ÖVER 7700 VETT- & ETIKETTTIPS!

Fråga:
Jag är en kvinna som redan från barnsben fått lära mig grunderna i vett och etikett!  Jag finner att det sannerligen är ett uppluckrat samhälle ni föreslår. Vad är det för fel på gammal god etikett? Ni har förslag på moderna ting som ”att vänsterhänta kan byta till gaffeln i höger hand…”, ”en kvinna kan skåla med en man”, ”en kvinna kan ibland hålla upp dörren för en man” o.s.v. Vad är det för fel på den äldre, korrekta skolan inom ämnet, jag finner då ingen anledning till denna modernisering. Dessutom finns det i boken en ritning på bordsplacering vid homosexuella pars bröllop, vad är detta för ”påhittad” etikett?

Svar:
Du anser att ”du kan den riktiga etiketten”, hur då menar du? Du avser den etikett som fanns under 1800-1900 talet, men du glömmer att det fanns en tid då vi inte hade en gaffel vid middagsbordet, den kom till Sverige ca 1850. Vilken etikett gällde då och var det inte någon som förändrade den när gaffeln anlände? Samma sak med skålandet, vi lever väl i ett mer jämställt samhälle idag? Varför skulle inte kvinnor därmed få skåla?

Till sist, homosexuella äktenskap är lagligt, accepterat i kyrkan och viktigast av allt, kärlek har inga gränser. Så någon måste skapa etikettsregeln för bordsplacering, precis som någon gjorde när vi fick gaffeln till matbordet. Nu medverkade jag via min bok med ett förslag till bordsplacering och jag hoppas att de ritningarna som du kan läsa i min bok  glädjer många män och kvinnor som gifter sig.  Jag skriver för dem, jag skriver för den som handlar i allt från lågprisvaruhus till exklusiva butiker och jag skriver för dig. För trots allt, du läser både min sida och köper min bok….  Tack!

Klicka här för att läsa min artikel om bordsplacering av samkönade par >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Jag blir lite förvirrad när jag ser alla dessa moderna vett och etikettsböcker och till och med undervisningsmaterial inom ämnet servering. Mina frågor är:

Hur ser en korrekt uppdukning av dessertbestick ( gaffel och sked) ut?? Jag har lärt mig att skeden ligger över gaffeln, skedskålen vänd mot gaffelsidan Så har jag dukat i alla år och även lärt mina elever så men tittar man i böcker, tidningar och på bilder idag så ställer man sig frågan… Är detta korrekt eller ej.

Slår man på nätet får man 50% åt ena hållet och 50 % åt andra hållet. Vad är rätt?

Nästa fråga gäller glasens placering vid middag med viner. Jag är lärd att sista glaset i måltiden står mitt i kuvertet, alltså i mitten av tallriken, detta för att bl.a underlätta påfyllning av glas från flaska av servisen och samtidigt tala om för gästen att sista drucken serveras. Hur är det med det?

Hur är det med kuverttallriken? Ska den dukas av innan desserten eller inte? Gamla böcker gör gällande att den dukades av innan desserten, som ofta bestod av frukt som skulle skäras med kniv, för att inte repa tallriken som ofta var gjord av guld/mässing eller liknande. Den var mao en skryttallrik för rika människor. Andra alternativet som påstås anses modernare är att den talar om för ev talare vid en middag att sista varma rätten är serverad så nu kan man hålla tal utan att ”ställa” till problem för köket. Vad är ursprunget till kuverttallriken?

Svar:
Det var många frågor men vi tar dem var för sig.

Dessertgaffelns ursprung var franska desserter och kladdiga kakor. Därmed har den blivit ”finare” i sin status och den ska vara först använd av de två om man är ”etikettsivrare”. Men du har rätt, skedskålen ska vändas mot gaffelsidan och den ska ligga överst. Titta på en bild från Nobelfesten så ser du den dukningen.

Sista glaset i måltiden, med det avses huvudrätten, placeras i mitten. Helt korrekt av dig, det också.

Kuverttallriken – kommer från franskan courvir = täcka över. Man dukade i förväg och täckte därefter över det dukade bordet, med kuverttallriken framme, med ett bordstyg. Ursprunget är från den tid vi inte hade servetter, vi hade ett underlägg istället för tallrik, en brödtallrik som sög upp sovel. Denna brödtallrik sägs vara förebilden till vår kuverttallrik och syftet är att gästen aldrig ska sitta med ett tomt kuvert under maten. Sedan kan det komma mängder med historier om fruktallrikar och att inte repa tallrikar samt ge talaren en vink om när det är dags, samtliga har säkert sin funktion men faktum kvarstår, kuverttallriken dukas av innan desserten.

Klicka här för att läsa min artikel om bestick >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Jag är ombedd att vara värd vid ett 50 års firande med buffé på restaurang. Drink före maten. När hälsar jag gästerna välkomna? Vem tackar för maten, när ska eventuella tal hållas. Bör jag hålla tal. Några allmänna råd. Tacksam för hjälp,

Svar:
Kort kan jag säga att både tal och annat som kan störa övriga betalande gäster på restaurangen bör undvikas. Det innebär att du kort kan säga skål och välkomna när ni sitter till bord.

Har ni en lokal där ni är ensamma gäller sedvanliga etikettsregler, då kanske du eller toastmaster säger några korta ord redan när ni samlas vid drinken. Några av gästerna kanske redan där vill hylla med sång och ett och annat tal. Det går bra, för det minskar mängden tal vid bordet. Men leverera inte ditt eget välkomsttal redan vid drinken, det gör du vid bordet och så fort alla gäster fått vin i glasen. Max någon minut och som avslutas med skål och välkomna!

Den som håller tacktalet blir den person som har din hustru till bordet, då hon blir värdinna. Finns inte din hustru där kan det bli den som har jubilarens fru till bordet. Det beror alltså på vem ni anser vara kvällens värdinna.

Klicka här för att läsa min artikel om att hålla tal >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Vad innebär en cocktail dinner? Och vad är det för klädkod som gäller för damer respektive herrar?

Svar:
Från 1970-talets slut började det komma en ny typ av Cocktailpartyn, nu bjöds gästerna in till en speciell fest – gärna iklädda Smoking och Cocktailklänningar.

Istället för en stund för möte blev det en fest och med tiden för förlagd till kl. 19 eller senare. Det som kanske mer ses som en tid för en middagsbjudning blev nu mer en mingelfest.

En cocktail dinner innebär ofta att man inte sitter bordsplacerad och äter (ofta, men inte alltid). Gästerna serveras all mat och dryck av serveringspersonal som går runt eller så är det en bar eller ett buffébord. Det finns gott om sittplatser mindre bord. Tanken med denna typ av servering är att uppmuntra människor att flytta runt, mingla och inte fastna i en enda grupp under större delen av kvällen.

Klicka här för att läsa min artikel om Cocktailklädsel >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Vi skall ha en större middag på min arbetsplats och med största sannolikhet kommer ett homosexuellt par och ett lesbiskt par. Båda är gifta med sina resp och har därmed samma efternamn. Nu kan man ju tycka att det vore enkelt att bara låta dess två par byta partner med varandra, men det känns ju inte heller rätt. Lite utpekande kan tyckas. Alla andra gifta par delas ju på, men hur gör jag med dessa. Hoppas att du kan reda ut denna problematik, så att alla blir nöjda.

Svar:
Du gör ingen som helst skillnad, du placerar männen med kvinnor och kvinnorna med män. Precis som du gör med andra par.  Du fördelar dem med övriga gäster, det är helt och hållet utifrån med vem och hur det kan bli bäst på festen.

Klicka här för att läsa min artikel om bordsplacering av samkönade par >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Vi (jag och min sambo) har bjudit in till 60-årsfest för min sambo. Till festen och middagen kommer 50 personer. Dessa är bland annat hans äldre föräldrar, syskon, barn, och olika arbetskamrater och våra vänner. Från min släkt kommer mina barn och en farbror och faster, däremot inte min mor eller far. Vi (jag och en väninna) har gjort ett sånghäfte. Väninnan kommer att leda eventuell allsång. Festen kommer i övrigt att präglas av mycket musik då flera av gästerna kommer att spela och sjunga. Klädseln är valfri. Festen äger rum i en bygdegård med en scen. Jag har tänkt att borden ska placeras som ett E där min sambo ser scenen. nu funderar jag över bordsplaceringen. Var ska jag, min sambo, hans mor och far våra barn, allsångsledaren sitta?

Svar:
Du och din sambo, speciellt jubilaren bör sitta centralt, i ”ryggen” på det E ni ska duka i. Till bordet har din sambo en chefs hustru eller en nära kvinnlig släkting. Ni placerar sedan nära släkt och vänner i fallande ordning utifrån jubilaren. Allsångsledaren sätter ni så hon syns, kanske i det mittersta benet.

Klicka här för att läsa min guide till bordsplacering vid jubilar >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn
 

Fråga:
Jag planerar inför en invigningsmiddag för ca 200 gäster från många olika organisationer och företag.
När det gäller de små skyltarna för bordsplaceringen undrar jag om man ska skriva ut organisation och personens titel utöver för- och efternamnet?

Svar:
Normalt sett skriver man endast namnen, men om det finns fler personer med samma namn kan det vara en fördel att skriva åtminstone företaget. Det är även en trevlig gest gentemot kunderna/gästerna att de på placeringslistan ser varifrån de övriga gästerna kommer. Vill du inte skriva företag/organisation kan du på de med samma namn skriva ort efter namnet. T.ex. Lisa Tursson, Borås, Lisa Tursson, Malmö. Titlar används mycket lite idag, det är endast vid mycket formella tillställningar och främst kungligheter och representanter från andra länder. Som: HM Konungen, Statsminister Fredrik Reinfeldt, Ambassadör XX osv.

Klicka här för att läsa min artikel om bordsplacering >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Hur lång tid stannar man på bjuden lunch. Start 13.00

Svar:
Det finns ingen exakt tid, men är det en affärslunch så kan det ofta vara över på en timme om inga förhandlingar följer. Är det så, kan den tiden läggas till.

En lunch på restaurang, mellan bekanta och en arbetsdag, är oftast en timme. En lunch i hemmet hos någon, så är det snarare 2-3 timmar.

Klicka här för att läsa om tider>>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Jag undrar lite över mina ärvda bestick med tre storlekar. Mat – bord – efterrätt/smörgås. Mellanstorleken bordsbesticken när används dom?

Svar:
De stora besticken är till huvudrätten, mellanbesticken till förrätten och de små besticken är smörgåsbestick eller för dessert.

Klicka här för att läsa mer om olika bestick >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Fråga:
Efter många år utomlands avser vi att återintroducera oss i Sverige och manifestera det med en fest i sommar. Vi kommer att vara ca 50 personer, vara hälften kommer att vara gamla vänner i Sverige och hälften nyvunna ovänner i Frankrike ( alla talar svenska)
Vår fråga gäller placeringen, är det klokt att blanda friskt, eller skall man respekter ursprung och parrelationer. Vi tror att placeringen att ske i sex bord per åtta platser respektive.

Svar:
Det är vanligt att gäster ska placeras väldigt noga utifrån rangordning mm. I vissa sammanhang kan det givetvis vara av betydelse, t.ex. vid bröllop eller formella tillställningar. Men i allmänhet placerar man idag gästerna till en fest mer utifrån hur de passar ihop och hur de suttit förr.

Hedersgäster ska man fortfarande vara noga med att placera, det är ju just det de är – viktiga gäster! Hedersgäster kan var de ni bjuder för första gången, utländska gäster är formellt representanter för sitt land och ska placeras bra, det kan vara chefen eller en gammal släkting.

Grundregeln är alltid den att man delar på par. Det är inte särskilt kul att par hamnar vid samma bord. Även en placering som att sätta paren vid samma bord, men med fyra fem par blandade är ingen god idé. Syftet är ju att träffa nya människor och då är det betydligt roligare att dela på paren.

Klicka här för att läsa mer om bordsplacering >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn