Kan man påpeka att maten inte är god?

Fråga:
Några vänner blev inbjudna till en middag, där värden valt att laga husmanskost. Flera av gästerna äter inte denna mat och åt över huvudtaget inte det som serverades. Efter middagen uppstod en diskussion om man som värd verkligen kan bjuda på mat som inte alla äter, ska man inte meddela gästerna detta i förväga.

Svar:
En middag eller en fest är som en teaterföreställning, värdparet svarar för regin och gästerna (publiken) kan inte komma med åsikter och förslag på ändringar under pågående middag. Att som gäst vägra äta av maten ”för att man inte äter sådant” (i frågan finns maten angiven och det är definitivt ingen ovanlig eller konstig rätt, men jag har valt bort att skriva detta för att ingen ska känna igen sig), är rent ut sagt oförskämt och visar endast att gästerna saknar kunskap om hur man uppför sig. Man smakar på maten och kan sedan meddela att man är mätt eller annat liknande skäl. Att påpeka för värden att detta inte var gott och att ens diskutera detta vid sittande bord är ohyfsat. Man tiger och ler och låtsas som detta inte var konstigt, även om man känner värden väl. För man får inte glömma att värden i detta fall ”bjudit till”, lagat maten och lagt tid och pengar på detta. En dikussion som ni hade kan såra en värd väldigt mycket.    

Med vänlig hälsning
 Mats ”Etikettdoktorn” Danielsson

Annons:

Att skåla i vinglas

Fråga:
Får man skåla med vinglas?

Svar:
Formellt är det endast i vin och därmed vinglas man skålar med. SEdan skålar man i snaps och numer kan man även skåla i annan dryck, som mineralvatten, om man inte dricker alkohol.

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Servering från höger eller vänster

Fråga:
Läser att tallrikar med maten upplagd serveras från höger. Såg dock i programmet om Paavo Turtiainen att där serverades tallrikarna med upplagd mat från vänster med vänster hand! Vad gäller? Olika i Sverige, Frankrike, USA……..?

Svar:
Det kan givetvis skilja sig åt mellan olika länder, även om just vänster hand brukar undvikas i många länder. T.ex Service á la Russe innebär att faten bärs fram och gästen tar för sig själv. Service á la Francaise är på franskt sätt där maten ställdes på bordet. Service á lÁnglaise innebar en buffé. Allt torrt serveras från gästens vänstra sida, undantaget är sås, som också serveras från vänster. Själva grundtanken är att det som gästen ska ta för sig av på egen hand serveras från vänster. Men är det upplagt serveras det från höger sida. Detta besvara ju egentligen inte din fråga, men formellt borde alltså serveringen skett med höger hand och från höger, men det är inte alltid detta följs utan apassas efter situationen.

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Annons:

Bröllop med gäster från andra länder

Fråga:
Jag ska ordna bröllop här i Sverige för min dotter som gifter sej med en latinamerikan. Hans familj och många vänner från andra länder kommer. Hur ska jag göra, bara svenskt när det gäller mat eller blanda från olika länder? Andra tips mottages tacksamt.

Svar:
Om ni planerar ett  bröllop här i Sverige behöver du inte planera på annat sätt än vi gör enligt våra seder och traditioner. Gäster från andra länder ser säkert lika positivt på att få smaka på vårt svenska kök, som vi gör när vi besöker andra länder. Men jag tycker att du givetvis ska prata med din svärson om detta, han kanske har önskemål om några inslag som han uppskattar speciellt mycket. Här kan du läsa mer om bröllop >>

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Glasens placeringsordning

Fråga:
Jag har köpt nya vinglas i samma serie(vitt & rött) där själva rödvinsglaset är ganska stort i omfång. Vi ska ha vita vinet till förrätten och det röda till varmrätten. Selterglas finns också.
Jag undrar vad som är praxis i ordningen, selterglaset brukar jag ha längst tiull höger, men var ställer jag sedan det ganska skrymmande rödvinsglaset? Ska det stå i mitten av de 3 glasen, som jag anser, eller ska det stå till vänster då det används sist egentligen?

Svar:
Selterglaset, eller vattenglaset placeras ca 5-7 cm snett upp till höger ovanför kuverttallriken. Således inte i en rad med de övriga. Placera rödvinsglaset mitt övanför tallriken och vitvinsglaset till höger om detta.

Med vänlig hälsning Mats ”Etikettdoktorn” Danielsson

Annons:

Besticksplacering vid dukning?

Fråga:
Hur ska jag placera gaffel,kniv,soppsked och sked till efterrätt?

Svar:
Gafflar till vänster om tallriken, knivar till höger. Huvudrätt längst in, förrätt utanför och på höger sida – ytterst lägger du soppskeden. Dukar du med både gaffel och sked till dessert läggs gaffeln närmast tallriken och med skaftet åt höger. Skeden läggs ovanför med skaftet åt vänster. Dukar du dessertsked enbart läggs den ovanför tallriken med skaftet åt höger.

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Vett och etikett vid dukning – benämning á l ánglais?

Fråga:
Vad menas med dukning à l ánglais?

Svar:
Det innebär att matfaten ställs på en buffé ( buffét är ett bord, en skänk eller skåp på franska). Sedan tar serveringspersonalen dessa och bär fram till gästerna.  À l ánglais – på engelskt sätt.

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Annons:

Kan man berömma värdparets goda mat?

Fråga:
Är det oartigt att berömma värdinnan för den goda maten eller att på annat sätt kommentera maten vid en middagsbjudning?

Svar:
Inte alls, det är bara trevligt med gäster som berömmer och tackar. Jag skulle våga påstå att vi behöver mer av detta, vi tackar och berömmer lite för lite. I andra länder kan det däremot förekomma att det uppfattas som en oartighet, då berömmet underförstått  skulle innebära: ”skulle inte maten vara god?”.

Med vänlig hälsning
Mats ”etikettdoktorn” Danielsson

Du kan skicka en fråga om Vett och Etikett. Klicka här . För mer info, besök www.etikettdoktorn.se , med över 600 artiklar om etikett och föreläsningar .

 

En viktig kund placeras nära värden

Fråga:
Vid en fin lunch blev blev jag placerad mitt emot värden. Vi var40-50 personer vid ett långbord. Eftersom vi inte känner varandra så väl blev jag mycket förvånad över denna ”fina” placering – på min vänstra sida hade jag en  känd högt uppsatt person i företaget som bjöd. Blev jag placerad så här eftersom jag är en ”ny” vän och värden ville visa en viss artighet?

Svar:
Det finns två möjligheter, antingen blev du placerad så bra därför du har ett uppdrag, är en kund eller leverantör som betyder mycket för inbjudande företag. Det andra alternativet är som du skriver, att du är en ny vän till dem och de därigenom hedrar dig med denna framskjutna placering. Oavsett så var gesten mycket genomtänkt och den visar att du betyder mycket för dem. Ett mycket bra exempel på god affärsetikett!

Med vänlig hälsning
Mats ”etikettdoktorn” Danielsson

Du kan skicka en fråga om Vett och Etikett. Klicka här . För mer info, besök www.etikettdoktorn.se , med över 600 artiklar om etikett och föreläsningar .

 

 

Annons:

Kniven och gaffelns historia

Fråga:
När och hurinfördes kniv och gaffel som bestick i Sverige? 
     
Svar:
Kniven har alltid funnits med som ett redskap för mat, även om man på 1500-talet rundslipade dem som idag, detta för att förhindra slagsmål vid bordet. Det fungerade som både vapen och till mat, men i de mer civilicerade kretsarna skrevs regler för matbordet, som Johannes av Garland 1241 skrev de 662 latinska verserna ”Morale scolarium”:  Man kunde se ett annorlunda bruk mot 1600-talet, där man bl.a i i de högre stånden tvättade händerna mellan det att man tog med fingrarna från gemensamma fat. Beteendeförändringarna kom under renässansen (1300-1600) och troligen även med det franska intåget via Bernadotte i vårt kungahus.

Historien om gaffeln kan spåras ända tillbaka till 1100-talet och en grekisk prinsessa som åt med två stickor av guld. En skandal i Venedig skapades pga av detta, då hennes man var en venetiansk dodge. Bruket av gaffel blev ändå inte något som dök upp förrän i slutet av 1500-talet, först i Italien, sedan Frankrike, till England och Tyskland och någonstans där och in på 1600-talet var det ett lyxföremål i guld eller silver. Troligen även i Sverige. Man kunde lite tidigare se dem som redskap för att ta mat från det gemensamma fatet, ett helt dussin gafflar kunde återfinnas ibland Karl V:s (Frankrike 1364-1380) dyrgripar.

Erasmus av Rotterdam skrev 1530 ”De civilitate morum puerilium” och den översattes 1620 av Johan Hambraeus till ”En gyldene bok om unga personers Sedhers Höffwelighet”, där återfinns troligen gaffelns introduktion i Sverige.

Med vänlig hälsning
Mats ”etikettdoktorn” Danielsson

Du kan skicka en fråga om Vett och Etikett. Klicka här . För mer info, besök www.etikettdoktorn.se , med över 600 artiklar om etikett och föreläsningar .