går precis lika bra att ni ger fyra mindre buketter, svärsonen är ju redan uppvaktad.

Klicka här för att läsa mer om presenter >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

 
Annons:

Dödsfall – parentation och utmärkelser vid ett årsmöte

Fråga:
Vid ett årsmöte börjar man med ev. parentation. Men vid mötet skall även diverse utmärkelser ges. Var i agendan lägger man lämpligast dessa?

Svar:
Du inleder mötet, hälsar gästerna välkomna och sedan tar du parentationen. Efter att den är klar är det lämpligt att utdela utmärkelser. Sedan återgår du till dagordningen och fastställer den.

Klicka här för att läsa mer om vett och etikett vid dödsfall >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

 

Mellan människor- kan jag rätta en vän när han smaskar?

Fråga:
En vän till mig har många brister i sitt bordsskick. Han smaskar och har inget emot att ta kniven till munnen.

I privata sammanhang går det väl an, men jag vill gärna lära honom så att han inte begår samma misstag i mer formella sammanhang. Hur ska jag gå tillväga utan att vara ohyfsad?

Svar:
Egentligen ska man inte tillrättavisa andra utan visa tålamod och ha överseende. Men i ditt fall blir det lite annorlunda, du vill hjälpa till. Jag kan inte på något vis garantera att det fungerar, men vill du, kan du givetvis försöka. Du tar alltid risken att såra eller göra din vän irriterad.

Börja med att prata med vännen avskilt, i lugn och ro och var säker på att ingen annan kan störa. Berätta att du är hans vän och det är just därför som du vill berätta detta  för honom. Hade han varit din ovän hade du aldrig brytt dig, men du vill inte att andra människor ska se vad du ser. Var noga med den här första delen och kom överens om att ni kan prata öppet utan att det uppstår irritation.

Sedan tar du fram några konkreta exempel, dra inte upp allt du ogillar. Förklara hur omgivningen och du själv, var noga med jag-budskapet och att du förmedlar hur du känner (inte tycker) när han smaskar. Att du upplever det besvärande och så undrar du om han tänkt på detta någon gång.

Kan som sagt inte utlova att det fungerar, men vill du försöka kan det fungera.

Klicka här för att läsa mer om bordsskick >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn
Annons:

Fest – kan man komma tomhänt?

Fråga:
Vi är bjudna på en öppen fest med ca 100 personer   ingen fyller år ska man ändå ha med sig en blomma eller något annat?

Svar:
Jag gissar att ni är bjudna på en lokal eller liknande och en gammal regel är att man tar inte med sig blommor då. Det skulle bli väldigt opraktiskt för värdparet, men jag förstår ditt bekymmer. En flaska vin är betydligt enklare att hantera, så det skulle jag föreslå istället.

Är det i hemmet tar man med sig en blomma. Men vill du inte komma tomhänt kan ni skicka en blomma i förväg, hem till värdparet dagen innan och tacka och säga i ett kort att det ska bli trevligt. Det är en uppskattad gest och då behöver du inte ta med något på festkvällen.

Klicka här för att läsa om vett och etikett som gäst >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Mellan människor – blommogran till mycket sjuk släkting?

Fråga:
Undrar om det är OK att skicka blommor till en person som man kan misstänka snart ska avlida?

Jag skickade en blomma till en kusin från en mig och en annan kusin med orden – Kramar och våra namn. Min andra kusin blev mycket arg och ansåg att det inte passar sig att skicka blommor till en mycket sjuk person som kanske snart ska avlida i cancer. Frågade henne innan men trodde till 100% att hon ville vara med på hälsningen så jag blommograferade blommorna och leverans skedde inom 2 timmar. Senare fick jag besked om att min andra kusin inte ansåg att man skickar blommor till en dödssjuk person.

Det var inte helt klart vid tillfället om det förhöll sig så och först några dagar senare kom det till vår kännedom att det förmodligen inte finns något att göra. Har jag gjort bort mig? Min sjuke släkting och hennes anförvanter har mig veterligen inte tagit illa upp.

Svar:
Först av allt ska jag direkt säga att det är inte fel, det är bara att utgå ifrån dig själv. Skulle du bli glad om någon tänkte på dig när du är sjuk? Givetvis. Nu vet jag inte om du skickade blommorna direkt när du fick veta att din kusin fått ett besked om obotlig cancer, eller om personen har haft vetskap om detta ett tag. Det kan givetvis till viss del påverka reaktionen, men upplever du att du hade bråttom så kan du ringa eller besöka din sjuka kusin för att undanröja eventuella orosmoln.

En människa som befinner sig i livets slutskede är säkert medveten om sin begränsade återstående levnad, men de flesta har ändå ett hopp och en livsgnista. Man får inte glömma att även om kroppen är dålig är inte personligheten borta, man blir glad, ledsen, rädd, förvånad, känner avsky och sorg som alla andra. En blomma och framför allt att du tänker på personen ger samma glädje för den som är svårt sjuk, på samma sätt som den sjuke som kan förväntas bli frisk. Frågar läsaren av detta svar hur jag så tvärsäkert kan uttala mig om detta, så är svaret att jag mycket ofta möter människor i livets slutskede och är även med när de dör. Jag går fortfarande in och arbetar ibland som distriktssköterska,  just för att möten med människor är så berikande.

Det är lika för din kusin, hon kanske har det svårare att förhålla sig till döden, hennes känslor finns hos henne på samma sätt. Men tyvärr väljer vi då att ”glömma bort”, vi bearbetar inte att någon vi tycker om ska dö. Genom att inte tänka på det behöver vi inte känna den sorg vi är rädda för.

Kanske din kusin som blev arg plötsligen ställts inför detta faktum, du vågar kliva fram, visa medkänsla och omtanke och i livets slutskede sprida glädje. Du lyfter fram allt det hon vill undvika och konfronteras med och så kanske skammen infinner sig ”jag borde gjort detta”. Så mitt råd blir att du tänker så om din arga kusin, just nu mår inte hon så bra och det är förmodligen hennes sätt att reagera med ilska.

Du har absolut inte gjort bort dig, tvärtom borde fler göra det du gör. Om du har möjlighet och din sjuka släkting orkar kan ett kort besök också vara värdefullt. För ett besök kan inga blommor i världen ersätta.

Klicka här för att läsa min artikel om bemötande i vården, det berör även anhöriga >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn
Annons:

Mellan människor – tilltalsord som herr, fru eller fröken?

Fråga:
Varför är en kvinna antingen en fru eller fröken beroende på om hon är gift eller ej men en man är alltid en herr? Jag vet att titlar knappt används längre men man måste fortfarande fylla i om man är fru eller fröken när man bokar flyg eller hotell. Varför har det någon betydelse om en kvinna är gift eller inte?

Svar:
Varför flygbolag och hotell frågar om du är gift eller ogift kan jag endast spekulera i, men jag gissar att de på detta vis kan koppla samman ett par om något inträffar. Men som sagt, det är endast en gissning från min sida.

Tilltalet ”herr” kommer från ordet härska (medeltiden) och det var endast riddare eller manliga medlemmar i kungahus som tilltalades så.  Tänk på tilltalsordet ”mister” i engelskan, det kommer från ”master”. På 16- och 1700-talet var det adelsmän som tilltalades med ”herr” i Sverige. Tilltalet spred sig sedan ner genom samhällslagren. Tilltalsordet ”fru” har en liknande historia där det syftade på en formell titel som gift kvinna (eller likvärdigt med ”hustru”), men även här var det kungligheter och adel som använde tilltalet. På 1800-talet spred detta sig även detta till fler samhällslager. Så var det även med ”fröken” som fram till 1800-talets mitt var benämningen på en ogift adlig kvinna, men 1866 drevs ”frökenreformen” igenom i Sverige, där varje ogift kvinna kunde kallas ”fröken”.  (Källa: Nordisk familjebok)

Vi kan konstatera att en man ansågs alltså ”härska” vare sig han var gift eller inte, en kvinna uppnådde en social status genom att bli hustru och fick en formell titel som fru. Nu har detta suddats ut, precis som du skriver, men i vissa sammanhang förkommer det ännu. Kungliga Vetenskapsakademien säger ännu ”Herr NN” och i Riksdagen tilltalas en kvinna som är talman med ”Fru Talman”. En titel som ska symbolisera och visa respekt för ämbetet.

Klicka här för att läsa mer om tilltal >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn
Annons:

Människor emellan – relation eller bara sängkamrat?

Fråga:
Vet inte riktigt var jag ska börja. Jag har sedan ett och ett halvt år en relation med en man som är ensamstående med en 15 år gammal dotter. Jag har ett barn på 6 år som bor hos mig varannan vecka. Till saken hör att vi konsekvent alltid bor hos min pojkvän då han inte kan lämna sin dotter för en fika på stan eller för en natt hemma hos mig.

Känner att vi behöver lite egen tid. Han menar på att vi får ses när vi ses och att det inte är tiden som räknas utan vad man gör tillsammans. Han har till viss del rätt känner jag men vi äter tillsammans och sover ihop och sen är det inte så mycket mera. Han menar på att hans dotter inte är van av att få så kallad konkurrens.
Vet inte längre vad jag ska tro, det är jag som åker och fixar och jag har inte ens nyckel och kod hem till honom. Han såg ut som ett frågetecken när jag påtalade att jag känner mig som ett KK.  Inte lätt att avgöra vad som är vad och jag känner mig så vilsen.

Svar:
Det är inte lätt med dina barn och mina barn. Vi har olika bedömningar vid uppfostran och hur vi gör med våra barn. Sex månader är ingen lång relation, ni har knappt mer än lärt känna varandra. Att ta upp det ur den aspekt som du gjorde, kanske inte är världens bästa metod. Jag förstår att din pojkvän blev förvånad, men samtidigt förstår jag även din inställning.

Det låter alltså som om ni behöver prata med varandra, där du förklarar hur du känner. Jag kan tycka att en nyckel och en portkod kan knappast vara något problem. Däremot vet jag inte skälet till att han inte vågar lämna en 15-årig dotter ensam en stund. Finns det något bakomliggande skäl som du behöver veta, för 15-åringar klarar sig ensamma. Därom råder det ingen tvekan. Finns det någon släkting, en mamma eller annan som kan vara hos henne en stund?

Du måste som sagt i lugn och ro berätta hur du känner det och är han inte beredd att bidra till ert förhållande, ja då återstår inget annat än att du tar ett beslut.

Klicka här för att läsa mina artiklar om människor emellan >> 

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Mellan människor – vad gör man om man råkar rapa eller ännu värre pruttar?

Fråga:
Om man sitter på en middag eller är i ett annat sammanhang med andra människor och så råkar man rapa eller prutta. Ska man omedelbart be om ursäkt eller vad tycker du?

Svar:
Om du av någon anledning ställer till ”oljud” och om du ska säga ”förlåt mig”, det är en fråga om stil och känsla. Skulle andra reagera, eller en fullständig tystnad uppstår, då kan en ursäkt vara på sin plats. Men om personerna runt omkring är taktfulla nog och inte visar någon reaktion är det bara att låta det hela passera något så när obemärkt.

Läs min något annorlunda artikel om ”prutikett” >>

Mats Danielsson,  Etikettdoktorn
Annons:

Bordsskick – vad är bäst att säga vid matbordet om jag önskar hjälp?

Fråga:
Vad är finast att säga; ”Får jag be om smöret?” , ”Ursäkta, vill du räcka mig smöret?” eller ”Vill du vara snäll att skicka smöret?”

Svar:
Rent generellt tror jag det idag inte har någon som helst betydelse vilket av dessa fraser du säger, samtliga uppfattas som artiga. Säkert finns det språkmässiga aspekter, som jag inte till fullo behärskar och en språkvetare kan säkert lämna intressanta synpunkter på saken.

Utifrån etikettens aspekt är ursäkten i sig något som skapar en behaglig atmosfär mellan människor. För ber du någon om ursäkt för att i du i stort som smått besvärat personen kommer det att ge dig en fördel. Du ”stör” ju din bordsgranne med ditt önskemål och med din lilla ursäkt visar du att du besitter förmågan att se dig själv i relation till din bordsgranne och inte enbart till din egen bekvämlighet.

Så mitt svar blir ”Ursäkta, vill du räcka mig smöret?”

Klicka här för att läsa mina artiklar om människor emellan >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn